Sedan i höstas har jag skrivit om mitt arbetsliv som revisorsassistent på BDO i Borås under hashtaggen #villblirevisor på LinkedIn i hopp om att nå ut till studenter och blivande branschkollegor.

Det var i ett desperat ögonblick, när en kollega precis hade sagt upp sig, som jag fick idén att skriva om mina arbetsdagar. För jag älskar verkligen mitt jobb och jag är trött på att höra om alla dessa människor som slutar och lämnar branschen. Så jag bestämde mig för att försöka vända trenden och ge jobbet en välförtjänt dos av kärlek – och de personer som är intresserade av att arbeta som revisor en inblick i vår vardag.

Det är ett tappert försök att ge en ärlig bild av hur roligt och mångsidigt arbete vi har, för jag tror att en del av problematiken kring bristen på revisorsassistenter är att vårt arbete är för anonymt. Folk i allmänhet vet inte vad en revisor gör. Och det är nog därför som så få personer ansluter sig till branschen.

På senare tid har jag varit delaktig i rekryteringsarbetet på min byrå och då insett hur pass dålig koll på revision många unga har. I skolan matas de med redovisningskunskaper i alla dess former men revision som ämne får undantagsvis samma utrymme, om inte en lärare råkar ha detta på sin egen meritlista.

Urbilden av en revisor som en trött, stressad och grå karaktär är inte en särskilt attraktiv bild för en karriärssträvande och ambitiös ung kvinna eller man – och långt ifrån den karriärkvinna med klackar av stål som jag glorifierar och håller högt.

Historiskt har detta varit en mansdominerad och tuff bransch, men det är inte den bild jag har av yrket i dag. Vägen till att bli en auktoriserad revisor är absolut hård och lång och troligen krångligare än att klättra i hierarkin på ett ”vanligt” företag. Men min uppfattning är att resan mot auktorisationen numera är lika mödosam och krånglig oavsett om du är man eller kvinna.

Personligen har jag aldrig upplevt begränsade möjligheter att få anställning, bli revisor eller så småningom partner på grund av mitt kön. Utifrån mina erfarenheter bedömer jag att branschen är jämställd när det kommer till att få tillträde till den.

Det stora hindret, på gott och ont, är att karriären krockar med den tid i livet då många vill bilda familj. Och för de allra flesta går familjen före allt annat. Det är ett faktum som branschen måste acceptera och forma sig efter för att attrahera den yngre generationen, då detta mycket väl kan vara en bidragande orsak till att vi i dag ser en sådan brist på revisorsassistenter.

Och det påverkar både kvinnliga och manliga medarbetare, med skillnaden att kvinnan fortfarande är mer frånvarande från arbetslivet än mannen, och kanske prioriterar att ta ett steg tillbaka för att lämna utrymme till att ta hand om familjen.

Jag tror att det är okej. Du kan vara revisor som vill ha eller redan har barn. Du kan vara föräldraledig. Du behöver inte arbeta mer än fyrtiotimmarsveckor. Det är okej att du vabbar – vare sig du är mamma eller pappa. Det är okej att du är förälder – du behövs på byrån i alla fall!

Branschen får acceptera att inget arbete någonsin kommer före den personliga livskvaliteten. Det är ett krav som är orimligt att ställa på sina medarbetare och som behöver förtydligas samt till fullo efterlevas för att locka den yngre generationen till revisionsyrket, för att få de unga kollegorna att stanna även under småbarnsåren och slutligen ta sig hela vägen igenom revisorsexamen och bli auktoriserade revisorer.

En annan viktig fråga är om branschen är jämlik när det kommer till etnicitet. Min känsla är att nästa kliv i fråga om jämlikhet berör just detta. Om vi strävar efter att spegla samhället på våra kontor, så ser inte jag att var femte medarbetare är en person med utländskt påbrå.

Branschen behöver fortfarande fler kvinnor i styrelserummen men framför allt ännu mer mångfald i korridorerna. Tittar vi vidare på partners och delägare ser vi att där verkligen finns brist på mångfald och att vi har en hel del kvar att göra.

Mycket kan alltid bli bättre. Vi är i den bästa av branscher och vi har alla möjligheter att forma den.

Var alltid den bästa versionen av dig själv och underskatta aldrig effekten av att inkludera och delegera mer. Tillsammans skapar vi branschen så som vi vill ha den; på ett hållbart sätt som speglar samhället vi lever i just nu, där vabb och mångfald är en del av vardagen och den som verkligen är bäst lämpad för jobbet också är den som får det. Eller hur?

 

Mer om jämställdhet och mångfald:

• 
• 
• 
•