Vad gäller efter uppdateringen av K2?

Vi har uppfattningen att BFN verkligen försökt att underlätta tillämpningen av K2 genom att infoga förtydligande ord och text. Sedan har de tagit bort en del text eftersom bostadsrättsföreningarna inte längre kommer att få tillämpa K2. Vi har också några helt nya bestämmelser.

FAR svarade i sitt remissvar att man vill att lättnadsregeln skulle utformas som ett allmänt råd och inte som en kommentar. Det har nu kommit in en punkt som tydliggör att lättnadsregeln innebär att om ett företag upprättar en årsredovisning enligt K2 så innehåller inte årsredovisningen några avvikelser från väsentlighetsprincipen. BFN skriver i kommentaren att lättnadsreglerna i K2 utformats så att de inte ska strida mot väsentlighetsprincipen i och med att BFN ofta lagt in en väsentlighetsgräns. Ett exempel sedan tidigare var den så kallade femtusenkronorsregeln. Där har BFN ökat beloppet till 7000 kronor. Så enligt BFN behöver företag normalt inte göra någon bedömning av lättnadsregelns effekt för att kunna bedöma om väsentlighetsprincipen är uppfylld.  

BFN anger ett antal fall där företag fortfarande behöver göra en bedömning. Det gäller inkomster, utgifter samt lämnade och erhållna förskott som understiger 7000 kronor och som inte periodiseras, återkommande utgifter som inte periodiseras samt avskrivning av förbättringsutgifter på annans fastighet om nyttjandeperioden skiljer sig väsentlig från den avskrivningstid som anges i K2 (10 respektive 20 år). I det allmänna rådet tydliggörs att en tillämpning av sjutusenkronorsregeln eller bestämmelsen om återkommande utgifter inte får tillämpas om det skulle medföra en väsentlig påverkan på företagets intäkter, kostnader eller ställning. 

Framför allt har BFN lagt in ett antal exempel på händelser som ska beaktas vid upprättande av resultat- och balansräkning. Exemplen inkluderar domstolsavgöranden, fastställande av bonusbelopp enligt befintliga avtal och upptäckt av fel. Exempel på händelse som inte ska beaktas är en värdenedgång på företagets innehav av värdepapper som inträffar efter balansdagen. BFN har också infört en tumregel som säger att ju kortare tid som förflutet, desto troligare är det att händelsen ska påverka resultat- och balansräkning. Observera att detta är en tumregel och inte en regel, så en bedömning behöver fortfarande göras. 

Den uppdaterade beskrivningen av vad som ska klassificeras som leverantörsskuld i balansräkningen har ett förtydligande kring de leverantörsfakturor som anländer till företaget runt balansdagen. Om fakturan är daterad senast på balansdagen så ska en leverantörsskuld redovisas i bokslutet. Om fakturan innehåller en transaktion avseende räkenskapsåret men är daterad efter balansdagen ska en upplupen kostnad redovisas. Detta innebär att den ingående momsen normalt inte kan redovisas och dras av i december avseende kalenderår utan först i januari, vilket FAR påpekade i sitt remissvar. Det innebär också att poster som egentligen inte är periodiseringsposter (för det görs ingen beräkning eftersom det finns en faktura) redovisas som just periodiseringspost.

I BAS finns konto för leverantörsfakturor som tillhör räkenskapsåret men som anländer efter att leverantörsreskontran stängt (”ej reskontraförda leverantörsskulder”) för att säkerställa att storleken på leverantörsskuldsposten inte är beroende av när leverantörerna fakturerar eller när fakturor anländer. Kontot är märkt med en symbol som innebär att det inte får tillämpas av företag som tillämpar K2. Kontomärkningen finns således redan nu i BAS. 

Vi lever i en orolig värld så BFN har lagt in ytterligare ett exempel på speciella omständigheter som i särskild grad berör företag och det är när företaget har påverkats av händelser i omvärlden. BFN anger inga specifika händelser i omvärlden som det kan vara, men vi tänker själva främst på effekter av översvämningar och andra effekter av klimatet, handelssanktioner och tullar samt effekter av krig och terrorism. 

Företagen ska sedan tidigare kommentera om nettoomsättningen varierar mer än 30 procent. Enligt de uppdaterade K2-reglerna ska denna information lämnas både för det innevarande räkenskapsåret och för de tre föregående åren. Man har också förtydligat att resultatdispositionen alltid ska anges i kronor eller i euro. Tidigare hade företagen ett val; om resterande delen av årsredovisningen var exempelvis i tkr så kunde även resultatdispositionen vara det. BFN:s förtydligande är dock, som vi ser det, mer en kodifiering av vad de flesta företag faktiskt gör. 

Grundregeln i K2 är att alla transaktioner ska redovisas för sig, men att de ibland behöver delas upp i delar om det är nödvändigt för att återge den ekonomiska innebörden rätt. Här har BFN lagt in ett förtydligande om att delarna och beloppen ska identifieras separat. Ett nytt exempel på när inkomsten behöver delas upp är när försäljningen av en vara eller tjänst inkluderar ett belopp avseende ett kundlojalitetsprogram som kan särskiljas [BFN:s kursivering]. Värdet av kundlojalitetsprogrammet ska i sådana fall minska intäkten (vilket vi redan gör enligt K3). 

Ja, BFN har utvecklat beskrivningen, framför allt av tjänsteavtal där man tydliggör att ett avtal som avser utförande av standardiserade tjänster inte utgör ett tjänsteuppdrag. K2 beskriver ett tjänsteuppdrag som tjänster som tillhandahålls inom ramen för en uppdragsöverenskommelse. Sådana tjänster produceras först när företaget har fått en beställning på tjänsten och tas fram på särskilt uppdrag av en uppdragsgivare. Standardiserade tjänster, å andra sidan, är tjänster som företaget producerat innan det finns ett avtal med en köpare. En utbildning i K2 som FAR har i sin kurskatalog är således en standardiserad tjänst, men om utbildningen är skräddarsydd för ett specifikt företag så är det ett tjänsteuppdrag.  

Intäktsredovisningen av den standardiserade tjänsten omfattas av punkt 6.26 som innehåller specialbestämmelser för olika typer av tjänster. Enligt punkten intäktsredovisas standardiserade tjänster linjärt över den period då tjänsten utförs eller, om avtalet innebär att tjänsten ska utföras vid flera tillfällen, den period då respektive tjänst utförs. 

Huvudregeln är att leasing intäkts- eller kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Det innebär att den första förhöjda leasingavgiften tillsammans med eventuella rabatter fördelas ut över leasingperioden. I de uppdaterade K2-reglerna har man delvis ändrat detta genom att kräva att en prisjustering som ett företag lämnar på en leasinginkomst/erhåller på en leasingutgift på grund av en inskränkning i omfattning eller annan begränsning av det som avtalet avser, ska redovisas i den period som begränsningen är hänförlig till.  

BFN har inte lagt in några nya bestämmelser i allmänna råd i kapitel 9. Vad man har gjort i stället är att man har skrivit en lång kommentarstext som förklarar hur övriga bestämmelser i kapitel 9 ska tillämpas på just inkråmsförvärv. Bland annat så tydliggör BFN att anskaffningsvärdet vid ett inkråmsförvärv för de förvärvade tillgångarna och skulderna anges i en faktura, ett avtal eller en liknande handling.  

Om inte beloppen avseende de förvärvade tillgångarna och skulderna framgår av faktura eller liknande ska ändå en fördelning göras. Hur en sådan fördelning ska göras framgår inte av kommentarstexten. En lämplig fördelning enligt vår uppfattning är att bedöma det verkliga värdet av de tillgångar som förvärvats. Om företaget har förvärvat kundfordringar så framgår beloppet av ett utdrag ur kundreskontran så där behövs normalt ingen bedömning, men företaget behöver tänka till vad gäller nedskrivningsbehov. Däremot kan företaget behöva göra en bedömning av en fastighet eller en maskinpark.  

Om företaget har förvärvat skulder som en del i inkråmsförvärvet behöver även dessa värderas och särredovisas. Här använder företaget underlag såsom förteckning över leverantörsskulder, engagemangsbesked för lån, den senaste arbetsgivardeklarationen och en beräkning av utestående semesterlöneskuld. 

I kommentaren i K2 länkar man först aktivering av immateriella anläggningstillgångar till lagtexten, det vill säga att tillgången ska ha ett betydande värde för företaget under de kommande åren. Detta gäller inte bara tillgångar som patent och licenser utan även goodwill som uppkommer i inkråmsförvärv. Här tydliggörs att om ett företag har förvärvat ett varumärke som aktiverats som immateriell anläggningstillgång så ska anskaffningsvärdet även inkludera eventuella utgifter för att registrera varumärket. Motsatsvis, om företaget har ett eget utvecklingsarbete som enligt K2 har kostnadsförts och betalar för att skydda detta arbete så ska dessa utgifter kostnadsföras omedelbart. 

BFN tydliggör att om företaget förvärvat en immateriell tillgång som inte i sig utgör en ny unik immateriell anläggningstillgång utan har som syfte att ingå i en ny unik tillgång som företaget ska eller håller på att utveckla så behandlas utgiften för den förvärvade tillgången som en del av utgifterna för den egenupparbetade tillgången. Det exempel som ges är en licens som ska ingå som en del av företagets utvecklingsarbete. Utgiften för licensen kostnadsförs därmed tillsammans med övriga utgifter för utvecklingsarbetet. 

Ändringen, som vi ser det, är en mer korrekt tolkning av behandling av händelser efter balansdagen. Enligt den nuvarande versionen av K2 får företag beakta även utfästelser av aktieägartillskott som lämnas efter balansdagen. En sådan utfästelse, trots att den lämnades efter balansdagen, sågs som en händelse som bekräftade ett förhållande som förelåg på balansdagen. I den uppdaterade K2 tydliggörs att utfästelsen måste vara på plats senast på balansdagen för att ett aktieägartillskott ska kunna redovisas per balansdagen. I och med att utfästelsen finns på plats kan ett behov av ett aktieägartillskott ses som en händelse som bekräftar ett förhållande som fanns på balansdagen. 

Ja det stämmer. Den hette tidigare RedU 14 och heter numera RedR 9. Det är ganska vanligt att det kommer upp frågor om kapitalförsäkringar och då speciellt vid uttag från kapitalförsäkringar.  

Ja, i den nuvarande versionen av K2 beräknas särskild löneskatt på pensionsavsättningens, det vill säga även kapitalförsäkringens värde, redovisade värde om kapitalförsäkringen inte täcker särskild löneskatt. I den uppdaterade versionen av K2 anges att den särskilda löneskatten ska beräknas på kapitalförsäkringens marknadsvärde om detta är högre än det redovisade värdet. Här kan således företag behöva justera avsättningen under 2026. 

Inte så mycket. Man har tydliggjort att övergången till K2 kan göras vid ingången av jämförelseåret eller det innevarande året.