7 heta skattefrågor inom EU

Ungefär 80 procent av all nationell lagstiftning i EU-länderna kommer från EU, enligt revisorsbranschens europeiska intresseorganisation Accountancy Europe. Och frågor i ropet är just nu hållbarhet, klimat, bolagsstyrning och skatter efter covid-19.

Nya och ändrade direktiv som medlemsländer måste följa är exempelvis på gång, vilket berör både auktoriserade revisorer och skatterådgivare. Som vanligt berörs dessutom större företag först, medan mindre företag påverkas indirekt.

– Både skatterådgivare och revisorer har anledning att nära följa utvecklingen på hållbarhetsområdet, så att uppgifterna som lämnas inte riskerar att bli allt för omfattande – och i slutändan intetsägande.

Hans Peter Larsson. Foto: Christian Gustavson

Det säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, som besökte Accountancy Europes Members Day i mitten av oktober.

Vilka skattefrågor på agendan i EU påverkar Sverige? Hans Peter Larsson summerar följande:

1. Ökat tryck på publika country-by-country rapporter

“Åtta länder menar att frågan ska ses som en skattefråga och inte en revisionsfråga. I det första fallet skulle den omfattas av det nationella vetot, som inte finns för revisionsfrågor. Samtidigt har en utredning i frågan tillsatts här i Sverige.”

2. Beskattningen av ”digitala” tjänster

“Trots det förslag om en överenskommelse inom OECD som presenterades för några veckor sedan vill många länder inom EU inte släppa frågan. Dels vet man inte vad det blir av det förslaget i slutändan efter att det passerat den amerikanska kongressen, dels ser många länder en förlorad nationell skattekälla. Krafter verkar för att de omkring tiotalet länder som infört nationella skatter får behålla dessa som någon form av ”nationell avgift”. Samtidigt ska dagens regler för transfer pricing tillämpas på dagens bolagsskatter. Således kan det bli tre olika vinstbeskattningar, med olika grunder för beräkningen/skattebasen. Lägg därtill att den föreslagna minimiskatten för bolag om 15 procent är en form av CFC-beskattning, med egna principer.”

3. Nytt direktiv om källskatter på utdelningar

“Det innebär nya tolkningar av EU:s moder-dotterbolagsdirektiv. Även i Sverige förbereds nya regler utifrån den utredning som presenterades för något år sedan. Detta påverkar holdingbolag i många länder, både som är aktiva investerare och mer passiva kapitalförvaltare.”

4. Utbyte av förhandsbesked, tax rulings, mellan länder

“Efter Pandora Papers ökar åter trycket på att dessa även ska vara offentliga i alla länder. Samma effekt har dessa avslöjanden när det gäller brevlådeföretag. Även här finns utkast till direktiv med regleringar.”

5. EU:s Audit Reform sätter på nytt fokus på tillåtna skattetjänster inom de större byråerna

“I flera länder har de större byråerna redan skiljt av sina skatteverksamheter, eller delar av dessa. Utkast till en reform ska presenteras under 2022.”

6. Koldioxid och miljö

“Utsläpp ska beräknas, beskattas samtidigt som någon form av koldioxidtullar måste införas gentemot länder utanför EU.”

7. Hållbarhet och krav på skatteupplysningar

“Ett nytt direktiv för hållbarhetsrapportering ska tas fram under 2022. Hittills har skatt i princip legat utanför. Det är inte säkert att så blir fallet även framöver. I många länder och bland ideella intresseorganisationer ses betalning av skatter som en mycket större hållbarhetsfråga än i Sverige. Vilka krav som kommer att ställas på de större bolag, och därmed indirekt på underleverantörer och vid upphandlingar, återstår att se och följa. Många intressenter vill utsträcka hållbarhetsrapporteringen så långt som möjligt för att få en ”level playing field”. Uttrycket är i sig i detta sammanhang intressant. Det indikerar även att hållbarhetsfrågan blivit alltmer politisk.”

Men hållbarhetsfrågan är inte okontroversiell. Hans Peter Larsson påminner om att svenska storföretag öppet gått ut och pekat på en betydande ökande uppgiftsbörda för sina verksamheter.

– Blir hållbarhet allt för politiskt laddat påverkar det skatterådgivare och revisorer negativt, och det främjar inte heller företagarens affärsverksamhet. Man behöver konkretisera och begränsa innehållet. Det gäller även de skattemässiga aspekterna, säger han.