KISA – mer omfattande, men fortfarande en utmaning

Rebecka Hansson.

– Vi yrkesrevisorer måste komma ihåg att det här inte är allas vardag, säger Rebecka Hansson, auktoriserad revisor på PwC och FAR:s representant i förvaltningsgruppen.

När KISA tillämpades för första gången 2023 möttes den av blandade reaktioner, något som tidningen Balans tidigare rapporterat om ( och ). Nu har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (Skyrev) och FAR utvärderat det första året med standarden. Resultatet, som presenterades i februari, bygger på en enkätundersökning med svar från ekonomichefer, förtroendevalda revisorer samt sakkunniga på revisionskontor och revisionsföretag.

Lotta Ricklander, som representerar SKR i gruppen som förvaltar standarden, konstaterar att kännedomen om KISA nu är hög. Samtidigt har revisionens omfattning och inriktning förändrats betydligt.

– Många upplever att revisionen har blivit mer omfattande och att inriktningen har förändrats, med ett tydligare fokus på processer och intern kontroll, säger hon.

Fler frågor – men färre svar?

Enligt rapporten har KISA lett till en mer strukturerad revision och ökad dialog mellan de inblandade aktörerna. Men samtidigt efterfrågas mer information och tydligare kommunikation.

– För oss som arbetar nära kommunerna är det viktigt att förklara varför vi ställer vissa frågor och hur granskningen går till, säger Rebecka Hansson på PwC.

Hon jämför med revisionen inom näringslivet, där det finns en större förståelse för revisorns roll och arbetsmetoder.

– I kommunal revision är det annorlunda. Många ekonomifunktioner är ovana vid den här typen av granskning och behöver känna sig trygga med att ställa frågor, säger hon.

Kommunal särart påverkar

En annan central fråga som lyfts i rapporten är att KISA inte är tillräckligt anpassad till den kommunala verksamheten. De förtroendevalda revisorerna ser både fördelar och utmaningar med den nya standarden.

Å ena sidan välkomnas den ökade möjligheten att identifiera risker och förbättra den interna kontrollen. Å andra sidan upplever många att granskningen blivit för omfattande, kostsam och detaljstyrd på ett sätt som inte alltid passar kommunal revision.

Karin Selander.

– Vi behöver se över dialogen mellan yrkesrevisorerna, de förtroendevalda revisorerna och ekonomiavdelningarna. Det handlar bland annat om att tydligare förklara vilket underlag yrkesrevisorn behöver och varför, säger Karin Selander, certifierad kommunal yrkesrevisor och Skyrevs representant i förvaltningsgruppen.

Vad händer nu?

SKR, Skyrev och FAR har aviserat att de kommer att fortsätta arbeta med informations- och utbildningsinsatser för att förbättra förståelsen för KISA och dess tillämpning. Samtidigt fortsätter diskussionen om hur standarden kan utvecklas för att bättre möta både revisorernas och kommunernas behov.

 

Några nyheter i KISA från och med i år:

• Drift- och investeringsredovisningen – ny instruktion för att tydliggöra granskningens omfattning och inriktning.
• Sammanställda räkenskaper – tydliggjorts med fler exempel på granskningsåtgärder.
• Tydliggjorts att annan skriftlig rapportering förutom yttrandet ska göras – hur beslutas dock i det enskilda uppdraget.

Den senaste uppdaterade versionen av KISA går alltid att hitta på , eller webb.