EU går i rask takt framåt med sin ”gröna giv”, ett ambitiöst program för att ställa om ekonomin och leva upp till unionens klimatlöfte. Bland annat har EU-kommissionen kommit fram till att .

Utgångspunkten är att Europa vill vara en föregångare, menar Claes Norberg, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Det är ett race och det är ganska politiskt drivet, säger han.

Claes Norberg. Foto: Ernst Henry Photography AB

Claes Norberg följer utvecklingen i EU på nära håll, genom sina uppdrag som ordförande i Business Europes redovisningsgrupp och, till nyligen, som styrelseledamot i EFRAG, European Financial Reporting Advisory Group.

EFRAG har fått i uppdrag av EU-kommissionen att skissa på en europeisk standard för hållbarhetsredovisning. Ett första utkast ska vara klart 15 juni 2022. Samtidigt pågår initiativ för att skapa en ny global standard på området.

Sonderar terrängen

IFRS foundation, huvudman för IASB som ger ut internationella redovisningsstandarder för börsbolag (IFRS), har sonderat terrängen och kommit fram till att de borde bli den globala samordnaren även när det gäller hållbarhetsredovisning.

– IASB jobbar för fullt med att ombilda sig själv för att kunna sätta upp ett andra organ för standardsetting på hållbarhetsområdet med målsättningen att försöka förena det som redan finns, i första hand inriktat på klimatrapportering, säger Claes Norberg.

Sedan tidigare finns även exempelvis IIRC, International Integrated Reporting Council, som utvecklat konceptet integrerad rapportering och GRI, Global Reporting Initiative, som de facto etablerat sig som den vedertagna standarden för hållbarhetsrapportering.

Att EU trots detta väljer att utveckla en egen standard är enligt Claes Norberg ett politiskt val.

– Det är en del av ett bredare politiskt arbete och det innebär att en europeisk standard kommer att vara en plattform för att ta in alla krav som ställs i hållbarhetsdirektivet och även andra policykrav, som exempelvis taxonomin.

Nya standarden blir obligatorisk

Näringslivsorganisationerna menar att EU:s nya standard, i och med att den blir obligatorisk, i praktiken blir ett regelverk ”där man kan stoppa in all möjlig politik”, som Claes Norberg säger. För honom speglar förslaget en typiskt fransk filosofi, som tror på politisk reglering, i opposition mot en mer anglosaxisk modell.

Motsättningarna gäller även huruvida man ska söka globala lösningar eller betona det europeiska perspektivet.

– Det finns en inbyggd spänning i hela EU där vissa länder, som Sverige, förordar globala lösningar medan andra länder, som Frankrike, inte tycker att globala rapporteringskrav är en bra idé utan tycker att det ska vara något europeiskt.

I och med att Storbritannien lämnat EU möter den franska linjen mindre motstånd, vilket den nya ambitiösa hållbarhetsregleringen kan vara ett tecken på.

– I den bästa av världar blir den europeiska standarden ett komplement till den globala. Men risken är att det blir för mycket detaljkrav från EU, säger Claes Norberg.

Läs mer om hållbarhet på Balans webb

• 
• 
•