Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2022.02.21
Om överlämning av löne- och redovisningsdata är ett vanligt förekommande branschproblem må vara osagt, troligen handlar det om ett fåtal dåliga exempel. De flesta överlåtelser sker förmodligen utan problem. Men frågan om ägandet och kontrollen över data kan bli avgörande i framtiden. Branschen liksom företagen bör vara vaksamma på detta, skriver Jan Söderqvist, branschexpert på Visma Spcs, i denna debatt.
I en artikel på Balans webb hur det finns en motvilja hos vissa byråer att överlämna lönedata. Samtidigt har jag under årens lopp fått höra från olika redovisningskonsulter att samma sak även gäller vid överlämning av redovisningsinformation – trots att det strider mot andan i Reko. Frågan om ägandet och kontrollen över data kan bli avgörande i framtiden.
Vinnarna i framtidens revisions- och rådgivningsbranschen är de som har tillgång till data, samt förtroende och förmåga att kapitalisera på den informationen. Just förtroendet och förmågan är ett område som nästan alltid tillfallit branschen. Det är konsulterna och revisorerna som har och har haft förmågan, kunskapen och förtroendet att leverera rådgivning baserad på främst redovisningsinformation.
Historiskt sett har vår bransch till stor del kontrollerat och processat företagens information med hjälp av lokalt installerade programvaror. Det är byråerna som har haft en unik tillgång till sina kunders information. I dag förstår branschen, om än ibland motsträvigt, att en stor del av deras löpande arbete kommer att automatiseras av den digitalisering som sker.
Men kanske värst av allt är att information som man tidigare kontrollerat nu landar i plattformarna. Revisons – och rådgivningsbranschen tappar även den kontrollen. Sakta men säkert ser vi en förändring av den traditionella bransch som redovisningskonsulter har verkat inom. Vart den tar vägen på lång sikt kan vi bara gissa oss till.
I framtiden är tillgången till information avgörande och strategiskt viktig för byråerna. Om du har förtroendet och kunskapen att hjälpa företagaren, så måste du ändå ha tillgång till främst redovisningsinformationen.
Här finns en risk att både byråer och programvaruleverantörer kommer att begränsa företagens möjlighet att själva bestämma vem som kan få tillgång till deras information, i syfte att vinna marknadsandelar.
Både byråer och plattformsleverantörer är fria att erbjuda vilka tjänster de vill, men jag efterlyser en ökad medvetenhet hos våra företagare när de väljer programvaruleverantör och byrå. Att ett byte av byrå kan generera extra kostnader är inte särskilt konstigt, det är inte märkligare än att det finns en startkostnad som kan variera beroende på komplexiteten hos företaget. Företagen måste däremot ha en medvetenhet kring vilka villkor som gäller och vilka konsekvenser det kan få när de anlitar en leverantör.
Den allmänna ståndpunkten hos de flesta programvaruleverantörerna med molnbaserade programvaror är att ha öppna API:er. Det innebär att vem som helst med företagets tillåtelse lätt kan komma åt informationen. Konsekvenserna av detta är nog svåra att greppa.
Strategiskt blir det en viktig fråga för samtliga aktörer, informationen är framtidens handelsvara och det som betingar ett värde framåt. Risken och mardrömsscenariot är att vi får en totalt dominerande aktör som mer eller mindre kontrollerar och styr redovisningsmarknaden genom att äga och egenmäktigt kontrollera data.
De som får ta konsekvenserna av detta är i slutändan alltid företagen. En fri marknad och möjligheten för företaget att välja sätts ur spel.
Vismas ståndpunkt i frågan, där jag själv är anställd, är att det är företaget som äger och bestämmer vem som ska ha tillgång till informationen. Det ska inte förväxlas med vem som äger kundrelationen, det gör den som förtjänar det, oftast då en byrå och oftast en byrå som sköter redovisningen åt företaget. Det ska inte heller förväxlas med byråns interna information som kan handla om skriftlig rådgivning eller annat som producerats av byrån, exempelvis kalkyler och sådant som inte är räkenskapsmaterial.
Frågan är angelägen, speciellt för våra företagare. Oavsett om företagaren själv sköter sin redovisning eller anlitar en byrå, måste företagaren vara införstådd med vilka villkor som gäller. Viktigt att tänka på är att ett företag aldrig kan avtala bort ansvaret att lagra sin egen redovisning, det enligt bokföringslagen. Däremot kan företagaren få hjälp att sköta sin redovisning.
Vad gäller när byrån använder ett molnbaserat system men inte interagerar med kunden? Har man då rätt att låta någon annan aktör få tillgång till redovisningsinformationen eller är det byrån som äger den informationen?
Vad händer om jag avslutar affärsrelationen med byrån eller programvaruleverantören? Kommer det att kosta mig en massa pengar att byta leverantör? Hur säkerställer jag att den lagstadgade redovisningsinformationen finns kvar i sju år? Kan jag låta andra aktörer få tillgång till min redovisningsinformation eller är den inlåst där jag för tillfället råkar vara kund?
Egentligen borde frågorna lyftas av företagen – och att de då ställer både programvaruleverantörer och byråerna till svars. Hur vill jag som företagare att min redovisningsinformation ska hanteras?
För i slutändan är det företagen som betalar allas våra löner. Och då är det viktigt att de kommer till tals i denna fråga så att marknaden styrs av deras behov – och inte av förmedlande aktörer med egna intressen. Då kommer också byråerna och programvaruleverantörerna att leverera de bästa tjänsterna till företagen.
Läs mer
Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.
Delta i debatten!
Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till .