EU:s momsreform kan stå Sverige dyrt – om vi inte agerar nu

De flesta företag jag träffar har inte hört talas om ViDA. Men EU:s reform – VAT in the Digital Age – är den största förändringen av momsrapporteringen på decennier. Ändå har Sverige knappt påbörjat förberedelserna och det kan få långtgående konsekvenser för svenskt näringsliv: ovisshet, sämre konkurrenskraft och onödiga kostnader i miljardklassen. Sverige behöver snarast ta fram en nationell ViDA-plan och tillsätta ett branschråd för digital momsrapportering. 

EU genomför just nu en långtgående reform om digital momsredovisning. Detta är i grunden positivt, men den så kallade ViDA-reformen ställer omfattande krav på i stort sett alla företag. Reformen är mer än bara en momsteknisk regeländring – det är ett skifte från manuell och periodisk rapportering till digital och transaktionsbaserad rapportering. Företagens fakturor ska vara strukturerade och maskinläsbara, och transaktionerna ska kunna skickas vidare till Skatteverket i nära realtid. För att detta ska fungera måste affärssystem, fakturaflöden och integrationslösningar kunna prata direkt med myndighetens plattformar. Det handlar alltså inte bara om moms – utan om system, data och digital infrastruktur. Dessvärre håller Sverige på att halka efter. Flera medlemsstater har redan idag infört digitala rapporteringssystem och obligatorisk e-fakturering, medan Sverige står kvar på startlinjen, utan vägledning, tidsplan eller teknisk kravbild. 

Skatteverkets information är alltför ytlig för att någon ska kunna börja förbereda sig. Vi saknar fortfarande dataformat, API-krav och tekniska specifikationer, testmiljöer och en preliminär arkitektur för rapporteringen. Därför ser vi nu tre potentiella konsekvenser till följd av Sveriges saktfärdighet. 

Den mest akuta konsekvensen av otydliga riktlinjer är en orimlig administrativ och ekonomisk börda för småföretagen. Stora företag med egna IT-avdelningar kan hantera förändringen, även om den blir dyr och tidskrävande. Men små och medelstora företag, som utgör nästan hela det svenska näringslivet, drabbas på ett helt annat sätt. De tvingas uppgradera sina system och anpassa sina processer på extremt kort tid. Det innebär ovissa kostnader och en tung administrativ belastning. 

För det andra finns risk för teknisk fragmentering. Om myndigheterna inte publicerar tekniska riktlinjer snart tvingas rådgivare och systemleverantörer att gissa. Följden kan bli ett lapptäcke av tekniska lösningar, vilket blir onödigt krångligt och kostsamt för såväl samhälle som företag. Det blir dessutom mer rättsosäkert och riskerna för fel ökar. 

För det tredje påverkas konkurrenskraften för svenska företag. I länder där implementeringen redan är i gång kan företagen nu fokusera mer på sina affärer, medan svenska bolag kommer tvingas lägga mer tid, budget och energi på att “komma i kapp”. 

Det är fortfarande möjligt att undvika de värsta konsekvenserna — men bara om Sverige agerar nu. Därför behövs följande fem åtgärder omedelbart: 

• En nationell ViDA-plan. Den bör samordnas av regeringen och involvera Skatteverket, DIGG, Bolagsverket, systemleverantörer och näringslivet. Planen måste innehålla en detaljerad tidslinje, en kravlista för teknik och data, en modell för hur Skatteverkets plattform ska utformas och en strategi för hur företag successivt ska kunna anpassa sig.
• Ett permanent branschråd för digital momsrapportering. I en reform där både teknik, data och juridik samspelar finns det ingen enskild aktör som kan ha helhetsbilden. Myndigheter, företag, systemleverantörer och rådgivare måste sitta vid samma bord — från dag ett.
• Testmiljöer och ”sandboxes”. Företag och systemutvecklare behöver kunna testa rapportering, integrationer, fakturaflöden och datamappningar innan systemet går i drift. Utan testmiljöer riskerar övergången att ske i skarp drift — med alla risker det innebär.
• Tekniska riktlinjer. Företagen måste tidigt veta hur data ska se ut och hur rapporteringen ska går till. Systemleverantörer måste veta vilka fält, format och API:er som ska utvecklas. Rådgivare måste veta hur skattekoder och datamodeller ska struktureras. Detta är fundamentet för hela reformen. 
• Stöd till småföretagen. Om ViDA ska fungera i praktiken måste omställningen ske i hela näringslivet, inte bara i de största bolagen. Därför behöver myndigheter förvissa sig om att småföretagen klarar omställningen 

Det positiva är att det ännu inte är för sent. ViDA innebär stora möjligheter för ett mer modernt och transparent momssystem och kan genom att driva på företags digitalisering öka svenska företags konkurrenskraft i framtiden. Men tiden går och hittills har Sverige agerat alldeles för långsamt. Det är dags att vakna upp och vidta åtgärder som ger svenska företag en rimlig chans att klara omställningen.