Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Platsannonser
Annons
Foto: Getty Images
Debatt

2021.11.30

”Det är vi som skyddar näringslivet”

”Revisionen är inte en belastning, det är en förutsättning”, skriver auktoriserade revisorn Mikael Glimstedt och ger sig in i debatten om revisionsplikten.

Betänkandet ”Förenklingar för mikro­företag och modernisering av bokförings­lagen (SOU 2021:60)” som presenterades i juni 2021 och därefter vissa inledande debattartiklar, öppnade frågan om revisionsplikt på nytt.

Debatten tenderar dock att börja i fel ände, varför jag ser det som min plikt efter 33 år i branschen att stämma i bäcken genom att bidra med några ord från vad som jag anser vara rätt ände och att nämna något ytterligare som går i fel riktning.

Plikt är ett begrepp som i sin juridiska innebörd beskriver en skyldighet att agera på visst sätt eller för all del motsatsvis en skyldighet att underlåta visst agerande, man kan se plikt som en del av samhällets gemensamma spelregler. I trafiken har vi till exempel stopplikt och väjningsplikt, för rikets försvar har vi och har över tid haft olika former av värnplikt.

Grovt förenklat så exemplifierar de förstnämnda plikterna behovet av praktisk navigering i samhället medan den sistnämnda syftar till skydd av samhället.

Ifrågasättande av revisionen

Utöver många andra plikter så har vi alltså även revisionsplikt efter att vissa gränsvärden har passerats, den befintliga plikten i det här avseendet är alltså inte fullständig. Betänkandet ifrågasätter dessa gränsvärden och, som jag upplever det, även revisionen i sig.

För att undvika intolkningen att jag argumenterar i egen sak så vill jag tydligt framhålla att revisionsplikten inte syftar till att skydda revisionsbranschen. Vi behöver inte skyddas, det är vi som skyddar näringslivet. Låt oss fortsätta göra det, men det kan för samhällets vidkommande inte bygga på frivillighet i någon större grad.

Likt de ovannämnda plikterna så syftar revisionsplikten bland annat till navigering, skydd, trygghet och inte minst transparens inom näringslivets finansiella infrastruktur som i sin tur är en mycket viktig del av samhället, för att inte säga helt grundläggande. Detta är rätt ände att börja i, rimligen behöver näringslivet inte mindre av just transparens.

Revision avgörande för transparens

Tänker att jag hoppar över att säga så värst mycket om revisionen i sig, det är ett mycket väl reglerat bestyrkandeuppdrag och förtjänar sitt eget fokus, men inte här och nu.

Men det handlar definitivt inte bara om siffror i kolumner en gång om året, följande högprosa är beskrivande exempel på vad det också handlar om; riskbedömning, oberoendeanalys, väsentliga händelser före och efter balansdagen, förståelse av verksamheten, IT-system, väsentlighetstal, bedömning av intern kontroll, risk för oegentligheter, rutiner, väsentlighet, risk, riskhantering, existens, fullständighet, tillhörighet, värdering, förvaltning, låneförbud, värdeöverföringar, ansvarsfrihet, rättvisande bild, fortsatt drift och en hel del annat matnyttigt som är en förutsättning i ett bestyrkandeuppdrag.

Även texter i till exempel en årsredovisning är mycket viktiga, ibland avgörande för transparensen, såväl vad som faktiskt kommuniceras som hur det kommuniceras och även vad som borde kommuniceras.

Vårt bestyrkandeuppdrag rapporteras formellt i revisionsberättelsen, den blir som ni vet offentlig ihop med årsredovisningen. Ytterst tillför revisionen därmed transparens i näringslivets finansiella rapportering med påföljande samhällsnytta.

Näringslivet vet för lite om vad vi gör

Men revisionsbranschen behöver bli bättre på att beskriva samhällsnyttan i det vi gör. Vi behöver också bli bättre på ekonomisk kommunikation och pedagogik. Jag menar inte att alla behöver veta exakt vad vi gör och varför, men jag tror ärligt att näringslivet och våra lagstiftare på sina håll faktiskt vet för lite, vi behöver bli mer transparenta i vad vi tillför samhället. Annars blir en hel del av det jag nämnde ovan bara högprosa för oss revisorer.

Här har vi som revisorer förstås själva en viktig uppgift, och inte minst FAR. I synnerhet om vi landar med två regelverk för revisionen, tänker då på om vi får ett kompletterande regelverk för så kallade Less Complex Entities (LCE) utöver ordinarie International Standards on Auditing (ISA).

För att inte tappa läsaren helt går jag inte in på vad det innebär för en byrå att gå från International Standard on Quality Control (ISQC) till International Standard on Quality Management (ISQM). Nämner ändå att det är bra, speciellt vad gäller syftet med revisionen.

Som revisor upplever man sig stundtals lite trängd mellan å ena sidan omfattande revisionsregelverk och dokumentationskrav och å andra sidan viljan att tillföra ett mer synligt mervärde och därmed att mer synligt bidra positivt till ett högre syfte, det behöver vi också jobba med.

Motverkandet av brottslighet är självfallet också viktigt, men jag vill tydligt framhålla den fullständigt och totalt dominerande andelen av vårt näringsliv som är seriös och respekterar samhällets spelregler.

Gränsen för revisionsplikt på rimlig nivå

Vi på Frejs utför våra uppdrag på ett sådant sätt att vi samtidigt tillför största möjliga mervärde till ägarna, ledningen och bolaget. Man kan se det som att vi löser en väsentlig del av vårt revisionsuppdrag genom att agera compliance coach, vilket vi vet är mycket uppskattat. För oss, och i normalfallet även för kunden, är den eventuella revisionsplikten helt underordnad.

Betänkandet föreslår regeringen att utreda slopad revisionsplikt för så kallade mikroföretag, men nämner också redan före någon sådan utredning har skett vad beslutet enligt betänkandet bör vara, det vill säga en radikal höjning av revisionspliktens gränsvärden.

Nu gällande gränser ligger enligt min mening på en rimlig nivå, då undantas riktigt små bolag. Men med de föreslagna pliktgränserna så skulle den procentuella andelen aktiebolag med revisionsplikt enligt våra beräkningar gå ner från cirka 29 procent till cirka 5 procent (räknat oviktat på antalet bolag). Betänkandet anger att alla våra så kallade mikroföretag står för en andel om 96 procent, så vi verkar ha räknat på liknande sätt.

Feltänkt i utredningen

Men argumentationen haltar betänkligt. Bland annat anförs att kostnaden för revisionen medför konkurrensnackdelar, inte begränsar brott och i princip därför borde vara frivillig i högre grad. Grovt sammanfattat, men likväl så framgår detta.

Jag hävdar att detta är helt feltänkt. Bolagen i vårt näringsliv lever i ett symbiosliknande konkurrensförhållande (inom Sverige, inte bara EU som betänkandet verkar anta) och är därmed beroende av varandras finansiella information, med transparens. I normalfallet sker detta inom kund- och leverantörsförhållanden som medför affärsrisker och finansiella risker. Det är som bekant också vanligt att bolag förvärvar andra bolag.

För att inte nämna bankernas behov, ibland behöver ju bolag låna pengar, ofta mycket och länge. Bankerna brukar dock förse sig med tillräcklig information, jag fokuserar nu mer på vanliga bolag. Man bör dock betänka att det som banken lånar ut har någon annan lånat in, lite förenklat beskrivet.

En björntjänst för samhället

Det vore en björntjänst för samhället att slå in på den väg som betänkandet gör. Revision är tvärtom en förutsättning för sund konkurrens, då baserat på såväl korrekt som transparent finansiell information vilket ger en ömsesidig nytta.

Varför då, kan man undra?

Jo, jag vill som sagt med den största respekt framhålla alla helt vanliga bolag, stora och små, där strävsamma entreprenörer, ägare och ledning långsiktigt brinner för sina verksamheter och värnar om sina anställda och de arbetstillfällen man skapar, där man tar olika former av risker och dagligen fattar olika former av beslut, ofta i ett högt tempo.

Alla dessa helt vanliga bolag förtjänar såväl samhällets fulla respekt som en inbördes respekt sinsemellan, utan dessa skulle det inte finnas något gemensamt välstånd i vårt land, det är dessa bolag och verksamheter som håller igång Sverige och det är dem jag fokuserar på nu.

Bolagen är ryggraden i näringslivet

En mycket stor andel av alla de samhällsdrivande och värdeskapande beslut som sker dagligen i dessa helt vanliga bolag, de fattas baserat på ekonomisk information, såväl från det egna bolaget som från kunder, leverantörer, samarbetspartners med flera. Många beslut har även ekonomiska konsekvenser som behöver analyseras väl före just ett beslut, då är det bra att vara konsekvent och ha god kontroll på sin egen information.

I sådana helt vanliga bolag, alltså ryggraden i vårt näringsliv, där agerar revisorn ofta som ett stöd och som något av en katalysator och samtalspartner till ägare och ledning. Självfallet alltid utan att äventyra vårt oberoende som revisorer eller skapa så kallat självgranskningshot, det behöver också sägas. Där handlar i normalfallet heller inte valet av vare sig revision eller revisor om plikt, man går dit man får det stöd och vägledning man inser att man behöver och därför efterfrågar. Och därtill en effektivt utförd revision, som ofta är en förutsättning för effektiv rådgivning, en god spiral uppstår. Där behövs likväl revisionsplikten och då för ömsesidig nytta, för ekonomisk transparens, för effektivitet i beslutsprocesser, för värdeskapande trygghet och därmed just för konkurrens på lika villkor.

Alla företagare behöver stöd

Revisionen är inte minst även ett skydd för aktiebolaget som begrepp, den bolagsform som sedan länge är dominerande och en framgångsfaktor i näringslivet.

Alltså, den viktiga transparens jag pratar om skulle halta betänkligt om de gemensamma spelreglerna i vår vanligaste bolagsform upphör att vara just gemensamma. För att ta en trafikmetafor, det är viktigt att trafiken i den finansiella infrastrukturen flyter fram under ordnade former.

Alla företagare, oavsett hur seriös man är och oavsett hur respektfull man är inför lag och samhället, behöver hjälp och stöd. Det kan förstås också vara så att kunden inte har insett att man behöver vägledning, det får man i ett sådant fall lite av bara farten. Vårt samhälle är komplext, ingen kan förväntas kunna allt.

Revisorn kan förstås inte heller allt, men jag vill påstå att revisorsyrket är ett av få yrken som har så höga utbildningskrav, behörighetskrav, kontinuerliga fortbildningskrav, kvalitetskrav, etikkrav, etcetera, och dessutom står under direkt eller indirekt löpande statlig övervakning, ytterst med en disciplinnämnd med mandat att återkalla en auktorisation.

En viktig kugge i näringslivet

Kort sagt, utöver att sköta vårt formella bestyrkandeuppdrag med stöd i samhällets behov så agerar revisorn till stöd för bolagen, ägarna och ledningen, därmed till skydd och stöd för samhället såväl direkt som indirekt.

Det är också en hållbarhetsfråga, om inte annat i en allt mer digitaliserad och automatiserad värld med fokus på strukturerad finansiell data, ett bolags finansiella information måste vara kvalitetssäkrad innan den offentliggörs.

Med detta sagt, revisionsplikten behövs, det är en del av näringslivets gemensamma spelregler, revision är en mycket väl reglerad och mycket viktig kugge i näringslivet.

För avsluta med en politisk vinkel, den politiker som vill medverka till förenklingar för företagandet bör göra det på riktigt, inte på bekostnad av näringslivets och därmed samhällets behov.

Revisionen en förutsättning

Fokus bör inte ligga på sänkta kapitalkrav som utarmar aktiebolaget som begrepp, inte heller på sänkta gränsvärden för revisionsplikt som utarmar skyddet för det gemensamma.

För fullständighetens skull och i ärlighetens namn ska det sägas att betänkandet innehåller en del andra och bra förenklingsförslag, men frågan om revisionsplikt hör inte dit och jag anser att argumentationen gick en smula snett, vilket förhoppningsvis har framgått.

Baserat på betänkandets förslag så skulle en allt för stor andel av alla de helt vanliga bolag jag framhåller ovan i så fall kunna komma utanför, det vore inte bra för transparensen och balansen i näringslivet och därmed heller inte för samhället om revisionen och dess gemensamma nytta vore valbar.

Igen, revisionen är inte en belastning, det är en förutsättning.

 

Läs mer om ämnet:

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

!

Delta i debatten!

Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till .

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.