Ingen ny praxis för per capsulam-beslut men generellt skärpta kontroller – Bolagsverkets rättschef ger besked

På onsdagen (29/1) meddelade Bolagsverket att antalet aktieägare inte är ett registreringshinder vid inrapportering av per capsulam-beslut. Detta efter att bedömningar i ett antal handläggningsärenden fått spridning och vållat en storm av kritik mot Bolagsverkets till synes ändrade praxis.

Bolagsverkets omsvängning i bedömningen välkomnas av kritikerna, däribland Carl Svernlöv, advokat och adjungerad professor i associationsrätt, som varit drivande i opinionsbildningen kring skrivbordsstämmor. Men han har inte varit ensam, många affärsjurister och flertalet revisorer har rest frågetecken kring Bolagsverkets agerande.

Balans fick ett videomöte med Bolagsverkets rättschef Maria Monthure för att få klarhet i vad som egentligen har hänt och reda ut vad som gäller nu. Kommer mindre företag fortsatt att kunna använda sig av möjligheten att fatta snabba beslut om exempelvis nyemission eller fyllnadsval genom så kallade skrivbordsstämmor?

Drar lärdom av mediastormen

Maria Monthure, som även har arbetat på Revisorsinspektionen, kopplar upp sig från sitt hemmakontor. Hon verkar lugn och tar mediastormen med fattning, men säger att den kom som en överraskning.

– Det handlar om enskilda ärenden som vi håller på att handlägga men som vi inte avgjort ännu. Jag är överraskad att föreläggandena fick så stor spridning, men vi drar lärdom av det, säger hon.

Under den gångna månaden har osäkerheten varit stor om vad som egentligen gäller och om Bolagsverket haft för avsikt att ändra praxis. Maria Monthure vill nyansera bilden som har spritts, som hon menar inte speglar vad Bolagsverket egentligen har beslutat.

– Vi är inte lagstiftare och vi utgår i våra tolkningar ifrån vad som är gällande rätt. I den frågan som nu är i fokus handlar det om ett antal ärenden där handläggningen fortfarande pågick och där Bolagsverket ännu inte slutligt hade tagit ställning i den aktuella frågan.

Markant ökning av per capsulam-beslut

Sedan förra året har Bolagsverket regeringens uppdrag att skärpa sina kontroller, i brottspreventivt syfte. En del i det uppdraget handlar om registervård. Samtidigt har handläggarna på Bolagsverket noterat en markant ökning av antalet registreringsärenden av per capsulam-beslut. Det är heller inte bara de allra minsta företagen som använder sig av möjligheten till förenklade stämmobeslut. Ett aktuellt ärende berör strax under 200 aktieägare, berättar Maria Monthure.

Denna cocktail av omständigheter ledde fram till ett antal – för berörda parter oväntade – förelägganden som vållat oro och skapat rubriker i media. För den som försöka hänga med har det varit svårt att förstå vad som egentligen händer, och varför.

– Föreläggandena fick spridning och vi i har fått kritik för handläggningsbeslut som vi i vanliga fall bara diskuterar direkt med parterna eller deras ombud, säger Maria Monthure.

Ändrade uppfattning efter fördjupad bedömning

Den interna processen har fortsatt parallellt med den massmediala debatten. Att lagen inte ger uttrycklig vägledning om per capsulam-beslut har spelat roll för den osäkerhet som uppstått.

– En del i att den här bedömningen gjordes är att det inte står uttryckligt i lagen vad som gäller. Vi gjorde en bedömning av vad som är gällande rätt, sedan fördjupade vi den bedömningen inför att vi ska avgöra ärendena, och då ändrade vi vår syn.

Nu har Bolagsverket landat i ett ställningstagande och Maria Monthure säger sig vara säker på att detta hade sett likadant ut oavsett om frågan fått massmedial uppmärksamhet eller inte.

– Den rättsliga bedömningen som vi har gjort av huruvida det skulle finnas ett generellt hinder på grund av beslutets karaktär eller på grund av antalet aktieägare landar i att vi inte ser att det skulle vara ett hinder för registrering, säger hon.

Formaliakrav och SAS-principen, det vill säga den vedertagna grundsatsen att vid ”samtliga aktieägares samtycke” kan företaget göra undantag från vissa lagregler, om beslutet fattas av samtliga aktieägare, har också varit uppe till diskussion.

– Jag kan inte uttala mig generellt om SAS, men är det så att man tillämpar per capsulam-förfarande så är en grundförutsättning för att vi ska kunna registrera det att det framgår av underlagen att alla har samtyckt.

Finns det några andra formaliakrav, utöver samtycke, som behöver uppfyllas för att per capsulam-beslut ska godkännas?

– Jag kommer inte att göra ett generellt uttalande om vad som kommer att krävas, för det kommer att kunna se olika ut i olika ärenden, säger Maria Monthure.

Kan du ge några generella riktlinjer för vilka beslut som inte kan fattas med per capsulam?

– Nej, det enkla svaret är att det får avgöras i bedömningar i enskilda ärenden. Återigen, vi är inte lagstiftaren. Vi gör efter bästa förmåga bedömningar om vad som är gällande rätt.

Är slutsatsen att Bolagsverket inte ändrat hållning i fråga om skrivbordsstämmor?

– Nej, det tycker jag inte att vi har gjort. Och oavsett kritik i sociala medier eller medier, så är det här vår gängse handläggningsprocess. Nu blev ett mindre antal förelägganden väldigt uppmärksammade, men vi har ju väldigt många förelägganden som har skickats ut i andra frågor, som inte fått uppmärksamhet, där vi också kommer att göra en slutgiltig bedömning innan avgörande.

Men det har ju uppfattats som att något förändrats, för plötsligt har företag fått förelägganden som de inte fått tidigare?

– Det handlar om att vi skärper våra kontroller. Det har vi fått ett tydligt uppdrag från regeringen att göra, dels genom kontrollåtgärder och samverkan med andra myndigheter för att minimera riskerna för att våra rutiner nyttjas för ekonomisk brottslighet, dels genom att aktivt verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta och överensstämmer med verkliga förhållanden.

Bolagsverket är en registermyndighet

Maria Monthure påpekar att Bolagsverket framför allt är en registermyndighet, och att det brottspreventiva uppdraget kommer delvis som en konsekvens av det. Att myndigheten har korrekta uppgifter som överensstämmer med verkliga förhållanden är en grundförutsättning för att den ska kunna bidra i det brottsförebyggande arbetet.

– Så de här uppgifterna samverkar med varandra, och ja, Bolagsverket stärker generellt kontrollerna. Och det berör inte bara per capsulam-beslut utan väldiga många olika ärendetyper.

Ser ni att det finns några särskilda risker för brottslighet kopplat just till per capsulam-beslut, i stället för att kalla till fysisk eller digital stämma?

– Det kan jag inte uttala mig om. Vi har en avdelning som arbetar brottsförebyggande med dessa frågor.

Praxis har inte ändrats

Sammanfattningsvis, praxis har inte ändrats i fråga om skrivbordsstämmor. Men på grund av en markant ökning av per capsulam-beslut och på grund av att Bolagsverket generellt har skärpt sina kontroller så fångade man upp de här ärendena som sedan har fått väldigt mycket uppmärksamhet i media.

Hoppas på ökad förståelse

Även om den här frågan tog sig en vändning som Bolagsverket inte hade förutsett, så hoppas Maria Monthure att det i slutändan kan bidra till att öka förståelsen för hur myndigheten arbetar och hur handläggningsprocessen fungerar, och att det ska minska oron inför framtiden.

– Vi ser över våra processer nu. Så vi kommer att förstärka våra kontroller i ärendehandläggningen, det har vi redan börjat med, och man kommer troligen att få frågor som man inte har fått förut och det gäller ju inte bara den här ärendekategorin, utan det är generellt för alla våra ärendetyper och det är vårt tydliga uppdrag från vår uppdragsgivare och vi tar det på allvar.

– Att vi skärper kontrollerna kanske inte kommer att ses positivt av alla, men jag hoppas att man förstår syftet med varför vi gör det och att det är gott i grund och botten, säger Maria Monthure.

 

Läs också:

•