Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Post banner
Debatt

2024.09.13

”Farlig väg att förenkla revisorsprovet”

Mindre byråer kan inte skylla alla problem på storbyråer och myndigheter. Förändring börjar alltid hos oss själva. Det skriver Ben Heidari, auktoriserad revisor och VD på Fineasity, i en debattartikel på Balans.

text:

Ben Heidari

I debatten om kompetensbristen inom revisorsyrket har röster om att förenkla revisorsprovet lyfts fram. Jag ser detta som en farlig väg att gå. Att göra det enklare att bli revisor kan medföra allvarliga konsekvenser för både branschen och samhället i stort. En auktoriserad revisor har ansvaret att bestyrka finansiella rapporter som många, inte minst kreditinstitut och investerare, baserar viktiga beslut på. Att sänka tröskeln för godkända provresultat ökar risken för felaktiga revisionsberättelser vilket potentiellt kan urholka förtroendet för hela yrkeskåren. Dessutom finns det en risk för enorma ekonomiska skador om beslutsfattare fattar beslut på felaktigt underlag.

Men är det verkligen provet som är problemet? Jag håller med Mats Svedberg om att up or out-modellen, som många större byråer tillämpar, är en risk för hela branschen. Den leder till hög personalomsättning och ett onödigt utflöde av kompetens, och samtidigt belönas de som når toppen med generösa utdelningar. Detta skapar en situation där, inte minst, de som har makt och inflytande i branschen blir ovilliga att driva igenom nödvändiga förändringar – det finns helt enkelt ingen drivkraft för dem att ifrågasätta en modell som gynnar dem personligen.

Samtidigt tycker jag inte att vi ska peka finger mot storbyråer eller myndigheter och skylla alla problem på dem. Förändring börjar alltid hos oss själva. Vad gör vi mindre byråer för att påverka branschen och förbättra bilden av revisorsyrket? Följer vi slaviskt branschens konventioner och trötta begrepp, eller vågar vi gå vår egen väg? Har vi också samma stelbenta kravprofil på nyanställda, bara maskerad under ett mjukare språk? Vi lockar med ”familjär stämning” och ”balans mellan arbete och fritid”, men många gånger är verkligheten långt ifrån den beskrivningen.

Vi måste börja vara ärliga – både mot oss själva och mot de som funderar på att kliva in i vår bransch. Revisorsyrket kräver mer än bara ett ”trevligt socialt sinne” och det är mer än kaffepauser med kollegor och kunder. Det kräver fokus, logiskt tänkande, förmåga att hantera stora mängder information, mod att ta viktiga beslut och mycket mer. I stället för att förenkla revisorsprovet, borde vi se till att de som väljer detta yrke är rätt rustade för dess krav – och att vi gör yrket till en plats där dessa individer kan trivas och utvecklas.

För några år sedan öppnade Revisorsinspektionen upp för att personer med annan utbildningsbakgrund än ekonomie kandidat kunde bli auktoriserade revisorer. Nu stod det kanske inte jurister och ingenjörer i kö för att bli auktoriserade revisorer, men jag tror det var ett steg i rätt riktning. Det finns stora delar i vårt yrke som inte är betingade av en ekonomibakgrund. Att matcha siffror och bedöma om en årsredovisning är fullständig kräver inte nödvändigtvis att man är ekonom. Jag skulle vilja säga att nyutexaminerade gymnasieelever med rätt hjälp kan utföra stora delar av revisionen. De skulle kanske jobba i branschen med en begränsning om att inte kunna bli auktoriserade revisorer – men måste det vara slutmålet?

Om vi tittar på revisorskårens åldersstruktur ser vi att en stor del närmar sig pensionsålder, vilket ytterligare förstärker behovet av att åtgärda kompetensbristen nu. En rapport från Revisorsinspektionen visar att mer än 30 procent av alla auktoriserade revisorer är över 55 år, vilket innebär att vi står inför en stor pensionsavgång de närmaste åren. Det är därför viktigt att vi redan nu ”vänder spegeln inåt” och påbörjar förändringsarbetet, då det vi gör i dag inte kommer ge omedelbar effekt. De problem vi ser i branschen i dag har vuxit fram över tid, och därför behöver vi också behandla dem med långsiktiga och hållbara lösningar. Quickfixes och tillämpning av buzzwords eller förenklande av provet är inte sådana. Det krävs större förändringar och framför allt mod att våga göra saker och ting annorlunda. Om vi inte tar oss an detta utmanande arbete nu, kan vi riskera allvarliga konsekvenser i framtiden.

Vad gäller den tekniska utvecklingen har den onekligen potential att lösa många av de problem vi står inför i branschen. Betoningen ligger i ”potential” för vi är inte där ännu. Exempelvis finns det för närvarande inte ett kommersiellt och gångbart webbaserat revisionsprogram som fungerar effektivt. Vår bransch lever med en diskrepans mellan den avancerade teknik som finns tillgänglig och hur applicerbar den faktisk är i vår dagliga verksamhet för tillfället. Skulle inte en lösning kunna vara att arbeta fram öppna databaser för hur en revision kan planeras, hur granskningsåtgärder kan utformas och resultaten av dessa – ungefär som en öppen källkod – för att sedan låta generativ AI skapa magi? Det skulle ju kräva att vi vågar vara öppna med våra olika arbetssätt. Frågan är: vågar vi vara så transparenta?

Sammanfattningsvis står vår bransch inför stora utmaningar, men att förenkla revisorsprovet är inte lösningen, det är en sluttande backe. Vi måste snarare fokusera på att skapa och agera efter en långsiktigt hållbar strategi som stärker yrkets status och kompetens. Det handlar om att förändra kulturen inom branschen, sluta mäta framgång i debiterbar tid, och istället prioritera kvalitet, utveckling och mångfald, i alla aspekter. Genom att bredda rekryteringen och erbjuda alternativa karriärvägar kan vi locka fler talanger till yrket. Samtidigt måste vi omfamna teknikens potential, men inse att vi ännu inte är där även om många glamoriserar det redan nu. Öppenhet och samarbete kring digitala lösningar, som AI, kan bana väg för framtiden – om vi vågar vara transparenta och förändra våra invanda mönster.

Här kommer tre low hanging fruits som kan vara början till en nödvändig förändring:

1. Sluta mäta debiterbar tid, och mät måluppfyllnad kopplad till utveckling, kvalitet och kultur i stället.

2. Tälj fram en kultur som välkomnar olikheter snarare än att lyfta den affärsinriktade partnern som den enda företagshjälten.

3. Bredda rekryteringsfiltret.

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

!

Delta i debatten!

Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till .

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare