Revisionsplikten – eller frivillig revision – är en fråga som ständigt är föremål för debatt. När revisionsplikten slopades 2010 möttes beslutet av kritik från bland andra Ekobrottsmyndigheten, EBM, som varnade för att det skulle kunna leda till ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Professorerna Sven-Olov Daunfeldt och Niklas Rudholm på Handelns Forskningsinstitut, HFI, har tidigare studerat tillväxteffekter av den slopade revisionsplikten för små bolag.

− Svenskt Näringsliv har tidigare uppmärksammat denna studie och ville nu att vi skulle granska Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionens två rapporter om den slopade revisionsplikten, där bägge myndigheterna presenterar resultat som de menar visar att revisionsplikten för små bolag bör återinföras.

Sven-Olov Daunfeldt. Foto: Alex Hinchcliffe

Balans har tidigare berättat om HFI:s rapport Den slopade revisionsplikten för små bolag: en granskning av granskarnas rapporter, där forskarna skriver att det inte finns något vetenskapligt stöd för slutsatsen att den slopade revisionsplikten lett till ökad ekonomisk brottslighet och minskad tillväxt.

Var det något som överraskade er?

− Den dåliga kvalitén i Ekobrottsmyndighetens rapporter. Våra resultat visar att det INTE finns några statistiskt signifikanta skillnader i antalet anmälda brott mellan de företag som valt bort revision och de som inte har gjort detta. Detta efter att vi analyserat den statistik som Ekobrottsmyndigheten själva presenterar i sin rapport.

Sven-Olov Daunfeldt menar att det är anmärkningsvärt att myndigheten väljer att tolka sina resultat som att den slopade revisionsplikten har lett till en ökad brottslighet.

− Det trots att de inte kan visa att så är fallet. Resultat som däremot inte visar detta, utan snarare tyder på att brottsligheten har minskat för de bolag som valt bort revision, förklaras på olika sätt bort. Detta ger intrycket att myndigheten har en tydlig åsikt i frågan och sedan söker stöd för denna uppfattning i sina analyser, så kallad ‘confirmation bias’, säger han.

Balans har varit i kontakt med Ekobrottsmyndigheten.

− Det är inte i detta forum aktuellt att i detalj bemöta Svenskt Näringslivs kritik mot rapporterna annat än att myndigheten inte delar de slutsatser man drar på hur rapporten tagits fram. Underlaget är tillräckligt stort för att se vissa tendenser, bland annat att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor, kommenterar Henrik Lundin, strategisk ekorevisor vid Ekobrottsmyndigheten.

Henrik Lundin. Foto: Ekobrottsmyndigheten

I rapporten från HFI drar forskarna slutsatsen att det inte finns någon evidens för att antalet anmälda bokföringsbrott skulle ha ökat efter reformens genomförande medan antalet anmälda skattebrott tydligt har minskat efter reformen.

Ekobrottsmyndigheten konstaterar att skattebrott till sin natur har ett stort mörkertal, då många skattebrott inte upptäcks.

− Att anmälningar för skattebrott, som huvudsakligen anmäls till EBM av Skatteverket, har minskat efter reformen av avskaffandet av revisionsplikten ska inte tas som intäkt för att antalet skattebrott i verkligheten har minskat utan beror till stor del på att Skatteverkets kontroller varierar över tid, kommenterar Henrik Lundin.

Från myndighetens håll framhåller man också att rapporterna från Ekobrottsmyndigheten inte är vetenskapliga rapporter utan framtagna för att visa hur den anmälda ekonomiska brottsligheten ser ut och för att även ge förslag på åtgärder för att komma åt denna.

− Svenskt Näringsliv driver en linje där man vill höja gränserna för revisionsplikten och har naturligtvis varit kritisk till såväl Ekobrottsmyndighetens och Riksrevisionens rapporter som pekat på de risker som finns med att ta bort revisionsplikten för de minsta bolagen utan ett ersätta det med något annat kontrollorgan, säger Henrik Lundin.

Läs mer om ämnet: