– Ökad digitalisering kommer att göra att fler deltar på stämmor samtidigt som deltagarnas kostnader och antalet resor minskar. Det säger Hugo Wimby, jurist på KPMG.

I en lagrådsremiss daterad den 8 juni föreslår regeringen att det ska bli möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor.

Bolag eller förening

Ett bolag eller en förening som vill utnyttja den möjligheten ska bestämma det i bolagsordningen respektive stadgarna. Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt att hålla digitala stämmor utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna – om extraordinära omständigheter kräver det. Uttrycket extraordinära omständigheter syftar på händelser av force majeure-karaktär. Vid sådana händelser bör det också vara möjligt att hålla en digital stämma, även om stöd för det saknas i bolagsordningen eller stadgarna.

Hugo Wimby, KPMG. Foto: KPMG

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024, enligt regeringens förslag. Under pandemin gällde tillfälliga lagar som gjorde det lättare att hålla digitala stämmor. Men vid utgången av 2022 slutade den sista av de lagarna att gälla. Nu, efter pandemin, vill många företag och föreningar ändå kunna hålla digitala stämmor, bland annat eftersom det sparar tid och pengar. Det är bakgrunden till regeringens förslag.

Tummen ner

Flera remissinstanser, däribland FAR, gör tummen ner till förslaget. De anser att det inte ska vara möjligt att hålla digitala stämmor, åtminstone inte för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, alltså för börsbolag.

Hugo Wimby ser en poäng i FAR:s inställning till förslaget.

– Det är mycket möjligt att meningsutbytet och debatten mellan styrelsen och aktieägarna gynnas av att man håller stämmor med fysisk närvaro. Kanske skulle det vara motiverat med fysiskt deltagande på stämmor i noterade bolag. Det skulle betona aktieägarnas och stämmans överordnade roll i den svenska bolagsstyrningsmodellen, säger Hugo Wimby.