radek-banner-3800-3

radek-banner-mobil

Möt byrån som inte är rädd för att rekrytera, kämpar mot växtvärk och snarare jobbar med att bibehålla än att bygga upp sin kultur.

Den 5 november skrev 12 lönekonsulter och 106 redovisningskonsulter FAR:s examensprov för auktorisation. Proven hålls vid två tillfällen per år, vår och höst och denna gång blev totalt 60 redovisningskonsulter och 9 lönekonsulter godkända.
<h2>“När jag fick beskedet var lyckan total”</h2>
[caption id="attachment_17903" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17903" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/josefine-edlund-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Josefine Edlund.[/caption]

Josefine Edlund på Edlund &amp; Partners i Östersund har jobbat som redovisningskonsult i åtta år och att bli auktoriserad har varit hennes plan sedan hon började sin karriär inom redovisning.
<h3>Vad tyckte du om provet?</h3>
<strong>− </strong>Jag tyckte provet var relativt svårt, men det hade jag förväntat mig också. Jag tyckte frågorna var relevanta, men lite annorlunda än de tidigare prov som man pluggat på. Jag hade inte förväntat mig att jag skulle klara det på första försöket så lyckan när jag fick beskedet var total!
<h3>Vad betyder auktorisationen för dig i ditt arbete som redovisningskonsult?</h3>
− Att vara auktoriserad är en kvalitetsstämpel och innebär att jag har ett större ansvar att leva upp till de krav på kvalitet som ställs. Detta medför en ökad trygghet till våra kunder vilket också ökar vårt förtroende hos dem samt även en högre lön för mig personligen.
<h2>“En boost för självförtroendet”</h2>
[caption id="attachment_17904" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17904" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/niklas-larsson-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Niklas Larsson.[/caption]

Niklas Larsson, har jobbat som redovisningskonsult på Grant Thornton i Eskilstuna sedan 2019 och även han ser auktorisationen som en kvalitetsstämpel.

− Auktorisationen är lite som ett kvitto på jag lever upp till de krav som finns i branschen gällande lagar och regler och besitter relevanta kunskaper, säger han.
<h3>Vad tyckte du om provet och hur förberedde du dig inför det?</h3>
− Jag tycker att provet täckte in mycket av det man stöter på i sitt dagliga arbete. Ett prov kan ju omöjligt täcka in alla områden, då skulle det pågå i flera veckor, men jag tycker framför allt första delen som handlar mycket om konsultrollen och Reko är bra.  Jag förberedde mig genom att gå igenom gamla prov och då täcker man in det mesta. Sex timmar är en lagom tid för att skriva provet, dock gäller det att disponera sin tid rätt så att man hinner med alla frågor och har tid att läsa svaren innan man lämnar in.
<h3>Vad betyder auktorisationen för dig i din framtida karriär?</h3>
− För mig betyder auktorisationen en större roll framöver. Jag får exempelvis kvalitetssäkra andras arbete i större utsträckning än tidigare. Personligen ger det en boost för självförtroendet och visar att man faktiskt är ganska duktig på det man gör.
<h2>“Auktorisationen ger en kraftfull yrkesidentitet”</h2>
[caption id="attachment_17905" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17905" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/sofia-eng-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Sofia Eng.[/caption]

Sofia Eng har jobbat som lönekonsult på Aktiv Revision i Gävle i lite mer än 2,5 år innan hon skrev auktorisationsprovet.
<h3>Hur kom det sig att du ville bli Auktoriserad Lönekonsult FAR?</h3>
− Jag valde att auktorisera mig för att det ger mig en kvalitetsstämpel på det arbete jag gör. Det signalerar förtroende och kompetens till mina medarbetare, min arbetsgivare och mina kunder att det arbete jag gör har kvalitet.
<h3>Vad tyckte du om själva provet och hur det var uppbyggt?</h3>
− Provet hade bra struktur och kändes relevant. Däremot så tycker jag att utbildningen inför provet inte var tillräckligt omfattande. Om vi precis som redovisningskonsulterna hade fått gamla prov att titta på inför examinationen så hade man förstått upplägget lite bättre.
<h3>Vilken roll spelar auktorisationen för dig i ditt fortsatta arbete?</h3>
− Den innebär att jag känner mig trygg och stärkt i att mina kunskaper är tillräckliga. Auktorisationen ger mig också en kraftfull yrkesidentitet som gör mig attraktiv i mitt nuvarande jobb och på marknaden. Den ger mig även en branschtillhörighet med ett stort kontaktnät.<span class="endDot">.</span>

I mitten av december kom resultatet för FAR:s auktorisationsprov för redovisningskonsulter och lönekonsulter. Balans fick en pratstund med några av tentanderna som numera kan titulera sig Auktoriserad Redovisningskonsult FAR respektive Auktoriserad Lönekonsult FAR.

”Auktorisationen ökar vårt förtroende”

Svenska medarbetare är uppskattade utomlands. Men för närvarande lyser de med sin frånvaro i EU:s institutioner. Problemet är så pass allvarligt att regeringen förordnat en person att arbeta med EU-rekrytering på heltid. I två år har Matilda Rotkirch ägnat sig åt frågan, men hon arbetar i uppförsbacke.

På grund av tekniska problem har EU:s uttagningsprov pausats under en längre tid.

[caption id="attachment_17896" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-17896 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/matilda-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Matilda Rotkirch. Foto: privat.[/caption]

– Det är katastrof, säger Matilda Rotkirch, utan att dölja sin frustration.
<h3>Viktigt med personer i EU som förstår svenska förhållanden</h3>
Underrepresentationen av svenskar i EU:s institutioner är inte bara ett problem för den svenska regeringen. EU:s institutioner är också engagerade i frågan. Även om tillsättningen av tjänster är meritbaserad och kvotering är otänkbart, så står det i EU:s regelverk att institutionerna ska stäva efter geografisk balans. Det är viktigt för unionens legitimitet, men också en fråga om att ta tillvara olika erfarenheter och kompetenser.

Matilda Rotkirch nämner den svenska skogen, eller de stora geografiska avstånden, som exempel.

– När man arbetar för EU arbetar man inte för nationella intressen, men det är viktigt att det finns personer här som förstår svenska förhållanden. Det är svårt att förstå vad skogen betyder för svenskarna, om man inte är uppvuxen här. Eller vad de stora avstånden betyder för transportsektorn, säger hon.
<h3>Akut brist på revisorer från Sverige</h3>
På Europeiska revisionsrätten i Luxemburg, som reviderar och granskar EU:s räkenskaper och EU-finansierade projekt, är läget särskilt akut. Av 1 000 medarbetare är bara 17 svenskar och 15 av dem går i pension inom 10 år. De senaste 10 åren har bara en enda svenska revisor anställts med permanent kontrakt. Vid ett par viktiga utlysningar har inte en enda svensk ansökt. Underrepresentationen av svenska EU-revisorer är särskilt allvarlig med tanke på att den som blir granskad av EU har rätt att bli granskad på sitt eget språk.

[caption id="attachment_17897" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17897" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/okand-balans-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Maria Sundqvist. Foto: privat.[/caption]

– En viktig del av vårt arbete är att besöka verksamheter på plats och intervjua folk där, berättar Maria Sundqvist, som arbetar som EU-revisor sedan sju år tillbaka.
<h3>Hamnade i EU av en slump</h3>
Att hon hamnade just här ter sig i efterhand som en lycklig slump. Hon är utbildad ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och siktade på en internationell karriär, så när hon hörde talas om uttagningsprovet för att bli EU-tjänsteman tog hon chansen. Hon klarade provet, men sedan hände det ingenting på flera år.

– Varje år i december hörde de av sig från EU och sa att de skulle förlänga reservlistan där jag var med. Under tiden fick jag olika råd om hur jag skulle agera, en del sa att jag måste lobba för att bli erbjuden en tjänst, andra sa att jag bara skulle vänta.

Efter några år fick Maria Sundqvist och hennes sambo också sitt första barn, så fokus var stabilitet. Men då ringde telefonen. Hon blev kallad på intervju för en tjänst som ekonom på EU:s översättningscentrum i Luxemburg.

– Jag blev fast anställd från början och tjänstledig från mitt arbete i Sverige under provtjänstgöringen på nio månader, så det var i princip riskfritt, berättar Maria Sundqvist.
<h3>Många kollegor att bolla med</h3>
15 år senare har familjen två söner som gått hela sin skoltid i luxemburgisk skola. Sambon som var IT-tekniker har bytt karriär och är i dag personlig tränare. Maria har blivit gruppledare på Revisionsrätten.

– Vill man testa att jobba utomlands ärt det här en jättebra arbetsplats. Som ekonom på en myndighet i Sverige kunde det ibland kännas ensamt, här har jag så många att prata med, säger Maria Sundqvist som hyllar sina kollegor och chefer och all kompetens som finns i huset.

1 000 personer låter mycket, men med EU-mått mätt är det en ganska liten organisation. Kulturen är mindre hierarkisk och mer familjär än man kan förvänta sig, menar Veronica Ardelean, HR-chef.

[caption id="attachment_17898" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-17898 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/veronica-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Veronica Ardelean. Foto: privat.[/caption]

Hon är själv ett exempel på vilka karriärvägar EU erbjuder. Efter studier i juridik arbetade hon som advokat i Rumänien innan hon gjorde uttagningsprovet för tjänstemän i EU. 2010 kom hon till Revisionsrätten och drygt 10 år senare, 2021, blev hon befordrad till HR-chef.

När Balans träffar henne har hon precis rekryterat tre svenskar till HR-avdelningen – ett kvitto på stora gemensamma ansträngningar från HR-avdelningen och det svenska kabinettet. Det leds av Hans Lindblad, som nyligen efterträdde Eva Lindström som Sveriges ledamot av Europeiska revisionsrätten (varje medlemsland utser en ledamot)
<h3>Glöggfika håller svenskheten vid liv</h3>
Just den här dagen har Hans Lindblads kansli bjudit in alla svenskar som jobbar på myndigheten till en glöggfika. Ett änglaspel sätter tonen för den informella träffen, samtidigt som skålarna med russin och skållade mandlar skickas runt bordet – många menar att man aldrig är så svensk som när man bor utomlands.

[caption id="attachment_17899" align="alignright" width="1440"]<img class="wp-image-17899 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/fika-EU_IMG_6207-1-2.jpg" alt="" width="1440" height="1920" /> Svensk glöggfika på Europeiska revisionsrätten i Luxemburg. I mitten av bilden syns Hans Lindblad.[/caption]

Jag småpratar med en svenska som berättar att hon kom till Luxemburg 1996, bara ett år efter att Sverige gick med i EU, 1995. 30 år senare har de första svenska EU-tjänstemännen gått i pension och Sverige har inte fyllt på underifrån. Det finns en massa teorier om vad det beror på, och en del belagda fakta.

– Dels ser vi ett samband mellan levnadsstandarden i medlemsländerna och aptiten att ansöka till EU-tjänster, dels handlar det om hur antagningsproven är utformade, säger HR-chefen Veronica Ardelean.
<h3>Långdraget att få tjänst i EU</h3>
Att söka fast tjänst i EU är en långdragen process. Först ska man göra provet. Om man klarar det blir man listad som en möjlig kandidat. Därefter kan man söka specifika tjänster, eller som Maria Sundqvist, bli uppringd. Problemet är att processen tar flera år och inte tycks passa hur svenskar ser på livet och arbetslivet.

Hans Lindblad har en bakgrund som nationalekonom och ser att Sverige sticker ut på flera sätt.

– Sverige har förmodligen världens högsta sysselsättningsgrad bland både män och kvinnor och hela vårt pensions- och skattesystemet bygger på att man är två som arbetar, vi har individuell pension och inte sambeskattning.

Alternativkostnaden för att vara medföljande blir helt enkelt väldigt hög, om det innebär att vara borta från arbetsmarknaden i flera år, vilket inte är bra för vare sig karriären eller pensionen.

Många tror också att uttagningsprovet avskräcker svenskar. Den utdragna och osäkra processen gör också att det är svårt att planera framåt, vilket är särskilt viktigt för par och familjer där båda har yrkeskarriärer.
<h3>Svårt att attrahera – men lätt att behålla</h3>
Nu har EU gjort om uttagningsprovet med sikte på en kortare process, 6–9 månader i stället för åratal. Men på grund av tekniska problem med det nya provet har det inte kunnat genomföras som planerat. Under tiden har EU-institutionerna enbart kunnat anställa på tillfälliga kontrakt, varför det i princip saknas påfyllning underifrån när den första generationen svenska EU-tjänstemän börjar gå i pension.

Det är en kris för svenska intressen i EU, men kanske en chans för svenska revisorer och andra, som vill testa ett nytt och meningsfullt arbete.

– Vi har svårt att attrahera folk, men vi har inte svårt att behålla dem. När man väl har börjat ser man fördelarna. Nu har vi fokuserat mycket på problemen, men den stora fördelen med det att arbeta här är att man upplever arbetet som viktigt och meningsfullt, säger Veronica Ardelean.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Fakta: Europeiska revisionsrätten</em></p>
Granskar kommissionens på uppdrag av EU-parlamentet. Kan jämföras med Riksrevisionen i Sverige. Utför både finansiell revision och effektivitetsrevision.

Cirka 1 000 medarbetare varav 17 svenskar. Man måste inte vara auktoriserad revisor för att söka sig till Europeiska revisionsrätten, en mer allmän bakgrund inom ekonom eller administration kan passa bra.
<h3>Är du intresserad av en EU-karriär?</h3>
EPSO (European Personnel Selection Office) anordnar allmänna uttagningsprov och urvalsförfaranden för rekrytering av personal till EU:s institutioner, organ och byråer. EPSO publicerar också tillfälliga tjänster och information om olika anställningsformer, löner och förmåner. I Sverige kan du vända dig till Universitets- och högskolerådet som ger stöd, tips och råd i ansökningsprocessen.

Revisionsrätten i Luxembourg – EU:s motsvarighet till Riksrevisionen – söker svenska revisorer som brinner för att granska miljardrullningen i EU. Bristen på svenskar i EU blir alltmer akut då stora pensionsavgångar väntar.

Svenska revisorer sökes med ljus och lykta

Sedan Sverige avskaffade revisionsplikten för mindre aktiebolag saknar samhället en grindvakt i upp till en halv miljon företag. Kan den norska modellen med statligt auktoriserade redovisningskonsulter vara ett alternativ?

<a href="https://tidningenbalans.se/artikel/far-vill-ha-bred-samverkan-mot-ekonomisk-brottslighet">I december förra året lyfte FAR frågan</a> – som en av flera möjliga vägar framåt – i ett remissvar till regeringens utredning Bolag och brott. Ett par månader senare skickade Svenska bankföreningen en tio sidor lång framställning till justitiedepartementet med förslag om att redovisningskonsult ska bli en skyddad titel och att redovisningskonsulterna ska bli föremål för obligatorisk auktorisation.

[caption id="attachment_17888" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17888" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/erik-wendeby-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Erik Wendeby.[/caption]

– Frivillig auktorisation av redovisningskonsulter har funnits i ganska många år, men det har såvitt kan bedömas inte lett till någon minskning av den ekonomiska brottsligheten, säger Erik Wendeby, jurist på Svenska Bankföreningen.

Bankföreningens förslag syftar till att få bort oseriösa redovisningskonsulter från marknaden. Medvetet eller omedvetet kan dessa fungera som möjliggörare av den omfattande ekonomiska brottslighet som på senare år letat sig in i alla delar av det svenska samhället.

– Från de kriminellas sida kommer det alltid att finnas en efterfrågan på mindre nogräknade konsulter, säger Erik Wendeby.

Därför tror inte Bankföreningen att en frivillig auktorisation är lösningen.

I dag beräknas det finnas 24 000–30 000 redovisningskonsulter i Sverige. Färre än 5 000 av dem är auktoriserade på frivillig basis genom den frivilliga auktorisation som FAR och Srf Konsulterna utvecklat tillsammans.
<h3>Mindre än en femtedel är auktoriserade</h3>
Den frivilliga auktorisationen har marknadsförts som en kvalitetsstämpel som bevisar konsultens kompetens. För kunderna är det en trygghet och för konsulten kan det vara en konkurrensfördel. Men att mindre än en femtedel av alla konsulter är auktoriserade ger en fingervisning om att det är pris snarare än kvalitet som driver konkurrensen på den svenska marknaden för redovisningstjänster.

Snart har det gått ett år sedan Bankföreningen skickade in sitt förslag om en obligatorisk auktorisation av redovisningskonsulter. Än så länge har de inte fått någon återkoppling från Regeringskansliet.

– Men det har varit ett massivt och mestadels positivt gensvar från redovisningsbranschen, säger Erik Wendeby.
<h3>Syftet – att komma till rätta med oseriösa aktörer</h3>
Branschens respons är knappast oväntad, med tanke på att FAR var först med att lyfta frågan i Sverige och har arbetat vidare med frågan under året. I maj lade FAR fram rapporten <a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/far_rapport_240515.pdf?srsltid=AfmBOooUnv5aIdfojAIGvwv_R2VJdoFGVZ4zVWBezNAJhF1YF56oJ7aO">”11 åtgärder mot ekonomisk brottslighet”</a>, varav de två första handlar om auktoriserade redovisningskonsulter. FAR föreslår att det ska vara obligatoriskt att anlita en auktoriserad redovisningskonsult i samband med upprättandet av årsbokslut och årsredovisning, för mindre bolag som inte har revision. Syftet är att komma till rätta med att oseriösa företag verkar helt utan insyn från utomstående och samtidigt säkerställa kvalitén på boksluten – men till en lägre kostnad jämfört med återinförande av full revisionsplikt.

FAR:s förslag ser ut som en möjlig kompromisslösning. Men överraskande nog tycks det inte ha nått fram till lagstiftarna.

Nyligen <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/bolag-och-brott-riksdagen-klubbade-atgarder-mot-ekonomisk-brottslighet">klubbade riksdagen förslagen i regeringens proposition Bolag och brott</a>. Uppslutningen bakom regeringens föreslagna skärpningar var stor. Oppositionen (S och MP) hade dock velat gå längre och hänvisade till att tunga remissinstanser förordat ett återinförande av revisionsplikten. Då det inte finns någon majoritet i riksdagen för ett sådant förslag, kan frågan om revisionsplikt betraktas som död för närvarande.
<h3>Skulle en statlig auktorisation av redovisningskonsulter kunna vara ett alternativ?</h3>
[caption id="attachment_17677" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17677" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/11/Markus-Kallifatides-0283284978818_max-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Markus Kallifatides.[/caption]

– Spontant skulle jag säga att det kunde det absolut vara, men det är inte ett förslag som var har haft uppe till politisk diskussion, säger Markus Kallifatides, riksdagsledamot (S) och docent på Handelshögskolan.

Han har hittills drivit linjen att revisionsplikten bör återinföras, men då den inte samlat en majoritet i riskdagen, är han öppen för att titta på andra förslag till lösningar.

– Vi behöver definitivt skärpa upp graden av ordning och reda och försöka hitta alla pusselbitar som kan bidra till det, säger Markus Kallifatides.

Även på Ekobrottsmyndigheten (EBM) är man öppen för alternativ till revisionsplikten.

[caption id="attachment_10620" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-10620 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/10/Henrik_Lundin_EBM–Foto_Mikael-Gustavsen_600x600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Henrik Lundin. Foto: Mikael Gustavsen.[/caption]

– Vi tycker inte att ämnet är uttömt. Vi tycker att det ska finnas någon form av grindvakt. I dag är 500 000 svenska aktiebolag utan revisor, säger Henrik Lundin, strategisk Ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.
<h3>EBM prioriterar återinförd revisionsplikt</h3>
Hans bild är att regeringen inte gått till botten med frågan om återinförd revisionsplikt. EBM efterlyser således i första hand att regeringen tar upp revisionsplikten igen och tittar på den med nya ögon. I andra hand öppnar man för idén om en statlig auktorisation av redovisningskonsulter.

– Generellt sett har vi sagt att man ska utreda det som ett alternativ till revisionsplikten, säger Henrik Lundin.

Även om det är svårt att belägga sambandet mellan avskaffandet av revisionsplikten och den ökande ekonomiska brottsligheten så har det tveklöst skett en stor förändring, menar han.

– Det vi kan slå fast är att antalet ekobrott ökat väsentligt sedan revisionsplikten avskaffades (för de mindre aktiebolagen, reds. anm.). Då talar jag om anmälda brott, mörkertalet torde vara ännu större. Många bolag där revisorn hade en brottsförebyggande effekt, flyger i dag under radarn säger, Henrik Lundin.

En annan faktor som tros ha spelat in är att kravet på aktiekapital sänkts från 100 000 till 25 000 kronor, vilket (tillsammans med den avskaffade revisionsplikten för mindre bolag) lett till en explosion av nystartade bolag.

Henrik Lundin tycker att problembilden är välbelagd och uttrycker viss frustration över att det inte råder enighet om lösningarna.
<h3>Moderaterna och Företagarna vill undvika pålagor</h3>
Regeringspartierna, med Moderaterna i spetsen, vill emellertid inte gå fram med lagstiftning som kan beskrivas som pålagor på näringslivet. Argumentet, som bland annat framfördes i en riksdagsdebatt nyligen, är att den stora majoriteten hederliga bolag inte ska tvingas betala för att ett fåtal missköter sig.

Resonemanget känns igen från näringslivets intresseorganisationer.

[caption id="attachment_17880" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17880" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/patrick-krassen-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Patrick Krassén.[/caption]

– Vad gäller ett statligt krav på alla företag att ha en auktoriserad redovisningskonsult ser vi det inte som en träffsäker åtgärd. Det skulle innebära en kraftigt ökad regelbörda och ökade kostnader för de mikroföretag som i dag är undantagna från revisionsplikt, säger Patrick Krassén, policychef på organisationen Företagarna.

Han efterlyser ”vederhäftig empiri” som belägger korrelationen mellan frånvaro av revisor eller auktoriserad redovisningskonsult och att bolaget används som del av brottslig verksamhet.

Därtill har Företagarna principiella invändningar mot att auktorisationen skulle vara statlig snarare än en branschstandard, och att uppdraget skulle definieras av staten i stället för, som i dag, genom en affärsuppgörelse där företagaren köper de redovisningstjänster som den anser sig vara i behov av.

– Om redovisningskonsulter skulle åläggas uppgiften att fortlöpande bevaka sina kunders göromål i brottsbekämpningssyfte skulle det innebära en fundamental förändring av affärsrelationen – då skulle konsulten arbeta på uppdrag av staten, snarare än på kundens uppdrag, säger Patrick Krassén.
<h3>EBM: ”De bästa brottsförebyggarna jobbar nära företagen”</h3>
Samtidigt menar både Ekobrottsmyndigheten och Bankföreningen att redovisningskonsulter, som arbetar löpande med företagen, kan vara särskilt effektiva i att förebygga brott.

– Vi kommer inte ifrån att de bästa brottsförebyggarna är de som jobbar nära företagen säger Henrik Lundin på EBM.

Erik Wendeby på Bankföreningen poängterar emellertid att deras förslag om en statlig auktorisation för redovisningskonsulter inte ska ses som ett alternativ till återinförd revisionsplikt.

– Motiven för en reglering av redovisningskonsulterna är starka oavsett en eventuell återinförd revisionsplikt, säger han och fortsätter:

– Om man skulle genomföra vårt förslag, kan man dock överväga om det verkligen finns skäl att även återinföra en revisionsplikt. De brottsbekämpande syften man eftersträvar kommer då sannolikt att uppnås utan att återinföra revisionsplikten.
<h3>FAR: Statlig auktorisation skulle ge högre kvalitet</h3>
På FAR har man för länge sedan valt linjen att revision av mindre bolag ska vara efterfrågestyrd. Däremot arbetar FAR vidare med sitt förslag om en statlig auktorisation av redovisningskonsulter.

– Vi har en arbetsgrupp som tittar på möjligheterna och riskerna och vi ser att det framför allt skulle leda till en välkommen kvalitetshöjning av bokslut och årsredovisningar, säger Camilla Carlsson, auktoriserad redovisningskonsult och ansvarig för projektet på FAR.

Till riskerna hör att branschen skulle tappa medarbetare i övergången till ett system med statlig ”överrock”. Samtidigt skulle omställningen bli mindre för FAR:s medlemmar som redan omfattas av den frivilliga branschauktorisationen med tillhörande standard (Reko) och kvalitetsgranskning.

– Vi har en bra plattform att utgå från. Grundplattan är väldigt bra och stabil, annars hade vi inte vågat gå fram med det här projektet, säger Camilla Carlsson.
<h3>Fortfarande oklart om färdplanen framåt</h3>
När ett konkret förslag skulle kunna vara på plats vågar hon inte sia om. I Norge tog det tio år av utredning att få en auktorisation av redovisningskonsulter på plats, men det skedde 1992, i samband med att Norge avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen.

Från Regeringskansliet låter man hälsa att frågan bereds på justitiedepartementet, utan närmare besked om hur eller när regeringen kommer att återkomma i frågan.

Erik Wendeby på Bankföreningen inskärper att det är angeläget att problemet får en så snabb lösning som möjligt

– Än så länge har vi inte sett några konkreta förslag från politikerna, men problematiken med redovisningskonsulter som möjliggörare av ekobrott behöver på något sätt adresseras.<span class="endDot">.</span>

Skulle statlig auktorisation av redovisningskonsulter bli ett effektivt sätt att förebygga ekonomisk brottslighet, eller ytterligare en kostnadsdrivande pålaga för företagen? Åsikterna går isär bland branschorganisationer, myndigheter och politiker. 

Statlig auktorisation – ett vasst vapen mot ekobrott?

Enligt Polisens rapport om professionella penningtvättare förekommer det att revisorer agerar möjliggörare för penningtvätt och annan brottslighet. Magnus Karlsson, strategisk analytiker på Finanspolisen, menar att det finns en stor efterfrågan på revisorer som kan möjliggöra brott. Större aktiebolag, där det krävs revisor, ger möjligheter till en mer storskalig penningtvätt.

[caption id="attachment_17874" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17874" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/magnus-karlsson-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Magnus Karlsson.[/caption]

– En revisor kan legitimera ett företag som används som brottsverktyg bara genom att vederbörande innehar uppdraget som revisor. En revisor som dessutom medvetet (eller omedvetet genom okunskap) signerar en falsifierad årsredovisning är eftertraktad av kriminella aktörer. Även en revisors kunskaper och råd inom företagsekonomi och revision är efterfrågat.

En revisor kan även möjliggöra brott genom att övervärdera företagets tillgångar eller underlåta granskning av centrala funktioner, exempelvis kontanthantering och dagskassor i en kontantintensiv bransch.
<h3>Omedvetna möjliggörare</h3>
Håkan Dahlgren, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, bedömer dock att det är väldigt få revisorer som medvetet möjliggör brott. Däremot förekommer det att revisorer agerar möjliggörare utan att veta om det. Enligt Håkan Dahlgren har det till exempel funnits situationer där revisorn har förlitat sig på revisionsbevis som kunden själv har införskaffat.

[caption id="attachment_17875" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17875" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/hakan-dahlgren-600x600-1-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Håkan Dahlgren.[/caption]

– Vi har sett exempel på engagemangsbesked från banken som kunden själv har tagit fram, som senare visat sig vara helt felaktiga. Som revisor bör du själv beställa den typen av information från banken, även om du tycker att du känner kunden.

Ett annat exempel, som kan vara svårare att upptäcka, är osanna fakturor. Det är ett område där Håkan Dahlgren tror att en del revisorer kan bli lite bättre.

– Vi ser att det slinker igenom en del osanna fakturor. Här gäller det att ha koll på vad en faktura faktiskt ska innehålla för information. Det går naturligtvis inte att granska allt i en revision men titta extra på vissa delar, så som transaktioner med stora variationer mellan åren.
<h3>Så undviker du att bli en möjliggörare</h3>
Vad kan då revisorn göra för att minska risken för att deras verksamhet används för brott? Enligt Håkan Dahlgren gäller det först och främst att ha koll på sin allmänna riskbedömning och att ha en god kundkännedom. Det gäller även att ha en professionell skepticism.

– Du kanske tycker att du känner kunden. Men gör du verkligen det? Den frågan behöver du ställa dig själv varje år. Jag tror också att det är väldigt viktigt att alla anställda på byrån är medvetna om problematiken, hela vägen från byråledningen ner till de som faktiskt granskar böckerna. Vad är det vi ska vara uppmärksamma på i revisionen?

Magnus Karlsson understryker vikten av att se kundkännedom som en dynamisk och kontinuerlig process. Han menar att det inte bara handlar om att samla in uppgifter, utan att kombinera dessa med yrkeskunskapen för att skapa en helhetsbild av kundens verksamhet.

– Det är just i detaljerna i kombination med din yrkeskunskap som kundkännedomen kommer till sin rätta användning. Att revisorn har en god förståelse för kundens verksamhet gör det möjligt att reagera på avvikelser, till exempel gällande vinstmarginaler och overheadkostnader.

Det är även viktigt av att hålla sig uppdaterad om generella indikationer, modus och trender för penningtvätt. Finanspolisen publicerar återkommande korta rapporter med olika teman.

Vid misstanke om brottslig verksamhet är det viktigt att man skyndsamt rapporterar till Finanspolisen och vid behov avslutar uppdraget. Magnus Karlsson betonar att det inte alltid är nödvändigt att avsluta kundrelationen.

– Vid en låg misstankegrad kan man behålla kunden och avvakta eventuell återkoppling från Finanspolisen. Om man inte stöter på fler misstankeindikationer i det fortsatta arbetet och inte heller får någon återkoppling kan det vara befogat att ha kvar kundrelationen.
<h3>Rådgivare och konsulter också i riskzonen</h3>
Håkan Dahlgren tror att redovisningskonsulter, skatterådgivare och lönekonsulter har minst lika stor risk att användas för ekonomisk brottslighet.

– En redovisningskonsult är kanske mer insatt i den löpande bokföringen under året medan en revisor tittar mer på stickprovsunderlag. Därför blir redovisningskonsulten viktig för den som vill använda företaget som brottsverktyg.

För skatterådgivare kan det vara ännu viktigare att titta på vad det är för kund man ska ge råd till.

– Revisorer och redovisningskonsulter kanske arbetar med kunden ett antal år och lär känna kunden, vilket man som skatterådgivare kanske inte gör på samma sätt, säger Håkan Dahlgren.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Tips till revisorer och rådgivare </em></p>

<h3>Vid revision och rådgivning</h3>
<ul>
 	<li>Säkerställ en god kundkännedom och en god förståelse för kundens verksamhet. Det gör det möjligt att upptäcka avvikelser och andra detaljer som kan indikera penningtvätt.</li>
 	<li>Var uppmärksam på nya typer av transaktioner, stora omsättningsförändringar, förändringar i styrelsen och andra händelser som avviker från det normala.</li>
 	<li>Ställ frågor! Var kommer egentligen pengarna ifrån?</li>
 	<li>Lyssna på magkänslan. Om något känns konstigt i magen bör man gå vidare och titta närmare på det.</li>
 	<li>Rotera och använd fyra ögon-principen. Genom att flera eller olika personer är delaktiga i beslut minskar risken för misstag eller möjliggörande av brott.</li>
</ul>
<h3>På byrånivå</h3>
<ul>
 	<li>Säkerställ att byrån följer penningtvättslagen och se till att det finns en allmän riskbedömning på plats</li>
 	<li>Säkerställ att det finns tydliga rutiner och regelverk. Det ska vara svårt att göra fel av misstag och det ska vara lätt att rapportera avvikelser.</li>
 	<li>Se till att byrån har en god arbetsmiljö och trygga chefer. Det är bästa sättet att upptäcka befintliga möjliggörare.</li>
 	<li>Utbilda alla anställda och öka medvetenheten om problematiken. Dela information och lär av andra.</li>
 	<li>Skydda känslig information och logga aktiviteter. Alla behöver inte ha tillgång till allt.</li>
</ul>
<em>Källa: Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Brå</em>

Det finns en stor efterfrågan på revisorer och rådgivare bland kriminella aktörer. Enligt Finanspolisen kan uppgifterna som kriminella vill ha hjälp med vara till exempel att signera falsifierade årsredovisningar och få råd inom företagsekonomi. 

Finanspolisen: ”Revisorer och rådgivare är eftertraktade av kriminella”

Oscar Berglund har lång erfarenhet inom finansiell rådgivning till fastighetsbranschen. Genom åren har han träffat många företag och bostadsrättsföreningar med stora mängder data som behöver tas om hand på olika sätt. Till exempel mätdata kopplat till olika fastigheters energiförbrukning, där Excel är det vanligaste verktyget för att hantera datan.
<h3>Massimport av data till bokföringen</h3>
När Oscar ledde arbetet med att implementera Fortnox som affärssystem på en av sina tidigare arbetsplatser började en idé ta form.

– Jag insåg att många skulle ha stor nytta av att kunna exportera stora mängder data från Excel direkt till ett marknadsledande bokföringsprogram som Fortnox. Jag kunde lite kod sedan tidigare och lärde mig ganska snabbt hur effektiva api:er kan vara för att koppla samman olika system.

Resultatet blev Exupp. En integration till Fortnox som gör det möjligt att massimportera data från Excel rakt in i bokföringen. Kund- och orderinformation och faktureringsuppgifter.

– Exupp passar alla verksamheter men framför allt de som har och hanterar mycket data. Bland våra kunder finns till exempel flera grossister som skickar väldigt många kundfakturor.

– Det går till så att de först samlar och strukturerar upp all information i Excel och sedan laddar upp sina filer via en mall på hemsidan. Exupp läser då in underlaget och därefter kan de skapa upp sina fakturor utifrån informationen i Excel – direkt i Fortnox.
<h3>Satsar på utveckling</h3>
Oscar berättar att Exupp i dagsläget har ett 50-tal kunder som betalar varje månad för att få använda tjänsten. Onboardingen är i princip noll eftersom det enda man behöver göra är att ladda upp sina filer på Exupps hemsida.

– Det gör att vi kan lägga allt fokus på att vidareutveckla tjänsten med stöd för att på ett smart sätt kunna massimportera ännu fler uppgifter till företagens bokföring.
<h3>Standardintegration</h3>
Exupp finns idag som standardintegration hos Fortnox. Att Oscar Berglund valde att koppla ihop Exupp med jusr Fortnox var ingen slump.

– Det handlar såklart om att jag vill göra skillnad för så många som möjligt och de har många användare. Men det handlar också om att deras öppna api:er, att man enkelt kan skapa lösningar som effektiviserar för Sveriges företag.
<ul>
 	<li><a href="https://exupp.se?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_campaign=lansering&amp;utm_content=upptack">Upptäck här</a> hur enkelt det är att skapa fakturor, ordrar och kunder i Fortnox – direkt från ditt underlag i Excel.</li>
</ul>

Med Exupp kan företag som hanterar stora mängder data massimportera den direkt från Excel till Fortnox. “Jag vill skapa lösningar som effektiviserar för Sveriges företag”, säger grundaren Oscar Berglund.

Från Excel till bokföringen på nolltid med Exupp

Utvecklingen inom AI har accelererat kraftigt det senaste året och tekniken får en allt större betydelse inom revisions- och rådgivningsbranschen. Enligt FAR:s nya enkätundersökning använder 38 procent av medlemmarna på små och medelstora företag AI i sin yrkesroll i dag. Användningen är ungefär lika utbredd bland revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare och lönekonsulter.

Enkätundersökningen har fokuserat på små och medelstora byråer för att undersöka hur inställning och tillämpning av AI ser ut inom den gruppen. Större byråer, inom big 8, har andra förutsättningar och Tidningen Balans kommer titta närmare på de stora byråernas användning av AI i kommande artiklar.

[caption id="attachment_17792" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-17792" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/Karin-Apelman-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Karin Apelman.[/caption]

Karin Apelman, generalsekreterare och VD på FAR, menar att resultatet speglar den bild man har haft tidigare men att svaren ger goda insikter om vilka möjligheter och utmaningar som finns på små och medelstora byråer.

– Vissa medlemmar har en hög kunskapsnivå och använder redan AI i sin yrkesvardag medan andra, av olika skäl, inte har börjat använda den nya tekniken. Många är positiva till AI men det finns fortfarande många frågor kring hur man kan och får använda AI i sin yrkesroll. Vi tycker att det är bra att det finns en riskmedvetenhet inom branschen.

[caption id="attachment_17796" align="alignright" width="1600"]<img class="wp-image-17796 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/balans-ai-diagram.jpg" alt="" width="1600" height="1600" /> Majoriteten av de svarande i enkäten uppger att de arbetar på en byrå med en positiv inställning till AI.[/caption]
<h3>Vanliga AI-verktyg</h3>
De vanligaste verktygen bland de som använder AI i sin yrkesroll är ChatGPT, FAR Online och Copilot samt AI-funktioner som finns i redovisnings- och revisionsprogram. Många använder AI-verktyg för kunskapssökning, textgenerering och administrativa uppgifter.

– Ökad effektivitet är den främsta drivkraften till varför man använder AI. Men många upplever  att det är svårt att hitta lämpliga verktyg för själva revisionen eller redovisningen. Vi ser att de stora byråerna satsar på att utveckla egna lösningar medan mindre byråer blir mer beroende av vilka funktioner som utvecklas av programvaruleverantörerna, säger Karin Apelman.
<h3>Majoriteten använder inte AI</h3>
En stor andel, 55 procent, använder inte AI alls i sin yrkesroll.

[caption id="attachment_17805" align="alignright" width="1600"]<img class="wp-image-17805 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/balans-ai-diagram2-1.jpg" alt="" width="1600" height="1600" /> Färre än hälften, 38 procent, av respondenterna använder AI i sin yrkesroll.[/caption]

Enligt Marie Johansson, auktoriserad revisor på FAR och ansvarig för undersökningen, finns det även många farhågor om hur AI kan påverka yrkesrollen negativt, så som överdriven tillit till AI, risker kring dataintegritet och förlust av mänsklig bedömning.

[caption id="attachment_17793" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-17793 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/marie-johansson-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Marie Johansson.[/caption]

– Det finns även en del som inte vet om de använder AI. Utvecklingen har gått så snabbt och det framgår inte alltid om de verktyg man använder har AI-funktionalitet. Dessutom kan det säkert finnas olika syn på vad AI är och det hur det ska definieras.
<h3>AI formar framtiden</h3>
De flesta tror att AI kommer att påverka deras yrkesroll inom de kommande fem åren, drygt 70 procent tror att tekniken kommer ha stor påverkan.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>FAR:s undersökning om AI-användning</em></p>
Branschorganisationen FAR har under hösten genomfört en medlemsenkät om AI-användning i samarbete med Tidningen Balans. Enkäten har besvarats av 331 medlemmar på små och medelstora bolag. Respondenterna består av revisorer och revisorsassistenter, redovisningskonsulter, skatterådgivare och lönekonsulter.
<h3>Använder du AI-verktyg i din yrkesroll?</h3>
Ja 38 %
Nej 55 %
Vet ej 7 %
<h3>Hur upplever du din byrås inställning till användning av AI?</h3>
Positiv 45 %
Neutral 36 %
Väldigt positiv 13 %
Negativ 5 %
Väldigt negativ 1 %
<h3>Vad är de största utmaningarna med att använda AI-verktyg?</h3>
- Dataintegritetsfrågor
- Saknar idéer hur det skulle kunna hjälpa mig
- Saknar kunskap om hur man får tillgång/använder verktygen
<h3>Vad har du för farhågor hur AI skulle kunna påverka din yrkesroll negativt?</h3>
- Överdriven tillit till AI-system
- Brister och risker kring dataintegritet och säkerhet
- Förlust av mänsklig bedömning och intuition
<h3>Vilka förhoppningar har du att AI kan bidra till din yrkesroll?</h3>
- Ökade möjligheter till dataanalys
- Mindre tid på rutinuppgifter genom automatisering
- Mer tid för kvalificerade frågor/rådgivning
<h3>Vad är orsaken till att du inte har använt AI i din yrkesroll?</h3>
- Saknar kunskap om hur man får tillgång/använder verktygen
- Saknar idéer om hur det skulle kunna hjälpa mig
- Inte intresserad av verktygen
<h3>Inom vilka områden använder du AI-verktyg i din yrkesroll?</h3>
- Kunskapssökning
- Textgenerering/skriva texter
- Digital kollega att bolla frågor med
<h3>Vilka program använder du?</h3>
- Chat GPT
- FAR Online
- Copilot
<h3>Vad har motiverat dig att använda AI-verktyg?</h3>
- Ökad effektivitet
- Intresse för digitala verktyg

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ai-kan-bli-framtidens-revisorsassistent">”AI kan bli framtidens revisorsassistent”</a></li>
</ul>

Många inom revisions- och rådgivningsbranschen tror att AI kommer ha stor påverkan på den egna yrkesrollen de kommande fem åren. Det visar FAR:s medlemsenkät om AI-användning som genomförts i samarbete med Tidningen Balans. Samtidigt är det bara en tredjedel av medlemmarna på små och medelstora byråer som uppger att de använder AI i dag.   

Ny undersökning: Få små- och medelstora byråer använder AI

<span class="large-letter">A</span>lla medlemmar i FAR omfattas av en ansvarsförsäkring för sin verksamhet och ofta är medlemmarna försäkrade utöver den obligatoriska nivån. Försäkringen innebär en trygghet och ger förutsättningar för en god nattsömn, även om olyckan skulle vara framme.
<h3>Försäkringsskyddets mörka baksida</h3>
Tyvärr innebär försäkringsskyddet att den ansvarsförsäkrade även kan bli en tacksam måltavla för mer eller mindre befogade krav. Det händer ju att saker inte blir som man tänkt sig och att någon förlorar pengar i verksamheter med anknytning till FAR:s medlemmar. Räkenskaperna var kanske inte lika starka som kravställaren trodde eller också kanske Skatteverket gjorde en oförutsedd bedömning. Det ligger nog i människans natur att den som förlorat pengar helst anser att förlusten inte är självorsakad, utan är någon annans fel. Då är det nära till hands att krav riktas mot den som har en ansvarsförsäkring och därmed förmåga att betala om kravet vinner framgång (deep pocket theory).

Bland revisorer talas ofta om det så kallade förväntningsgapet, alltså avståndet mellan en revisors faktiska uppgifter och omgivningens förväntan på revisorns uppgifter. Sällan är gapet så stort som när en kravställare möter en revisor i domstol. Gapet mellan ett faktiskt ansvar och omgivningens förväntan på ansvar gäller för övrigt även för redovisningskonsulter och andra rådgivare.
<h3>Strategiska påståenden om revisorns ansvar</h3>
Exempel från verkligheten är att en kravställare kan påstå att revisorn har ”upprättat” årsredovisningen eller att revisorn har ”försäkrat” årsredovisningens korrekthet. Vidare kan påstås att revisorn ”har beviljat ansvarsfrihet” eller ”beslutat om utdelning”. I bästa fall sker detta av missförstånd men i många fall görs nog påståendena utifrån en processtrategi som syftar till att ge domstolen ett perspektiv som gynnar kravställaren.

FAR:s medlemmar vet att revisorns uttalanden i revisionsberättelsen baseras på hög – men inte absolut – säkerhet och att det är styrelsens ansvar att upprätta en årsredovisning och överlämna den till revisorn för granskning, som i sin tur bland annat uttalar sig i frågor om ansvarsfrihet och utdelning innan stämman beslutar i dessa frågor. Men denna kunskap är faktiskt inte allmängods för övriga.
<h3>Risker för revisorn i domstolen</h3>
Domstolen är inte heller insatt i revisorns uppgifter. Domstolen tillämpar principen<em> jura novit curia</em> (domstolen känner rätten), en princip som innebär att en part inte ska behöva förklara vilka rättsregler som finns och hur de tillämpas, men detta ska inte missuppfattas som att domstolen förstår revisorns vardag. Domare är helt vanliga människor, visserligen högt utbildade inom juridik men denna utbildning har ibland föranletts av en aversion mot ”siffror” och annat som hör räkenskaper och företagsekonomi till. Om domstolen missuppfattar revisorns uppgifter ökar risken för att domstolen drar slutsatsen att revisorn har slarvat.

En annan risk i ett skadeståndsmål är att bedömningen av hur revisorn borde ha agerat görs i ett ”backspegelperspektiv”. En kravställare som har senare fakta på bordet kan lätt tycka att revisorn borde ha agerat annorlunda. Om exempelvis en VD sedermera har visat sig vara en skurk, tycker ofta den som investerat i bolaget att revisorn haft en skyldighet att i revisionsberättelsen upplysa om att VD:n var en skurk, helst innan de investerade pengarna förskingrades. Tillämpning av ett sådant ”backspegelperspektiv” är dock en felaktig metod för bedömningen av revisorns arbete. Men det hindrar inte att det förekommer olycksfall i dömande verksamhet och ett ombud i en tvist måste agera för att minska olycksrisken.
<h3>Förklara revisorns uppgift på en grundläggande nivå</h3>
Det är därför väsentligt i varje mål som rör ett krav mot en revisor, att revisorns uppgifter förklaras för domstolen och sätts i rätt perspektiv. Saker som kan verka självklara för FAR:s medlemmar måste gås igenom pedagogiskt på en grundläggande nivå och man måste förklara vilka ”pusselbitar” som fanns tillgängliga – och vilka som inte var tillgängliga – vid tiden det begavs sig. Om detta görs rätt, finns goda förutsättningar för att domstolen ska landa på rätt sida av förväntningsgapet och sannolikheten ökar för att den kravställare som felaktigt hoppats och trott att revisorn har ett större ansvar förlorar målet.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

&nbsp;

”Lita inte på att domstolen förstår revisorns vardag”

Annons: Från Excel till bokföringen på nolltid med Exupp

Senaste på Balans

I en <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ri-ser-inga-tecken-pa-revisorsbrist">artikel i Balans 4 december</a> uttalar sig Per Johansson, myndighetschef på Revisorsinspektionen, om att RI inte ser några tecken på att det i nuläget råder generell brist på revisorer.

Det är viktigt att förstå att Per Johansson i artikeln endast pratar om gruppen auktoriserade och godkända revisorer, inte revisorsassistenter eller andra som arbetar med revision. Det kan vara så att det inte är brist på just auktoriserade revisorer, i alla fall inte än. Men uttalandet i sig blir oklart och riskerar att skicka signaler att revisionsbranschen inte söker fler personer, vilket inte stämmer.

Branschen står inför flertalet utmaningar de närmaste åren, och revisorer ska tillhandahålla bland annat granskning inom hållbarhetsområdet och vara en del i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Denna ökade efterfrågan på tjänster kommer att kräva dedikerade personer som vill arbeta inom branschen. Vi hör också att många revisionsbyråer redan i dag tackar nej till uppdrag, eftersom de inte har tid och personal att utföra dem.
<h3>Projektgruppen enig: Revisorerna behöver bli fler</h3>
FAR har identifierat kompetensförsörjningen som en av revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste frågor och har tillsammans med flertalet medlemsbyråer dragit i gång ett större projekt som löper på tre år kring branschens attraktionskraft. I projektgruppen deltar nyckelpersoner från både större och mindre byråer. Och alla är eniga, vi behöver bli fler revisorer.

Projektets fokusområden är att få fler att välja, fler att stanna och fler att återvända till branschen.
Den kanske mest synliga aktiviteten är marknadskampanjen som FAR nyligen lanserade. Kampanjens främsta syfte är modernisera och klargöra bilden av revisorsyrket och att fler ska få upp ögonen för revisorsrollen. I de filmer som just nu sprids, främst i sociala medier, lyfts egenskaper som en revisor behöver i sitt arbete. Dessa egenskaper är bland annat nyfikenhet, analytisk förmåga men även engagemang. Och det är med ett stort engagemang som vi på FAR arbetar vidare med branschens attraktionskraft, i nära samarbete med våra medlemmar.

Tillsammans kan vi synliggöra vår bransch och attrahera rätt kompetens!<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ri-ser-inga-tecken-pa-revisorsbrist">RI ser inga tecken på revisorsbrist</a></li>
</ul>

RI:s uttalande om att det inte råder brist på revisorer riskerar att sända fel signaler. Det skriver Sofia Lagoni, projektledare på FAR och Frida Nygren, auktoriserad revisor på FAR, i en debattartikel. 

”Vi behöver bli fler revisorer”

<span class="large-letter">S</span>ka revisorer som inte jobbar med IFRS verkligen omfamna idén om att bilda ett slags B-lag, med en annan revisorstitel än de övriga, såsom <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-hamnar-garna-i-b-laget-om-det-framjar-helheten">Johan Törnquist antyder i sin debattartikel i Balans</a>? För mig känns det fel att den överväldigande majoriteten av oss yrkesverksamma revisorer behörighetsmässigt skulle skiktas nedåt baserat på en sådan uppdelning.

Jag delar helt uppfattningen att IFRS är och rimligen kommer att fortsätta vara något av en främmande fågel för de allra flesta revisorer och noterar <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/per-johansson-ri-alla-ar-overens-om-att-revisorsprovet-behover-moderniseras">RI:s konstaterande i Balans att alla är överens om att revisorsprovet behöver moder­niseras</a>.
<h3>Självskadebeteende att dela upp oss revisorer</h3>
Men varför ska titelfrågan hanteras i samma andetag, undrar jag. Jag har tidigare anfört att det är vi som skyddar näringslivet och då menar jag förstås oss revisorer. Allihop, varje dag i veckan, år ut och år in. Tillsammans, var och en för sig, lite varstans. Vi har det i oss, allihop, för vi vill näringslivets och samhällets bästa. Vi står för det goda, vi är som yrkeskår ett föredöme och bör med samma energi verka för främjandet av yrkets attraktionskraft så att befintliga, yngre och tillkommande generationer av samhällsbärare ges möjlighet att fortsätta stödja och utveckla transparensen i näringslivet. Det gör vi inte bäst genom att dela upp oss, det funkade inte sist och lär inte funka nu heller.

En ny, förmodat lägre, titel skulle sannolikt förenas med kvantitativa och/eller kvalitativa gränsvärden. Sådant känner vi igen från regelverken som styr redovisningen och snart även LCE, men att ta in och kombinera gränsvärden även i behörigheten tycker jag kan liknas vid ett självskadebeteende i en bransch som är i så starkt behov av ökad attraktionskraft. Det vore också en osäker väg att slå in på, lite som ett sluttande plan; ingen vet hur gränsvärdena kan komma att utvecklas över tid, liksom plikt­gränserna. För övrigt, undrar jag ibland om det finns någon annan bransch som skärskådar sin egen behörighet som vi.
<h3>Märkligt att göra IFRS till vattendelare</h3>
För inte menar vi att något så perifert som obligatoriskt tillämpad IFRS, skulle vara en vattendelare av sådan kaliber att den skulle leda till en uppdelning? Jag tänker att vi behöver se på saken i proportion, därför har jag räknat lite. Enligt vår externa datakälla så finns det i dag drygt 781 000 aktiva aktiebolag. Av dessa bolag har cirka 228 000 revisor, med eller utan plikt. För så kallade PIE-bolag är IFRS obligatoriskt, såvitt jag vet. I Sverige har vi har dock bara drygt 700 sådana bolag i dag, det motsvarar 3 promille (!) av alla aktiva aktiebolag med revisor. Relationen är utifrån antalet bolag, naturligtvis är dessa bolag normalt väsentligt större än vanliga bolag, men är de viktigare?

Ja, PIE-bolagen är viktigare i flera hänseenden, i synnerhet om vi betänker faktorer som samhällets handel i aktien, kapitalförsörjning och riskhantering. Men, lägg till alla de andra vanliga bolagen med revisor som utgör resterande 99,7 procent, det vill säga alla otaliga kedjor av kunder, leverantörer och intressenter som alla är mer eller mindre beroende av varandra. Då ser vi hela näringslivet, stora såväl som mindre bolag och gemensamt för dem alla är att de har någon av alla kompetenta kollegor i vår bransch som revisor. Från mindre eller större byrå. Med samma titel. Skulle vi ha en annan titel, för att vi är på en mindre byrå eller utanför ”PIE-avdelningen” på större byrå, vi som verkar i den helt dominerande delen av näringslivet?

Nej, det förefaller mig helt orimligt att nedvärdera den överväldigande majoriteten av alla revisorer på det sättet. Skulle någon av oss komma att ha ett uppdrag som börjar tillämpa IFRS frivilligt så löser vi det inom byrån under ordnade former, eller avsäger oss uppdraget, titeln ska inte avgöra i det fallet.

Jag har ingen mirakelkur för hur provet ska förändras, men apropå IFRS och vår gemensamma titel så tänker jag att det kan vara lite uppfriskande om vi skulle drista oss att tänka lite tvärtom, om vi alltså ändå skulle tycka att en åtskillnad skulle vara något väldigt bra.
<h3>Komplettera revisorsprovet med statlig licens för IFRS</h3>
Alltså, genom att tona ner IFRS-avsnittet så att det inte blir avgörande för att klara provet så kan vi sluta fokusera på de där promillena som om de vore den vattendelare de inte är. Och, komplettera med en statlig licens för att revidera bolag där IFRS är obligatoriskt. Eller för all del en licensiering från FAR likt den för finansiella företag.

Såvitt jag vet är den befintliga extra kravbilden för att revidera PIE-bolag aktuell främst på byrånivå. Personliga krav på fortbildning och oberoende gäller oss alla, om än eventuellt i olika omfattning. Förhoppningsvis skulle alla som i dag är påskrivande revisor för PIE-bolag klara en sådan tillkommande personlig behörighetsprövningen i sömnen, om så inte är fallet så är det ett problem som tål att utredas separat.

Slutligen, det finns inget B-lag, vi är alla fanbärare, vi är alla lika viktiga så låt oss fokusera på det som är viktigt på riktigt. För egen del vill jag helst helt sluta prata om IFRS och hellre diskutera riktiga förenklingar som berör hela branschen. Att skikta titeln ”nedåt” skulle driva branschen bakåt och garanterat påverka branschens attraktionskraft genom otydlighet och begränsade karriärvägar.<span class="large-letter endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-hamnar-garna-i-b-laget-om-det-framjar-helheten">”Jag hamnar gärna i B-laget om det främjar helheten”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/per-johansson-ri-alla-ar-overens-om-att-revisorsprovet-behover-moderniseras">Per Johansson, RI: ”Alla är överens om att revisorsprovet behöver moderniseras”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorsprovet-driver-bort-kompetenta-kollegor">”Revisorsprovet driver bort kompetenta kollegor”</a></li>
</ul>

Nedvärdera inte majoriteten av alla revisorer genom att göra IFRS till vattendelare mellan ett A- och ett B-lag. Komplettera hellre revisorsprovet med en statlig licens. Det skriver Mikael Glimstedt, VD för Frejs Revisorer, i en debattreplik till tidigare artiklar på Balans.

Varför skapa ett B-lag för majoriteten av oss revisorer?

Debatten om revisorsprovets svårighetsgrad har diskuterats intensivt på senare tid. Förändringar av provets utformning är också på gång, bland annat med ett ökat fokus på hållbarhet och digitala provtillfällen. Men att förenkla provet och sänka kraven är inte rätt väg att gå. Vi föreslår i stället tre tydliga åtgärdspunkter. Dessa kan skapa en positiv förändring och utveckla revisorsprovet. Samtidigt som de utgår från branschens huvuduppgift – att upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet.
<h3>Modernisera i stället för att förenkla</h3>
Rollen som revisor förutsätter en djupgående kunskap om och förståelse för regelverk, komplex finansiell information samt en stark etisk kompass. Dessutom ökar förväntningarna från marknaden i takt med en stadig ström av regelförändringar, vilket i sin tur medfört utökade mandat och ansvar för branschen. Det råder ingen tvekan om att en modernisering av revisorsprovet är nödvändig. Genom samarbete mellan branschen och Revisorsinspektionen kan vi skapa ett prov som bättre speglar dagens och framtidens krav. Vi kan även ta inspiration från andra branscher, såsom läkaryrket, som använder både teoretiska och praktiska provmoment för att säkerställa kompetens. Ytterligare ett förslag på bordet är att ha två olika slags revisorsprov, <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-hamnar-garna-i-b-laget-om-det-framjar-helheten">vilket nämndes av Johan Törnquist i Balans 30/10</a>. Vi anser att det är ett intressant förslag givet hur den svenska marknaden är utformad. Men det skulle kräva en ändring av nuvarande lagstiftning för att bli praktiskt genomförbart.
<h3>Ställ högre krav på handledare</h3>
Den handledning som erbjuds till revisorer under deras utbildningsperiod är avgörande för utfallet. Både auktoriserade revisorer och erfarna medarbetare måste lägga mer tid och kraft på att säkerställa att aspiranterna har rätt förberedelser och kunskaper inför provtillfället. De här insatserna är dessutom långsiktigt viktiga för kommande utmaningar i rollen som auktoriserad revisor. Vi måste rannsaka nuläget i den egna verksamheten. Ställer vi tillräckligt höga krav på handledare? Ger de rätt typ av handledning? Har vi säkerställt att handledarna har de verktyg och resurser som krävs för att stödja revisorernas utbildning på bästa möjliga sätt?

Vi måste också fokusera på tidsaspekterna och visa ödmjukhet i frågan om när aspiranterna är redo att genomföra provet. Ett möjligt alternativ är att ge revisorer ytterligare ett års förberedelse innan de ansöker till provet. Det här ger möjlighet att växa in i rollen och komplettera sin praktiska erfarenhet. Även här har handledaren en viktig roll, när det gäller att säkerställa att de personer som godkänns för revisorsprovet verkligen är redo.
<h3>Skapa förståelse och motivation</h3>
Vägen till att bli auktoriserad revisor är utmanande, men också lärorik och utvecklande. I takt med ett ökat mandat i yrkesrollen höjs även kraven på analytisk skärpa, ett starkt etiskt förhållningssätt och förmågan att hantera komplexa finansiella situationer. För att bli auktoriserad revisor behövs nyfikenhet och vilja att ta till sig ny kunskap, men också att avsätta tid för studier inför den utmaning som revisorsprovet är. Utöver det individuella ansvaret har branschen som helhet till uppgift att skapa motivation och framtidstro. Här handlar det om att erbjuda en öppen och välkomnande kultur, där medarbetarna vågar ställa frågor och där de kan tillgodogöra sig kunskap i en miljö där det är högt i tak.

Efterfrågan på granskningar utförda av revisorer ökar, vilket även <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/per-johansson-ri-alla-ar-overens-om-att-revisorsprovet-behover-moderniseras">Per Johansson på Revisorsinspektionen poängterade i Balans den 10 oktober</a>. Revisorns arbete är centralt för att säkerställa förtroendet i det finansiella systemet, och kräver en djup förståelse för regelverk samt förmågan att identifiera och hantera risker. Det här är utmaningar som gör yrket meningsfullt, men det innebär också att vi måste ställa höga krav på både utbildning och examination.

Vår slutsats är därför att revisorsprovet inte bör förenklas. I stället ska vi säkerställa att provdeltagarna är väl förberedda, att handledningen är robust och att provet är moderniserat. På så sätt kan fler kandidater klara revisorsprovet, vilket kommer att gynna både branschen och samhället i stort.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/per-johansson-ri-alla-ar-overens-om-att-revisorsprovet-behover-moderniseras">Per Johansson, RI: ”Alla är överens om att revisorsprovet behöver moderniseras”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-hamnar-garna-i-b-laget-om-det-framjar-helheten">”Jag hamnar gärna i B-laget om det främjar helheten”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorsprovet-driver-bort-kompetenta-kollegor">”Revisorsprovet driver bort kompetenta kollegor”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ska-det-vara-dubbelt-sa-svart-att-bli-revisor-som-advokat">Ska det vara dubbelt så svårt att bli revisor som advokat?</a></li>
</ul>

Både auktoriserade revisorer och erfarna medarbetare måste lägga mer tid och kraft på att säkerställa att aspiranterna har rätt förberedelser och kunskaper inför provtillfället. Det skriver Helena Kaiser de Carolis och Tobias Stråhle på PwC i en debattartikel för Balans. 

Helena Kaiser de Carolis, Tobias Stråhle

PwC: ”Vi måste rannsaka vår handledning inför revisorsprovet”

Sedan 2017 när penningtvättslagen infördes har Länsstyrelsen möjlighet att ingripa mot verksamhetsutövare som inte följer regelverket mot penningtvätt. Under åren 2017–2019 var det inga verksamhetsutövare inom redovisning som blev ålagda att betala sanktionsavgift. År 2020 utfärdades en sanktionsavgift. Året därpå slutade nästan hälften av alla tillsynsärenden med en sanktionsavgift. Ny praxis på området har dock lett till att länsstyrelserna allt oftare utfärdar sanktioner. Länsstyrelserna har skärpt tillsynen mot redovisningsbyråer. Under åren 2022–2023 genomfördes rekordmånga tillsynsärenden och över 73 procent av byråerna fick en sanktionsavgift. Under dessa år utfärdade länsstyrelserna sanktionsavgifter på över 30 miljoner kronor, enligt tidningen Balans granskning.
<h3>Oklara och snåriga krav gör det svårt för byråer</h3>
Vi vet redan att även multijättar med stora resurser har svårt att följa lagen. Enligt Maria Lantz, före detta chefsjurist på branschorganisationen FAR, är regelverket helt enkelt för otydligt. ”Det är inte skrivet för vår bransch och det saknas en detaljerad vägledning. Det gör det svårt för våra medlemmar att göra rätt, till och med inom stora bolag”, sade hon till Dagens industri i en artikel 2023.

Många redovisningsbyråer har väldigt svårt att följa de snåriga kraven. Oklarheterna och hur svårt det är att få tydliga svar i kombination med de höga sanktionsavgifterna blir en surdeg för byråerna som riskerar både jobb och tillväxt. Oklara föreskrifter gör att det inte blir en fråga om huruvida redovisningsbyråer kommer att bli straffade – utan om när.
<h3>Tillsynen sätter samhällets stöttepelare i skottlinjen</h3>
Det skapar en absurd situation där en byrå som länsstyrelsen väljer att granska med största sannolikhet kommer att drabbas av en betungande sanktionsavgift. Med andra ord: Småbyråer får ta smällen när tillsynsmyndigheter famlar i blindo med ogenomtänkta panikåtgärder. Allt detta medan penningtvätten går på högvarv i vissa verksamheter!

Fakta i sammanhanget är att om inte majoriteten av alla Sveriges revisions- och redovisningsbyråer skulle existera, så skulle staten gå miste om tiotusentals deklarationer, årsredovisningar, rapporter, betalningar med mera, som aldrig skulle sett dagens ljus och en väldigt stor andel av de som faktiskt lämnades in skulle förmodligen innehålla betydligt fler allvarliga, väsentliga fel än vad vi ser idag. Utan Sveriges alla byråer skulle samhället förmodligen administrativt kollapsa och mångmiljardbelopp i statens kassakista skulle försvinna.
<h3>Fyra frågor om tillsynen:</h3>
1. Är detta rätt angreppssätt att på ett effektivt sätt få bukt med penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige?

2. Finns det någon statistik på hur många procent av alla verksamheter i Sverige som nyttjas för penningtvätt? Utan att konkret ta reda på omfattningen är det svårt att ta tag i problemet på rätt sätt. Det finns en nyligen gjord studie ”Kriminella entreprenörer” som säger att en tredjedel av de gängkriminella eller dess närstående figurerar i företag. Kan man inte börja med att lägga mest krut på dessa verksamheter och konton kopplat till dessa individer?

3. Är detta ett rättssäkert sätt, att låta exempelvis länsstyrelsen, som inte vet hur revisions- och redovisningsbyråer jobbar, dela ut höga sanktionsavgifter utan konkreta vägledningar och ska otydliga riktlinjer leda till att mindre företag måste lägga väldigt stora resurser för att ha chans att klara tillsynen?

4. Länsstyrelsen ett led i penningtvätten? Om länsstyrelsen nu fakturerar berörda byråer höga sanktionsavgifter och tar betalt relativt omgående av dessa, där de konstaterat att dessa byråer har ” hög risk att nyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism”, är inte risken då också hög att länsstyrelsen riskerar att bli ett led i penningtvätt/finansiering av terrorism?
<h3>Slutligen, två önskemål:</h3>
<ul>
 	<li>Straffa inte byråerna med stora sanktionsavgifter. Tvinga dem inte att lägga en förmögenhet på att försöka följa otydliga regler.</li>
 	<li>Tydliggör, vägled, utbilda och se till att de får rätt förutsättningar att hjälpa till att lösa även detta område åt samhället.</li>
</ul>
&nbsp;

Läs också:
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/sanktionsavgifterna-okar-stora-skillnader-over-landet">Sanktionsavgifterna ökar – stora skillnader över landet</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/mycket-pengar-och-hart-arbete-kravdes-for-att-klara-tillsynen">Mycket pengar och hårt arbete krävdes för att klara tillsynen</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/lansstyrelsen-i-stockholm-sanktionsavgiften-ska-vara-avskrackande">Länsstyrelsen i Stockholm: ”Sanktionsavgiften ska vara avskräckande”</a></li>
</ul>
&nbsp;

Fler debattartiklar av Mats Svedberg:
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ska-det-vara-dubbelt-sa-svart-att-bli-revisor-som-advokat">Ska det vara dubbelt så svårt att bli revisor som advokat?</a></li>
</ul>

Vägled byråerna i stället för att straffa dem med stora sanktionsavgifter. Det skriver Mats Svedberg, auktoriserad revisor på kombibyrån Aktiv Revision i Gävle, i en debattartikel på Balans. 

”Småbyråer får ta smällen när länsstyrelsen famlar i blindo”

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

Missa inget!

Dan Håfström

<span class="large-letter">I</span>bland när jag tänker på min möjlighet att påverka världen känner jag mig som ett löv i en höststorm, och den tekniska utvecklingen blir till en tsunami som tornar upp sig ute till havs och när som helst kommer att svepa bort värdet av all min tillägnade kunskap.

<strong>Min känsla av maktlöshet</strong> tilltar av våld och konflikter i vår omvärld. Någon tunnelbanestation bort: Barn som mördar andra barn för att få en plats i det kriminella gänget. På lite längre avstånd: Fullskaligt krig med hundratusentals döda och outsägligt lidande.

Här kommer miljondollarsfrågan: Hur ska jag hantera min oro, och dessutom göra något åt dess orsaker?

En lika viktig som självklar insikt är att både oro och konflikter, åtminstone delvis, beror på dålig kommunikation. Och vårt stora problem är ofta den skriande bristen på forum och arenor där viktiga möten och samtal blir möjliga.

<strong>En kanske lika självklar insikt:</strong> Det bästa sättet att hantera oron och åtminstone göra något för att förbättra världen, är antagligen att gräva där jag står, eller rättare sagt sitter på min kontorsstol. Så finns det något runt omkring mig här på Fleminggatan 7 där FAR har sitt säte, som kan skänka lite hopp?

Ja, faktiskt.

Tänk bara att här på kontoret träffas, nästan dagligen, personer från konkurrerande revisionsbyråer och redovisningsbyråer för att diskutera branschens och yrkesrollernas utveckling. På något märkligt sätt blir det möjligt att pausa den stenhårda kampen om marknadsandelar och tillsammans ta ansvar för en större helhet. Man kan bara önska att fler delar av samhället och världen hade tillgång till en liknande plats.

<strong>FAR fyllde 100 förra året</strong>. Medlemstidningen Balans fyller 50 nästa år. Vi jobbar med hög ambitionsnivå för att fortsätta vara relevanta för medlemmar, bransch och samhälle. En av våra viktigaste uppgifter tror jag är att bereda plats för ett kontinuerligt samtal som hjälper oss att förstå varandra, omvärlden och den tekniska utvecklingen.

Tillsammans kan vi se till att oron inte tar överhanden, och jag tillåter mig att hoppas att vi också kan styra utvecklingen i vettig riktning.

<em><strong>Några hoppfulla tecken i tiden:</strong></em>

1. FAR deltog i början av sommaren i Järvaveckan och släppte rapporten <a href="https://jarvaveckan.se/research/foretagande-i-utsatta-omrade/">Företagandets förutsättningar i utsatta områden</a> tillsammans med grundaren Ahmed Abdirahman och Järvaveckan Research. Vi som var där och informerade om ”Ekonomivägen” fick träffa massor av nyfikna ungdomar. Kredd till Johan Eriksson och PwC som är branschens föregångare på Järvaveckan samt till Allians och Ekonomibolaget som gästade i FAR:s tält. Blir det fler byråer som deltar nästa år?

2.  FAR har med VD:n Karin Apelman i spetsen på senare tid tagit flera initiativ till brobyggande mot viktiga samhällsaktörer, politiker och myndigheter, inte minst när det gäller samverkan i kampen mot den organiserade brottsligheten. FAR har också släppt en rapport <a href="https://www.far.se/om-far/fars-rapporter/">11 åtgärder mot ekonomisk brottslighet</a>, som bland annat föreslår statlig auktorisation för redovisningskonsulter. Mycket bra händer alltså även utanför kontoret!

3.  Till sist, ett litet fokusbyte till fotbollsvärlden: Mitt lag Real Madrid, en gång i tiden (möjligen påtvingad) fanbärare för den fascistiska Franco-diktaturen, har på senare tid blivit laget där allt fler spelare aktivt tar ställning mot rasism och extremism. Tack Vini Jr, Rodrygo, Tchouaméni, Camavinga y Mbappé för att ni också ger mig hopp!

FAR och Real Madrid ger mig hopp!

Vi möts i Revidecos moderna kontor i Stockholm. Lokalerna är eleganta och inbjudande, som en lobby på ett fint hotell, och bidrog till att byrån nyligen tävlade om utmärkelsen Årets kontor.

Men vårt samtal handlar inte om kontorsinredning eller Revidecos framgångar. Vi pratar om Anttis personliga resa – från att ha mött den omtalade väggen till att hitta tillbaka till arbetsglädjen, och om de utmaningar revisions- och redovisningsbranschen står inför när det gäller stress och utbrändhet.
<h3>Tabu kring utbrändhet i branschen</h3>
Att prata om utbrändhet har länge varit känsligt, inte minst i högpresterande branscher som revision och redovisning. Psykologen Kerstin Twedmark uttryckte i en intervju med <em>Balans</em> redan 2012 oro över ökande stressproblem, särskilt bland unga kvinnor. Trots att många drabbas, valde få att prata öppet om det.

"Duktiga flickor går inte in i väggen", fick redaktionen höra när de försökte hitta röster som ville dela med sig.

Skam och tystnad har präglat samtalet om stress och psykisk ohälsa i många år. Även om samtalsklimatet har förbättrats något, är det fortfarande en utmaning att bryta stigmat. Och det hör definitivt inte till vanligheterna att den som berättar om sin upplevelse av att bli utbränd är en man och VD.

[caption id="attachment_17757" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-17757 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/balans-antti-j-niemi3.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> Antti J. Niemi är en av få män i branschen som varit öppen med sin utbrändhet.[/caption]
<h3>Öppenhet som nyckel</h3>
Antti Niemi, VD på Revideco, har valt en annan väg. Han är en av mycket få i branschen som valt att vara öppen med sina erfarenheter. Under vårt samtal berättar han om det stora drivet som funnits hela livet och tagit honom framåt. Från uppväxten i Motala dit hans föräldrar kom som arbetskraftsinvandrare från Finland, till tågluffar genom Europa, kockutbildning, FN-tjänstgöring i Bosnien, universitetsstudier i Spanien, jorden runt-resor och jobb som bartender på ett lyxkryssningsfartyg. Tillbaka i Sverige landade han till slut i utbildningen till civilekonom på Handels i Göteborg men på samma tid som studiekamraterna tog en vanlig examen tog Antti en trippelexamen – en magister och dubbla kandidater.

– På den tiden gick det bra att göra så och jag läste fristående kurser i Göteborg och Borås samtidigt, berättar han.
<h3>Antti hittar sin byrå</h3>
Under studietiden fick Antti upp ögonen för revisions- och rådgivningsbranschen..

– Min plan var att bli VD och jag trodde att om jag började som ekonomichef skulle det vara ett steg på vägen. Det var tufft att få jobb men jag hamnade på ett företag i Stockholm, vilket var tursamt då även den stora kärleken fanns här.

Antti beskriver sitt unga jag som "en typisk kille" som kanske brett på något i sitt CV.

– Jag skrev att jag kunde bokföring vilket var en lätt överdrift, säger han med ett skratt.

Efter en kort period på företaget kunde han se vart det barkade, och att en konkurs närmade sig. Företaget hann dock bli uppköpta innan dess men det hela ledde till att Antti sökte jobb på Revideco där han nu har varit i nästan 20 år.

– Redan på intervjun sade jag att jag skulle kunna tänka mig att bli VD här en dag, och så blev det ju.
<p class="quote">"Jag älskar mitt jobb och hade år efter år bara trappat upp."</p>

<h3>Kombinationen som fick honom att gå in i väggen</h3>
Under sina år på Revideco har Antti varit med om omställningen från analogt till digitalt. Han har blivit påskrivande revisor och fått allt större ansvar. När Erik Emilsson bestämde sig för att lämna VD-posten var Antti den påtänkta efterträdaren.

– Jag älskar mitt jobb och hade år efter år bara trappat upp. När jag skulle ta över var jag påskrivande revisor för ett stort antal kunder och tog samtidigt på mig rollen som VD. Så här i efterhand kan jag se att kombinationen gav för mycket jobb. Jag satt med revisionskunderna på dagarna och kontorsarbete på kvällen.

Antti nämner också en faktor till, som kan vara svårt att förstå för den som har sett och hört honom – han tycker att det är jobbigt att prata inför andra människor.

– Jag har alltid gjort det och det har gått bra, men det har också tagit mycket energi, förklarar han.

[caption id="attachment_17755" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-17755 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/balans-antti-j-niemi.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> Transparensen var avgörande för att Antti lyckades återhämta sig, menar han.[/caption]

"Jävlar, nu dör jag. Jag stod på knä, kallsvetten forsade. Jag kände tacksamhet för det liv jag fått. Det blev svart. Mitt namn är Antti J. Niemi och jag hade halvåret innan det här hände uppnått ett av mitt livs stora professionella mål. Jag hade blivit utsedd till VD. Mina krav på mig själv var skyhöga, jag jobbade dygnet runt och jag älskade det jag gjorde." Så skrev Antti i en krönika på tidningen Balans 2023.

Responsen lät inte vänta på sig.

– Jag fick väldigt många fina reaktioner, både från kollegor i branschen och från andra som kände igen sig.
<h3>Avråddes återvända till samma jobb</h3>
Antti tror att just transparensen varit avgörande för att han lyckats återhämta sig. Medarbetarna på Revideco visste vad som hänt, och kollegorna tog ansvar under hans sjukskrivning.

– Det var mitt under högsäsong med många revisioner som skulle färdigställas. Utan deras stöd hade det aldrig gått, säger han.

Under sjukskrivningen träffade Antti flera läkare som avrådde honom från att gå tillbaka till samma jobb.

– Jag insåg att jag stod inför en utmaning. En utmaning som inte bara handlade om att ställa om mitt eget liv, utan också en utmaning i att vi som företag behövde ta nästa steg mot att bli en mer hållbar arbetsplats. En utmaning som jag med stort allvar accepterade.
<h3>Färre kunder viktigaste förändringen</h3>
En ny kurs stakades ut. Bättre vanor, inte så höga krav på sig själv och framför allt att inte vara påskrivande revisor åt så många kunder samtidigt som han har VD-rollen. En strategi för byrån utkristalliserades och de första stegen mot att bli en mer hållbar arbetsgivare togs.

Bland det första Antti tog tag i var att säga upp bolagets sjukförsäkring.

– Om jag fick ge ett enda råd till dig som driver byrå, så är det att se till att ni har en adekvat försäkringslösning. Den ska inte bara täcka brutna ben utan också ge hjälp för stressrelaterade åkommor, något som normalt inte ingår.

Antti vill hellre tala om harmoni än balans. Han tycker att begreppet balans signalerar att allt ska delas exakt lika mellan jobb och fritid – något som sällan är realistiskt.

– Det handlar snarare om att hitta en livsstil som fungerar, där man känner att det finns utrymme för både prestation och återhämtning.

[caption id="attachment_17756" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-17756 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/12/balans-antti-j-niemi2.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> – Karriären krockar ofta med tiden i livet när man ska bilda familj och bygga upp sitt eget liv. Det är en av våra största utmaningar, säger Antti J. Niemi.[/caption]
<h3>Branschens utmaningar</h3>
Personalomsättningen på byrån är låg, vilket Antti är stolt över. Men i vissa delar av branschen är personalomsättningen högre och det är inte ovanligt att många av dem som väljer att lämna yrket är under 40 år.

– Karriären krockar ofta med tiden i livet när man ska bilda familj och bygga upp sitt eget liv. Det är en av våra största utmaningar, säger han.

Han menar att utbrändhet inte bara är ett branschproblem utan ett samhällsproblem. Många arbetsgivare fokuserar för mycket på prestation och för lite på att skapa en miljö där medarbetarna kan hålla över tid.

– När vi säger att vi sätter medarbetarna först, menar vi det. Det är så vi bygger en verksamhet där människor faktiskt mår bra och vill stanna kvar. Min styrka som ledare och det som hjälper mig att hålla fokus på rätt sak – alltså personalen i stället för lönsamheten – är att jag har fått lära mig vad som är viktigt på riktigt, säger Antti.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också Antti J. Niemis krönikor:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/viktigt-att-vi-staller-vara-medarbetare-fore-kunden">”Viktigt att vi ställer våra medarbetare före kunden”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/stressigt-i-hogsasong">Stressigt i högsäsong?</a></li>
</ul>

Den största förändringen Antti Niemi, VD på Revideco, har gjort efter sin utbrändhet är att lyssna på kroppens signaler. Väckarklockan är slopad. Han vaknar när han vaknar – och undviker tidiga möten. – Ofta vaknar jag ändå tidigt, men sömn är för viktigt för att ignoreras, säger han leende.

Läkarna avrådde – men Antti kom tillbaka

I mitten av oktober publicerade Balans <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vi-60-plussare-har-mycket-att-ge-till-branschen">en intervju med redovisningsspecialisten Eva Törning</a>, som vid 62-års ålder inte kände sig redo att lämna branschen och gå i pension. Eftersom hon inte kunde vara kvar som timanställd på sin dåvarande byrå hörde hon sig för bland andra byråer och i dag arbetar hon deltid som redovisningsspecialist på Deloitte. Intervjun med Eva Törning väckte många frågor och reaktioner kring hur branschen tar vara på 60-plussarnas kunskap och erfarenhet.

För att reda ut vilka möjligheter som finns för partners som vill fortsätta arbeta efter pension kontaktade vi de HR-ansvariga på tre av branschens största byråer och ställde följande frågor:
<h3>1. Hur länge kan man som partner jobba hos er innan pension?</h3>
<h3>2. Vad har ni för policy eller riktlinjer om en partner vill fortsätta att jobba kvar på byrån även efter pension?</h3>
<h3>3. Hur arbetar ni för att ta tillvara kompetens från seniora medarbetare?</h3>
&nbsp;
<h2>Katarina Roddar, People Leader, PwC Sverige</h2>
<strong>1:</strong> − På PwC kan du vara partner tills det år du fyller 60 år. Vi har haft denna åldergräns i många år och omprövar gränsen då och då mot gällande marknadsförutsättningar, till exempel allmän pensionsålder. Vi vill ha en rörlighet i partnerkretsen så att det hela tiden finns förutsättningar för nya kompetenser och förmågor att bli invalda som partners.

<strong>2:</strong> − Det finns möjlighet att jobba kvar på PwC efter det att du slutat som partner. Du byter då till en anställning och kan arbeta hel- eller deltid beroende på den roll, marknad och affär du arbetar med.

<strong>3:</strong> − I ett kunskapsföretag är erfarenhetsutbyte en central fråga som vi arbetar med hela tiden. I kunduppdrag arbetar vi alltid i team där mer seniora medarbetare leder och coachar flera team med många olika kompetenser och förmågor. Målet är att det alltid ska finnas erfarenhetsutbyte i det dagliga arbetet. Vi arbetar också aktivt med att ”successionera” över uppdrag mellan olika medarbetare. Detta frigör tid från seniora medarbetare så att de till exempel hinner arbeta mer med försäljning av nya uppdrag. Samtidigt får andra medarbetare möjlighet att utvecklas och ta större ansvar.
<h2>Anna Pontén, Partner People &amp; Purpose, Deloitte</h2>
<strong>1.</strong> − I enlighet med vårt partneravtal lämnar man partnerskapet vid fyllda 62 års ålder.

<strong>2.</strong> − Det finns inga direkta hinder för att en partner kan fortsätta jobba i firman efter att man lämnat partnerskapet. Detta sker i så fall utifrån att möta specifika behov och i överenskommelse med varje individ.

<strong>3. </strong>− Detta är en del av vårt DNA. Inom Deloitte sker så gott som allt arbete i team, som samlar medarbetare med olika erfarenhetsnivå, kompetenser och bakgrund. Det finns en väletablerad kultur av att ta tillvara olika perspektiv, och vi betonar vikten av att var och en bidrar med sin unika kompetens, oavsett erfarenhetsnivå.<strong> </strong>
<h2>Jessica Collins, Head of People &amp; Culture, KPMG</h2>
<strong>1.</strong> − Man kan arbeta som partner hos oss fram tills att man fyller 65 år. Eventuella önskemål om fortsatt arbete är en individuell överenskommelse.

<strong>2.</strong> − Det är en individuell överenskommelse mellan KPMG och delägaren. Man är inte partner eller kan använda titeln partner efter pension.

<strong>3.</strong> − Kunskap och kompetensöverföring mellan seniora/mer erfarna kollegor och yngre är kärnan i vår lärandekultur och självklart har man mer att lära kollegor ju mer erfarenhet och kompetens man samlat på sig. Konkret sker det i det löpande arbetet där det alltid är en senior kollega eller partner som har det övergripande ansvaret i projekten men också via mer strukturerade interna insatser som exempelvis utbildningar eller case-genomgångar. Vi har många erfarna kollegor som vi passar på att lära oss av så mycket vi kan.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vi-60-plussare-har-mycket-att-ge-till-branschen">”Vi 60-plussare har mycket att ge till branschen”</a></li>
</ul>

För den som är partner eller delägare är pensionsåldern runt 60 år på flera av de större byråerna. Men vilka möjligheter finns det för den som vill fortsätta jobba kvar efter pensionen? Balans har undersökt vad som gäller. 

Så tänker byråerna kring partners och pension

Från industriområde på nedgång till eftertraktad stadsdel, så beskriver Malmö stad Västra hamnen på sin webbplats. Här finns bland annat Malmö universitet, nybyggda lägenheter och konferensbyggnaden Malmö Live. Området är också populärt bland stadens revisions- och rådgivningsbyråer. Inom en radie om några hundra meter ligger till exempel KPMG, PwC, Deloitte, Mazars och Baker Tilly MLT.

Anders Molin, byråchef på Baker Tilly MLT som sitter i Malmö, tar emot tillsammans med kollegorna Valon Makolli, partner och auktoriserad revisor, och Viktoria Kallin, redovisningskonsult, när Balans kommer på besök en vacker höstdag.

Det är lätt att förstå varför medarbetarna i Malmö trivs så bra i sina kontorslokaler. I den gemensamma lobbyn i fastigheten porlar vattnet och växter gör det lummigt och grönt. Som att kliva in i en oas och lämna stadens hektiska liv utanför. Några våningar upp, med utsikt över de gamla hamnbassängerna,  Turning Torso och Öresund, håller byrån till.

[caption id="attachment_17361" align="alignright" width="1772"]<img class="size-full wp-image-17361" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/10/241021bakertilly_1.jpg" alt="" width="1772" height="1181" /> Anders Molin, byråchef på Baker Tilly MLT med kollegorna Viktoria Kallin, redovisningskonsult, och Valon Makolli, partner och auktoriserad revisor.[/caption]
<h3>Från BDO till Baker Tilly Sverige</h3>
Baker Tilly MLT grundades för 44 år sedan, och omfattar i dag även kontor i Lund, Trelleborg och efter det senaste samgåendet även i Göteborg, knappt 30 mil norrut. I dag är Baker Tilly Sverige ett givet val av nätverk för byrån men så har det inte alltid varit. I slutet av 1980-talet tillhörde kontoret BDO, men runt 2012 när BDO:s nätverk förändrades valde de flesta av BDO:s dåvarande nätverksdeltagare att i stället ansluta till Baker Tilly.

– Det var det nätverk som mest påminde om BDO:s tidigare uppbyggnad, säger Anders Molin.

Gemensamt kvalitetstänk och ett gemensamt system för implementering, men samtidigt fristående byråer med lokalt bestämmande var det som lockade. I dag omfattar Baker Tilly Sverige cirka 850 medarbetare på 80 kontor runt om i landet.

Byrån valde att byta namn till Baker Tilly MLT, men vissa Baker Tilly-kontor i Sverige tänker annorlunda kring namnfrågan. Anders Molin gör ingen hemlighet av att han egentligen tycker att alla anslutna byråer borde ha med Baker Tilly i sitt namn.

– Byråer som går med i nätverket i dag måste byta namn, men äldre byråer har fått behålla sina gamla namn om de vill, säger han.

[caption id="attachment_17362" align="alignright" width="1181"]<img class="wp-image-17362 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/10/241021bakertilly_2.jpg" alt="" width="1181" height="1772" /> Anders Molin, byråchef Baker Tilly MLT.[/caption]
<h3>Ett medlemskap med värde för partnerbyråerna</h3>
I somras intervjuades Baker Tillys globala CEO Francesca Lagerberg och Johan Wintervalld, ordförande för Baker Tilly Sverige, i Balans. De båda stack inte under stol med att Baker Tilly vill utmana jättarna och därmed ta plats bland branschens stora spelare.

Johan Wintervalld berättade att nätverket rör sig i en riktning där banden mellan den centrala organisationen och medlemsbyråerna blir allt starkare.

– Vi försöker öka fördelarna med att vara ett nätverk och på olika sätt verkligen göra medlemskapet värt för partnerbyråerna. Till exempel har vi gjort stora investeringar i gemensam IT-struktur, sade han då till tidningen.

Anders Molin betonar att en av fördelarna med nätverket är att även om man strävar mot starkare band så värnar man samtidigt om det lokala självbestämmandet. Samma sak går att säga för Baker Tilly MLT. Av de 97 anställda är det 46 som har Malmö som utgångspunkt. De fyra kontoren som ingår räknas som en gemensam byrå, men är samtidigt fyra olika kontor.
<p class="quote">"Om man är duktig på ett visst område blir man lätt större inom det."</p>

<h3>Gränsöverskridande samarbete<strong> </strong></h3>
Inriktningen mellan dem skiljer sig något mellan orterna, exempelvis har Göteborg i huvudsak specialiserat sig på revision, medan Trelleborg har större betoning på redovisning. Det är inte ett aktivt val utan har mer slumpat sig så.

– Om man är duktig på ett visst område blir man lätt större inom det, konstaterar Anders Molin.

I Malmö är fördelningen dock 50/50 och kundbasen består till övervägande del av ägarledda företag.

– Det är det vi gör bäst, säger Valon Makolli.

Läget gör också att byrån har sin beskärda del av danska företag, med svensk anknytning.

– Det är mycket samarbete över gränsen här och tittar man på grannlandet Danmark så är Baker Tilly stora där, fortsätter han.
<p class="quote">"Här finns möjligheter att ganska snabbt bli delägare och att få vara med och påverka byråns framtid."</p>

<h3>Utmaningarna kring attraktionskraften</h3>
Baker Tilly är ett nätverk känt för att byråerna som ingår där alltid öppnat upp för många delägare och varit generösa med att släppa in nya delägare. Så även MLT.  Baker Tilly MLT har till exempel 25 delägare, vilket innebär att i snitt var fjärde medarbetare är med och äger byrån. Anders Molin tror inte att det är en faktor som väger tungt när ny personal ska rekryteras, men han menar att det underlättar när det handlar om att behålla befintlig personal.

– Här finns möjligheter att ganska snabbt bli delägare och att få vara med och påverka byråns framtid, säger han.

Samtalet glider in på branschens attraktionskraft och precis som på många andra byråer dras slutsatsen att en viktig del för att locka framtida medarbetare är att lyckas visa på varför yrket är roligt, och att det är bredare än vad många kanske tror.

– Från första början märker man hur utvecklande och varierande yrket är. Det öppnar sig fantastiska möjligheter och ett jätteroligt jobb. Utvecklingsmöjligheterna är fantastiska inom branschen! säger Viktoria Kallin.

– Variationen, problemlösningen, kontakten med kunderna. Det är skithäftigt. Frågan är bara <em>hur</em> vi ska kunna förmedla den här bilden vidare, det är inte så lätt, säger Anders Molin.

[caption id="attachment_17359" align="alignright" width="1772"]<img class="wp-image-17359 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/10/241021bakertilly_4.jpg" alt="" width="1772" height="1181" /> "Det finns ingen förväntan på att någon ska jobba över", säger Viktoria Kallin.[/caption]
<h3>Närhet trots avstånd</h3>
Ett sätt är att visa på den work-life balance som finns på byrån. På Baker Tilly MLT pågår ett aktivt arbete med att inte ha några övertidstimmar. Målet är att komma ner till 0, men det är svårt – särskilt på våren. Byråchefen tror dock att de ligger bra till jämfört med övriga byråer.

– Vi har arbetat med det här länge nu och det som är skönt här är att det inte finns någon förväntan på att någon ska jobba över. Det tror jag har satt sig i alla medarbetare, säger Viktoria Kallin.

För att nå målet krävs ett ständigt fokus på planeringen och att medarbetarna hjälps åt vid behov. Vid varje ledningsgruppsmöte är personalfrågorna på agendan och inom byrån är det snarare regel än undantag att alla ska ha tillgång till samma information. Gemensamma byråmöten och möjlighet för medarbetarna att inte bara arbeta från “sitt kontor” utan även från något av kontoren på de andra orterna underlättar detta.

– Vi har gemensamma utbildningar, konferenser och julfest med alla kontoren men rent generellt skulle jag säga att vi träffas mycket mer än vad vi trodde att vi skulle, särskilt med tanke på att det är 30 mil mellan kontoren, säger Valon Makolli.<span class="endDot">.</span>

[caption id="attachment_17365" align="alignright" width="1181"]<img class="wp-image-17365 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/10/241021bakertilly_6.jpg" alt="" width="1181" height="1772" /> Valon Makolli, partner och auktoriserad revisor på Baker Tilly MLT.[/caption]

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li class="mb-15px md:mb-40px font-axiforma font-700 text-35px md:text-75px leading-1.1"><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/baker-tilly-vill-utmana-jattarna">Baker Tilly vill utmana jättarna</a></li>
</ul>

På Skånebaserade kombibyrån Baker Tilly MLT lockas man av Baker Tilly-nätverkets ambition att utmana Big 8. Men byrån vill också ha ett stort mått av självbestämmande. 
– Här finns möjligheter att ganska snabbt bli delägare och att få vara med och påverka byråns framtid, säger byråchefen Anders Molin. 

Var fjärde medarbetare är delägare

<em>Detta är den andra delen om kvalitetsstyrning enligt ISQM 1. I <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kvalitetsstyrning-enligt-isqm-1-vad-innebar-det-i-praktiken">den första delen</a> går Suzanne Messo igenom grunderna och berättar vad ett kvalitetsstyrningssystem innebär i praktiken.</em>

&nbsp;

[qa]

Kvalitet är A och O i en revision och enligt ISQM 1 ska alla revisionsföretag ha ett riskbaserat kvalitetsstyrningssystem på plats för att säkerställa en hög kvalitet i uppdragen. Suzanne Messo, auktoriserad revisor och rådgivare på FAR, berättar hur du uppnår en hög kvalitet och vad som är viktigt att tänka på för att möta kraven i en kvalitetskontroll.

Kvalitetsstyrning enligt ISQM 1 – så säkerställer du hög kvalitet i revisionen

<em>Detta är den första delen om kvalitetsstyrning enligt ISQM 1. I <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kvalitetsstyrning-enligt-isqm-1-sa-sakerstaller-du-hog-kvalitet-i-revisionen">den andra delen</a> berättar Suzanne Messo hur du uppnår en hög kvalitet och vad som är viktigt att tänka på för att möta kraven i en kvalitetskontroll.</em>

&nbsp;

[qa]

Kvalitet är A och O i en revision och enligt ISQM 1 ska alla revisionsföretag ha ett riskbaserat kvalitetsstyrningssystem på plats för att säkerställa en hög kvalitet i uppdragen. Suzanne Messo, auktoriserad revisor och rådgivare på FAR, svarar på de vanligaste frågorna om kvalitetsstyrning. 

Kvalitetsstyrning enligt ISQM 1 – vad innebär det i praktiken?

Patrick Thomenius från Compliance-byrån Nordkyc går igenom frågor hänförliga till Länsstyrelsernas tillsyn avseende penningtvätt från grunden och beskriver vilka villkor och begrepp som det är särskilt viktigt att ha koll på. 

Penningtvätt: Vilka underlag ska byrån skicka till länsstyrelsen?

<p class="p2">Medan den goda revisionsseden för finansiell revision de senaste decennierna har genomgått en betydande utveckling, inte minst genom införandet av International Standards on Auditing (ISA), har förvaltningsrevisionen hamnat på efterkälken. Därför har FAR nyligen gett ut en ny version av RevR 209 Förvaltningsrevision. Syftet med omarbetningen är att åstadkomma en mer enhetlig förvaltningsrevision, skriver <strong>Henrik Persson</strong>, revisor på Deloitte. I artikeln beskriver författaren bakgrunden till omarbetningen och går systematiskt igenom nyheterna i RevR 209.</p>
&nbsp;

Läs fördjupningen här: <a href="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/11/förvaltningsrevisionen–ett-nytt-kapitel-har-skrivits.pdf">Förvaltningsrevisionen – ett nytt kapitel har skrivits</a> (PDF)

Förvaltningsrevisionen – ett nytt kapitel har skrivits

Carl Norén, advokat på Kastell advokatbyrå, har lång erfarenhet av att försvara revisorer i domstol. Som krönikör i Balans kommer han att berätta sedelärande historier baserade på autentiska rättsfall. Hans första krönika handlar om den farliga kombinationen förlustdrabbade kravställare och okunniga domstolar. 

<span class="square-letter">I</span>ndustrialiseringen har genom historien haft sikte på de operativa yrkena: vävstolsarbetare, timmerflottare, fabriksarbetare med flera. Under 2000-talet har fokuset utvidgats till de administrativa yrkena. Kanske inte bara med IT-utvecklingen men också ShareService centers och outsourcing. AI tar siktet på en ny grupp: experterna. Redan börjar mindre företag be AI ta fram utkast för olika juridiska dokument i stället för att be en advokat. I framtiden kommer kanske inte en doktors utlåtande vara allmänrådande, utan bara ett perspektiv tillsammans med olika hypoteser från AI. Någon gång framöver lär vi diskutera om skolan ska vara en kunskapsförmedlare eller en institution för att förbereda ungdomar för arbetslivet: projektledning, investeringar, entreprenörskap och regelverk.
<h3>Mjukare system</h3>
Men där vi är nu är det dock sannolikt att AI förväntas lösa de manuella stegen i de administrativa processerna och ta över grundläggande analyser. En positiv AI-effekt som lär komma i systemuppdateringarna, är troligtvis att systemen blir ”mjukare” och inte lika binära. När ett system skall läsa in en fil där bindestreck saknas i organisationsnummer resonerar AI:n: ”Jag förstår att du menar ett organisationsnummer. Jag lägger till det och ser till att processen fortsätter”. Förnamn och efternamn i fel ordning, med ett riskfyllt kommatecken löses utan att vi ens märker det. Systemen kommer till och med att föreslå korrigeringar ”$60 000 verkar som en hög löneutbetalning, menar du 60 000 kr?”
<h3>Fyra trappsteg</h3>
Men kommer AI att fixa till våra processer? Frågar du AI så är svaret: JA. Men för mig är svaret: NEJ. När jag hjälper Professional Services-företag att digitalisera sina processer brukar jag prata om fyra trappsteg: 1) Utvärdera 2) Standardisera 3) Automatisera 4) Intellektualisera.

Det första trappsteget är att belysa om vi ska fortsätta att göra processen och om den bör göras på nuvarande sätt. Det andra steget är se till att alla gör den på samma sätt varje gång den körs. Tredje steget är att skapa automation, till exempel med en mjukvarurobot och integrationer. Sista steget är att lägga till AI på allt detta.

Jag märker att många företag i dag verkar vänta och se ifall det ändå inte går att hoppa till fjärde steget direkt på något sätt – ”AI har nog en lösning”. Tror vi det, så bortser vi från det oumbärliga jobb som alla assistenter och administratörer gör på våra företag för att processerna löpande ska fungera.
<h3>Faran med låg grad av standardisering</h3>
Låt oss ta ett fiktivt exempel med att ett revisionsbolag ska fakturera sin kund. AI-botten hanterar faktureringen. Den plockar uppgifterna om hur många timmar som rapporterats på varje kundprojekt ur tidredovisningssystemet. Det har lagts in en regel att AI inte får fakturera dessa timmar utan att mejla och fråga ansvarig partner om hur mycket som ska faktureras. AI:n gör detta och frågar partner Peter om 38 timmar ska faktureras till kunden. Lite stressad ser Peter mejlet när han är i tunnelbanan och svarar: ”Nej, vi kan nog avrunda till 50 timmar. Dessa rapporter brukar kosta ungefär det”. AI:n gör sin tolkning av Peters svar och skickar en faktura till kunden på 50 timmar där det står som specifikation ”38 timmar för genomförd tid + 12 timmar för att dessa rapporter brukar kosta ungefär det”.

Det här är bara ett exempel på situationer där assistenter med sin smidighet hanterar onödigt komplicerade processer som i grunden bygger på lite för mycket intern och extern frihet. Hade vi borrat i det första steget ”Utvärdera”, så hade kanske frågan ställts om det inte skulle bli effektivare ifall ekonomi helt enkelt fakturerade det som var tidsrapporterat och eventuella marknadsanpassningar redan får ligga i timpriset som sätts på projekten. Då hade vi till och med löst uppgiften utan att behöva AI.
<h3>Ifrågasätt saker som skapar komplexitet</h3>
Det råder dock ingen tvekan att AI kommer att ta över alltmer av det som vi människor utför i dag och mer där till. Både på gott och ont. Detta kommer att effektivisera ytterligare inom redovisning och revision och öka tempot i den digitala kapprustningen. Men sikta inte på AI direkt, titta på era processer från ax till limpa först. Kan de göras mindre komplexa, kan det finnas olika prisnivåer för kunder som accepterar en standardiserad process och de som vill ha en kundunik hantering? Vad händer om vi minskar alla Excelark till hälften och försöker samla data på färre ställen? Om vi begränsar den interna friheten i vilka system vi ska använda? Kort sagt: lägg en bra grund för standardisering och automation och krön detta sedan med artificiell intelligens. Men tänk inte på AI som en frälsare som kommer att lösa alla era problem.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

&nbsp;

Många företag i dag verkar vänta på att AI ska dyka upp som frälsare och lösa alla problem. Många gör också misstaget att bortse från det oumbärliga jobb som assistenter och administratörer gör för att processerna ska fungera. Det skriver Per Defalva, grundare och VD för Digital Engine, i en krönika på Balans.

”Låt oss ta det lugnt – AI har nog en lösning”

<span class="large-letter">I</span>AS 38, standarden som inom IFRS reglerar redovisning av immateriella tillgångar, har varit en central del av redovisningsvärlden sedan dess införande 1998. Men idag, över två decennier senare, är det tydligt att den inte är anpassad för de nya former av immateriella tillgångar och affärsmodeller som införts sedan standardens utgivande.

Nya slag av immateriella tillgångar såsom exempelvis Kryptovaluta eller nya affärsmodeller som Software as a Service (SaaS) fanns inte som en företeelse då standarden gavs ut.

I april 2024 påbörjade IASB ett forskningsprojekt avseende immateriella tillgångar. Parallellt bedrivs forskning, på många håll, inom området. IASB erkänner att detta projekt är omfattande så det lär dröja innan vi ser en väsentligt omarbetad standard som tillgodoser intressenters behov av bra information avseende immateriella tillgångar.
<h3>Vad är grundproblemet?</h3>
Standarden innehåller olika kriterier för redovisning av internt upparbetade tillgångar och förvärvade tillgångar, vilket gör att jämförbarhet blir svårt att uppnå. Av vissa intressenter ses standarden som allt för restriktiv när internt upparbetade tillgångar ska redovisas. Information om redovisade tillgångar respektive kostnadsförd utveckling är för knapphändig för att en läsare ska kunna förstå effekterna av forskning och utveckling och hur FoU-aktiviteter driver tillväxt och värde i företagen.

Bland intressenterna har alternativa approacher föreslagets till hur man ska kunna komma tillrätta med problemen i standarden:

1. Redovisning av fler internt utvecklade tillgångar, genom att göra en översyn av kriterierna för redovisning (recognition); respektive

2. Förbättring av kraven om tilläggsupplysningar, till exempel genom införande av kvalitativa nyckeltal samt tydligare uppdelning av utgifter (historiska och framtida).
<h3>FoU och den komplexa verkligheten</h3>
IAS 38 behandlar forskning och utveckling (FoU) genom en uppdelning: utgifter relaterade till forskning får inte redovisas som tillgångar, medan utvecklingsutgifter ska göra det, under förutsättning att vissa kriterier uppfylls. Det är här många företag stöter på problem. Gränsdragningen mellan forskning och utveckling är i många fall svår att fastställa i praktiken. För företag vars hela affärsmodell bygger på att ligga i framkant vad gäller innovation och företag som arbetar agilt, kan det vara ytterst begränsande att endast kunna aktivera en liten del av sina investeringar. Resultatet blir ofta att dessa företag ser undervärderade ut i sin redovisning, eftersom stora kostnader som leder till långsiktig värdeökning förblir oaktiverade och hamnar i resultaträkningen som löpande kostnader i den period utgiften uppstår.

För företag i dagens högteknologiska ekonomi kan immateriella tillgångar vara den främsta värdedrivaren. Men enligt IAS 38 är dessa tillgångar i många fall svåra eller omöjliga att redovisa, vilket gör att företagets balansräkning inte speglar dess faktiska värde. Denna diskrepans mellan hur standarden är utformad och hur företagsvärlden ser ut idag är en av de främsta anledningarna till att många efterfrågar en översyn och modernisering av IAS 38.
<h3>Ett steg framåt – men räcker det?</h3>
IASB:s arbete med att se över IAS 38 är ett steg i rätt riktning. Det råder en bred enighet om att standarden behöver uppdateras för att bättre hantera immateriella tillgångar i dagens företagsekonomi. Men frågan kvarstår: hur långt är IASB villiga att gå? Att modernisera en standard som IAS 38 kräver mer än bara kosmetiska förändringar. Det handlar om att omvärdera grundläggande principer för hur immateriella tillgångar definieras, värderas och redovisas.

En av de mest kritiska punkterna i denna översyn är hur forskning och utveckling ska behandlas. Många förespråkar en mer flexibel syn där företag får större frihet att aktivera utgifter kopplade till innovation och forskning. Samtidigt måste man balansera detta mot behovet av att säkerställa att redovisningen förblir tillförlitlig och inte öppnar upp för godtycklig tillgångsaktivering. Här kommer IASB:s utmaning – att skapa en standard som är både anpassad till dagens affärsverklighet, men som samtidigt upprätthåller integriteten i redovisningen?
<h3>Slutord</h3>
IAS 38 står vid ett vägskäl. Standardens nuvarande form har blivit alltmer irrelevant för de företag som formar den nya ekonomin, särskilt de med tungt fokus på forskning och utveckling. IASB:s översyn kan bli en viktig del i att föra standarden in i framtiden, men mycket hänger på hur djupgående förändringarna blir. Att modernisera reglerna för immateriella tillgångar är ingen enkel uppgift, men det är nödvändigt för att skapa en rättvis och relevant redovisningsstandard för dagens och morgondagens företag.

Vi får nu vänta och se om och när IASB kan möta denna utmaning och leverera en standard som på riktigt speglar den moderna företagsvärldens behov. Ju mer komplex verklighet som ska avspeglas i redovisningen desto högre krav ställs på normgivningen!<span class="endDot">.</span>

IAS 38 behöver göras om från grunden

<span class="large-letter">J</span>ag började jobba med revision 2017. Revision var ett logiskt språk i mina öron – och i mina fyrkantiga ögon fanns det en fantastisk tydlighet i varenda ISA som talade om exakt vad jag skulle göra och inte.  När jag bytte revisionsbyrå 2019 hade jag läst ISA säkert tre gånger, jag förde statistik över mina arbetade revisionstimmar, för jag trodde det skulle krävas när jag skickade in min ansökan till revisorsinspektionen, och jag hade till och med tabeller som visade exakt när jag kunde skriva provet för första gången.

Och jag tror inte att någon älskade jobbet lika mycket som jag - det har många påpekat genom åren. Det är ett språk som är helt rimligt och logiskt för mig, i en värld som annars kan vara ganska svår att läsa. I en värld full av gråzoner och meningar mellan raderna har revisionen alltid varit befriande svart eller vitt och glasklart för mig.

<strong>Så kom dagen</strong> då det var dags att skriva provet, 2022. Vid provtillfället var jag så överväldigad av att äntligen vara där i Stockholm, i provsalen - äntligen var det min tur att skriva provet! Och det var egentligen allt jag kunde tänka på - att skriva och klara provet.

Provet skrevs, det kändes helt okej, jag åkte hem till Borås och i väntan på att provet skulle komma tillbaka började jag på allvar överväga vad som skulle hända nu om jag klarade provet. Om jag klarade provet skulle jag bli en auktoriserad revisor. Ha mina egna kunder och bygga en egen kundstock. Och dit förflyttades min dröm. Jag började fundera på vilka bolag jag kunde jobba med och vilka bolag jag ville ha som någon form av drömkunder - målbilder. Jag visste exakt vilken slags revisor jag skulle bli. Jag skulle inte ha så många kunder - men jäkligt bra kunder - och jag skulle vara världens bästa revisor till dessa fåtaliga kunder. Och så kom resultatet i januari - där det stod att jag inte klarat provet. Det var tufft så klart, men full av adrenalin skickade jag in en ny ansökan till vårens prov. De flesta som skrivit provet på hösten 2022 hade klarat det och jag kände mig övertygad att om jag testade en gång till, en sista gång, då skulle jag klara det. Först skulle jag bara utföra vårens revisioner, sedan skriva provet igen i maj. Det skulle bli tufft, jag låg ju redan efter i mitt arbete på grund av höstens prov – men jag var bestämd och hade en plan. Så i perioden december (2022) till april (2023) jobbade jag som en galning och hade 140 övertidstimmar den sista april då jag drog i någon form av handbroms och skiftade om till fyra-veckors råplugg. Jag jobbade mina åtta timmar om dagen och satt sedan långt in på nätterna och pluggade för att i slutet av maj 2023 åka till Stockholm och skriva provet. Jag grät när jag lämnade provsalen den andra dagen för att provet var så svårt och jag var så fruktansvärt trött. Jag grät i bilen på väg hem och svor över att jag förberett mig så dåligt. Väl hemma satte jag mig i soffan och tittade på Downtown Abbey. I en vecka. Jag sjukanmälde mig och tittade på avsnitt efter avsnitt efter avsnitt. Jag pausade bara för att sätta mig i en solstol på altanen och sedan gå in till soffan igen. I juli kom beskedet där det stod att jag misslyckats ännu en gång och jag blev inte ens förvånad. Jag visste redan att jag inte skulle klara det. Det var för svårt.

<strong>Den hösten grät</strong> jag så mycket. Så fort någon pratade med mig om provet började jag gråta - det var alldeles fruktansvärt pinsamt, men det gick inte att stoppa! Jag pratade med byråns VD, Malin, på en kickoff - och grät. Jag pratade med en kollega i Göteborg på en chefsmiddag - och grät. Jag pratade med en HR-chef på någon annan tillställning - och grät. Faktum är att varje gång någon pratat med mig om provet så gråter jag. Jag vet inte varför, men jag antar att jag skäms. Främst för att jag trodde att jag hade vad som krävdes för att bli en auktoriserad revisor - när jag inte hade det. För att jag varit besviken på mig själv. För att jag varit så fruktansvärt bitter.

Hur som helst. I takt med att jag grät slut på alla mina tårar den där hösten så samlade jag energi för att skriva en gång till. Det var enbart ett taktiskt drag - med tanke på hur svårt det tidigare provet varit så borde, rent statistiskt sett, höstens prov bli enklare och jag ville för allt i världen inte missa min chans till revansch. Så jag anmälde mig ännu en gång. Jag började plugga igen och när jag åkte till Stockholm den hösten kände jag mig både stark och trygg. Nu var jag redo! Jag skulle satsa allt en sista gång. Så jag skrev för allt jag var värd och lämnade salen nästan först av alla den andra provdagen och satte mig i bilen och blickade inte tillbaka. Jag pratade inte om provet, jag tänkte inte på provet -  jag hade gett allt och det fick bära eller brista.

Det brast. Igen. Tredje gången gillt. Och när svaret levererades i januari satt jag bara och stirrade på resultatet i en evighet. Tom. Och trött. Och färdig.

<strong>Hela den våren</strong> försökte jag motivera mig själv till att fortsätta framåt - för jag älskar ju det här jobbet - om jag bara körde på som vanligt skulle motivationen garanterat komma tillbaka igen i någon form av ”tiden läker alla sår”-anda. Men i maj fick jag ett telefonsamtal. Mitt i brinnande högsäsong, revisioner som skulle färdigställas och efter en lunch med en kund fick jag ett telefonsamtal om att en närstående till mig mådde dåligt. Det var som att mattan rycktes undan under mina fötter och det blev genast glasklart för mig - jag måste bort från denna bransch. Jag har gett allt - det räckte inte - och nu måste jag ge upp den här drömmen och gå vidare.

Under dessa år har jag försummat så mycket. Så många. Framför allt mig själv och därefter de jag älskar och bryr mig om mest. Jag har kämpat så mycket för att hålla ihop allt och har alltid intalat mig att allt jag gör är för min familjs skull - men vad är jag för min familj om jag inte är där?

För parallellt med alla dessa prov har ett jobb utförts och livet har pågått med allt vad det innebär. Och under två års tid har jag antingen förberett mig för ett prov eller väntat på ett prov. Tankar på om jag klarat det eller inte klarat det. Tankar på vad jag ska plugga på i kväll eller vad jag behöver repetera. Och i sista änden lämnas jag med tanken - jag behöver faktiskt inte ha detta i mitt liv! Jag kan faktiskt välja att ha ett liv där jag inte måste ha ångest, känner mig bestulen på en titel jag aldrig fick eller behöver jobba i kapp för allt jag missat under åren jag jagat den där titeln.

<strong>Så. Varför spelar</strong> den här storyn någon som helst roll? Därför att det här, kära läsare, är den verklighet som de som utför morgondagens revisioner ställs inför. Jag är förvisso en småstadsrevisor - men jag har varit en mycket kompetent revisorsassistent som gett mycket värde till mina kunder och de revisorer jag samarbetat med. Och min story är långt ifrån unik. Jag har pratat med otaliga personer som delat exakt samma historia som jag. Som visar tydliga tecken på utbrändhet, depressioner och ångest efter ett misslyckat prov - trots att man älskar sitt jobb. Och det må vara som så att jag ger upp på den här branschen, men hur jag än försökt genom åren så kan jag inte komma över känslan att branschen gav upp på mig först.

<strong>Det är dags</strong> att på allvar fundera på vilka sätt man kan förändra förutsättningarna för den här branschens utveckling. Tiden är förbi då man kan göra ingenting och hoppas på att nå en vändpunkt – och det är väl enkelt summerat exakt det jag gör för mig själv just nu. Jag gör någonting i ett försök att uppnå en vändpunkt för att leva ett mer hälsosamt liv för mig själv och mina närmaste.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Under 2022 och 2023 följde Tidningen Balans Linneas resa – ta del av den här:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/taggad-att-skriva-revisorsprovet">”Taggad att skriva revisorsprovet”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/mycket-plugg-och-en-gnutta-tur">”Mycket plugg och en gnutta tur”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-ar-sa-stolt-over-min-prestation">”Jag är så stolt över min prestation”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/det-finns-bara-en-vag-och-det-ar-framat">”Det finns bara en väg och det är framåt”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/infor-revisorsprovet-rond-2">Inför revisorsprovet – rond 2</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/andra-gangen-da-vet-man-vad-som-vantar">”Andra gången – då vet man vad som väntar”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pendlar-mellan-att-ge-upp-drommen-eller-fortsatta-forsoka">Pendlar mellan att ge upp drömmen eller fortsätta försöka</a></li>
</ul>
&nbsp;

Hur kan en person som älskar sitt jobb – lämna sitt jobb?

<h2>1. Compliance allt viktigare</h2>
Lagstiftning och regelverk har alltid varit viktigt, men kanske har aldrig så mycket hänt som det gjort under de senaste åren. Och mer kommer. Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, och dataskyddsförordningen GDPR är bara några exempel på sådant ni numera behöver ha full koll på.
<h3><em>3 tips för arbetet med regelefterlevnad:</em></h3>
<ul>
 	<li>Börja nu! Ta er an reglerna i etapper, lär er stegvis och sätt upp delmål.</li>
 	<li>Det är ofta enklare att lära sig om man har konkreta exempel, så jobba med verkliga kundcase.</li>
 	<li>Lär av andra. Gå på föreläsningar, läs blogginlägg och nätverka.</li>
</ul>
Se också de ökade compliance-kraven som en möjlighet att öka auktoriteten och legitimiteten för ert yrke. Ni ökar ert värde hos kunden när de märker att ni har kunskap.
<h2>2. Fokus på verksamhetsutveckling</h2>
Som de flesta redan vet kan man som redovisningskonsult inte längre enbart leverera rapporter och se till att man följer lagen. Man behöver också förstå hur man är med och utvecklar kundens företag. Det här är något som näringslivet efterfrågar och uppskattar mer och mer.
<h3><em>Så stöttar ni kundernas verksamhetsutveckling:</em></h3>
<ul>
 	<li>Lär känna kundernas företag på riktigt, fokusera inte bara på ekonomin.</li>
 	<li>Lyssna in andra kompetenser, som marknad, kommunikation och HR, för att förstå hur ni tillsammans kan bidra till att driva företaget framåt.</li>
 	<li>Jobba proaktivt, rådgivande – och digitalt.</li>
</ul>
Efterfrågan på traditionell kunskap som statistik och beskattningsrätt kommer inte att försvinna – tvärtom. Men ni behöver fundera över hur ni kan använda era kompetenser för att bidra till ett företags utveckling.
<h2>3. Automatisering, digitalisering och nu AI</h2>
Ni har hört det förut. Att ni måste lära er ny teknik. Och ja, så är det. Men framför allt behöver en redovisningskonsult idag förstå syftet med att använda tekniken, snarare än att ta sig an många olika verktyg.
<h3><em>Ny teknik – så ska ni tänka:</em></h3>
<ul>
 	<li>Våga testa! Det är enda sättet att bli bra och förstå hur verktygen funkar (och inte funkar).</li>
 	<li>Använd AI till att få insikter och se mönster som du annars hade fått kämpa för att få.</li>
 	<li>Förvänta er inte att alla verktyg kommer vara jättebra eller funka för er. Ni kommer behöva välja och välja bort.</li>
</ul>
Fasa in nya verktyg och lösningar på ett ansvarsfullt sätt och ha rimliga förväntningar på både byråledare, medarbetare och tekniken.
<h2>4. Struktur viktigare och viktigare</h2>
Utvecklingen av digitala tjänster och dataanalys går framåt och idag finns mängder med bra integrationer att plussa på med. Det innebär att du får en helhet där alla delar samarbetar med varandra. Men fler integrationer kräver också struktur.
<h3><em>Bättre struktur i tre steg:</em></h3>
<ul>
 	<li>Sätt upp rutiner och standardiserade arbetssätt – ni behöver få samsyn kring hur man använder integrationerna smartast.</li>
 	<li>Sätt er in i kundernas perspektiv. Det kan vara svårt för dem att skilja integrationerna åt och ni behöver förtydliga och förenkla.</li>
 	<li>Välj integrationer som ger värde och lirar ihop med andra program. Guida kunderna genom djungeln av smarta integrationer.</li>
</ul>
Att förstå hur allt hänger ihop är en kompetens som blir allt viktigare.
<h2>5. Nya krav på ledarskap</h2>
Framtidens redovisningsbyrå har inte bara höga krav på sig från kunden, utan också från medarbetare och potentiella medarbetare. Därför blir ledarrollen allt viktigare. Kanske behövs också en annan typ av ledarskap för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.
<h3><em>Viktigt att tänka på kring ledarskap:</em></h3>
<ul>
 	<li>Ledare behöver ha tid till att leda. Det är viktigt för att arbetsplatsen ska utvecklas.</li>
 	<li>Låt arbetsklimatet och arbetsmiljön ständigt vara på agendan. Små förändringar i vardagen och kontinuerliga uppföljningar är bättre än stora förändringar som kommer sällan.</li>
 	<li> Öva på att föra dialoger – både fysiska och digitala. Ledare kan öva på utmanande samtal med medarbetare, medan medarbetarna kan öva på samtal med kunder.</li>
 	<li> Reflektera över hur ni på byrån kan möta upp och kombinera juniora och seniora medarbetare.</li>
</ul>
Engagemang, nyfikenhet och muntlig förmåga är alltid viktiga – både hos ledare och medarbetare. Rikta in er på det när ni rekryterar!
<h2>6. Satsa på hållbarhet</h2>
En annan kompetens som dagens redovisningskonsult behöver fylla på med är hållbarhet. Det är helt enkelt inte längre något man kan hoppa över, om man vill vara riktigt vass på sitt jobb.
<h3><em>Kom igång med hållbarhetsarbetet – 4 tips:  </em></h3>
<ul>
 	<li>Få alla på byrån att se på hållbarhets­redovisning som ett värde ni kan ge kunderna.</li>
 	<li>Kolla på hur andra gör och inspireras av det.</li>
 	<li>Identifiera viktiga nyckeltal att följa och ta hjälp av smarta verktyg för att göra just det.</li>
 	<li>Innan ni föreslår system eller metoder för era kunder – testa först på hemmaplan.</li>
</ul>
Det viktiga är viljan och förmågan att påverka sin hållbarhetsresa. Här kan ni vara ett enormt stöd.
<h2>7. Fler outsourcar mer</h2>
Flera rapporter visar att allt fler företag väljer att fokusera på sin kärnkompetens och out­sourcar delar som inte hör till företagets huvudsyssla, exempelvis redovisning och lön. Bra för byrån, men det gäller att ha ett attraktivt erbjudande för att bli vald.
<h3><em>Så kan ni öka er attraktionskraft:</em></h3>
<ul>
 	<li>Se över er affärsmodell och hur ni tar betalt. Kan ni behöva skruva på den för att passa företag som outsourcar helheten bättre? Finns det uppdrag ni inte kan, eller vill ta er an?</li>
 	<li> Jobba värdebaserat. Kunden är villig att betala för det som skapar värde, snarare än för nedlagda timmar.</li>
 	<li> Vässa förmågan att kommunicera och förklara vad olika siffror betyder för någon som inte är insatt.</li>
 	<li>Satsa på rådgivning. Börja med att ställa öppna frågor om mål och riktning för verksamheten, och ta det vidare därifrån.</li>
</ul>
Rådgivning är något som kunderna förväntar sig idag. Men kom ihåg att det inte finns någon universell formel för rådgivning som passar alla kunder.
<h2>8. Kvalitetssäkring och källkritik</h2>
När AI och automatisering tar över många arbetsuppgifter blir källkritik, kvalitetssäkring och kontroller allt viktigare. Därför behöver ni känna era kunder och deras verksam­heter, ha rätt bakgrundsinformation, vara engagerade och jobba med relevanta källor.
<h3><em>4 tips på vägen:</em></h3>
<ul>
 	<li>Var källkritisk! Det krävs fortfarande en människa som värderar den data man får fram.</li>
 	<li>Avgränsa det som tekniken ska jobba med, så att resultaten inte blir övermäktiga.</li>
 	<li>Ta de etiska frågorna som följer med AI på allvar. Ta ansvar för den mjukvara ni väljer att använda.</li>
 	<li>Säkerställ att er process är säker, genom att exempelvis använda checklistor.</li>
</ul>
En bra regel är att fyra ögon tittar på något innan det skickas vidare till kund!
<h2>9. Tydligare tänk kring vem som gör vad</h2>
Med ny lagstiftning, ny teknik och mer rådgivning kommer ni på byrån behöva tänka till kring hur ni är organiserade. Rollen som redovisningskonsult är bred och det kommer den fortsätta vara. Men behoven ändras och därför kommer ni behöva tänka till kring ansvarsområden och vem som gör vad.
<h3><em>Gör så här:</em></h3>
<ul>
 	<li>Specialisera er! Även om alla behöver kunna grunderna kan det vara bra om några blir ansvariga för olika områden.</li>
 	<li>Låt medarbetare som visat intresse för ett område inspirera andra. Avsätt tid för dem att utvecklas inom området.</li>
 	<li>Tänk till kring arbetssätt, för att underlätta rekrytering. Är det en specialist eller generalist ni behöver?</li>
</ul>
Ett nytt arbetssätt kan föra med sig att en del medarbetare behöver arbeta mer i bakgrunden, och inte lika nära kunderna. Båda sätten kan passa olika personligheter perfekt!

&nbsp;
<ul>
 	<li>Missa inte <a href="https://www.fortnox.se/blogg?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=framtidens_byrå&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_kompetens&amp;utm_id=byran_inspo">Fortnox Blogg</a>! Här finns ännu mer kunskap och inspiration som gör att du som redovisningskonsult kan forma framgångsrika företag tillsammans med dina kunder – och oss.</li>
</ul>

I takt med att kundernas förväntningar på redovisningsbyrån förändras ökar kraven på både kunskap och smarta arbetssätt. Vad kan ni göra för att ligga i framkant? Vi har listat trenderna som påverkar ert framtida kompetens- och rekryteringsbehov. Och ger tips på hur ni kan möta dem.  

Framtidens redovisningsbyrå – trenderna som styr kraven på er kompetens

Kvitton för köp som gjorts efter 1 juli 2024 kan man numera kasta, så länge man har digitaliserat materialet och sparar det i 7 år. Så säger numera Bokföringslagen. Smidigt tycker du! Men kanske har kunden inte samma bild och tycker det funkar bra som det är. Genom att prata om nya lagstiftningen och hur den kan hjälpa till att spara både tid och energi, kan du få med kunden på digitaliserings-tåget. Så här digitaliserar ni kvitto- och utläggshanteringen steg för steg!
<h3>Steg 1: Informera och guida</h3>
Börja med att informera dina kunder om nya lagen och dess fördelar. Boka ett möte där ni utgår från bokföringslagens nya innehåll. Förklara och visa exempel på hur mycket enklare ni skulle kunna jobba med kvitton och utlägg.
<h3>Steg 2: Introducera digitala verktyg</h3>
Att digitalisera kan låta som ett enormt arbete, men om du börjar med att introducera ett smart verktyg i taget blir omställningen inte så påtaglig. Börja med automatisk bankkoppling, som kopplar ihop kundens bankkonto med bokföringen. Fortsätt med att börja jobba med en bra app och företagskort som också går att koppla direkt till bokföringen. Dessa tre delar kommer förenkla flera vardagsbestyr för kunden utan att kännas krångliga.
<h3>Steg 3: Ha tålamod</h3>
Släpp inte taget om kunden innan den förstått hur och varför man använder sig av digitala verktyg. Visa, förklara och visa igen. Den tiden kommer ni ha igen längre fram. Du bygger dessutom förtroende och stärker ert samarbete.
<h3>Steg 4: Visa skillnaden mot förut</h3>
Ibland kan det vara svårt för kunden att se resultat. Peppa och visa några exempel på saker som kunden gjort bra och som faktiskt har gjort skillnad. Det kan till exempel vara att alla underlag har kommit in i tid och varit korrekta – och att du som konsult sluppit lägga tid på att påminna.
<h3>Steg 5: Fortsätt digitalisera</h3>
Hurra! Nu har ni skapat en ny och mer digital rutin för kundens kvitto- och utläggshantering. Visa gärna hur bra den stämmer överens med nya bokföringslagen och hur många moment ni numera inte behöver göra manuellt. Och sluta inte att se över hur ni jobbar.

Som bekant händer det mycket på mjukvarufronten och du som redovisningskonsult behöver hålla koll och kunna lotsa dina kunder mot ännu smartare arbetssätt.
<ul>
 	<li><a href="https://www.fortnox.se/produkt/fortnox-foretagskort?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=kvitton&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_nya_kvittoregler&amp;utm_id=byran_inspo">Automatisera bokföringen av alla dina inköp med Fortnox Företagskort</a></li>
</ul>

Det är alltid läge för nästa digitala kliv för dig och dina kunder. Att omfamna ny teknik och jobba smartare öppnar dörren till närmare samarbeten och skapar utrymme för er att utveckla kundernas företag tillsammans. När kravet på att spara papperskvitton nu äntligen är borta – se det som ett gyllene tillfälle att prata digitalisering med dina kunder. Resultatet? En enklare och smidigare kvitto- och utläggshantering.

Nya kvittoregler – ett gyllene tillfälle att prata digitalisering

Att modernisera och jobba smartare är ett bra exempel på när ganska små förändringar eller justeringar kan få stor effekt på sikt. Här listar vi 3 råd för effektivare arbetssätt och mer tid för kunderna, deras företag och affärer. Som man kan komma igång med redan i höst.
<h3>1. Smarta kopplingar</h3>
En bankkoppling innebär att kundernas bank och ekonomisystem kan prata och dela information med varandra och är därför ett naturligt första steg mot det som brukar kallas för automatisk bokföring.

Det går även att koppla ihop ekonomisystemet med kundernas skattekonto genom en integration till Skatteverket. Det som händer då är att alla transaktioner på skattekontot läses in och bokförs utan manuell hantering.
<h3>2. Automatiserade flöden</h3>
Många av byråernas och företagens vanligaste och viktigaste arbetsprocesser går att automatisera idag. Uppsidan med det känner alla garanterat till: redovisningskonsulter kan lägga mindre tid på administration och mer tid på att ge kloka och väl underbyggda råd.

<em>Leverantörsfakturor
</em>Hanteringen av kundernas leverantörsfakturor är en sådan process där smarta mjukvaror kan sköta en stor del av arbetet utan någon inblandning från en människa. Allt från att ta emot fakturan, tolka, kontera baserat på historiska data, skicka till banken för godkännande och bokföra den. Om man dessutom ser till så att kunderna kan ta emot e-faktura får man en helt digital leverantörsfakturahantering från ax till limpa, som dessutom både går snabbare och är säkrare.

<em>Fakturering
</em>Genom att automatisera även kundernas fakturahantering kan man dela på jobbet utan att man som konsult förlorar kontrollen. Kunderna fakturerar själva, direkt i mobilen. Då hamnar den direkt i ekonomisystemet där båda kan följa vad som händer med fakturan, om den betalas i tid eller ej.

Hela processen går då snabbare, vilket också innebär att byråns kunder kan få betalt snabbare. Väljer de att skicka e-faktura kan man dessutom räkna med att all information stämmer redan från början och kan skippa den där extra avstämningen.

<em>Utläggshantering
</em>Att sköta utlägg, kvitton, traktamenten och milersättning blir också enklare i takt med att tekniken utvecklas. Utläggshantering är en arbetsintensiv process för såväl företag som byråer, så här finns mycket tid att spara på att automatisera så mycket det går.

Det handlar dels om att använda funktioner som tolkar kvittona och sätta upp digitala flöden som gör att underlagen skickas vidare för attest och bokföring, eller till ett löneprogram, utan att människor behöver vara inblandade. Det handlar också om att koppla ihop smart funktionalitet med varandra så att all information finns tillgänglig i ett och samma flöde. För bättre översikt och kontroll.

Ett av de viktigaste tipsen konsulter kan ge till sina kunder är därför att välja ett företagskort som är integrerat med bokföringen.
<h3>3. Samarbeta kring lönerna</h3>
Samarbete är det mest effektiva sättet att jobba med lönerna. Att kundernas anställda rapporterar in sina timmar eller eventuella avvikelser direkt i löneprogrammet och kan se alla sina saldon där. Att byråns kunder attesterar kvitton, utlägg, traktamenten, milersättning och andra underlag som kommer in, så att allt är med och godkänt innan det är dags för lönekörning.

Samarbete kring lönerna innebär kort sagt att alla involverade i processen gör det de är bäst på och på snabbast möjliga sätt. Alla får dessutom koll på sina respektive delar och redovisnings- och lönekonsulter på helheten.
<h3>Komma igång – 3 råd</h3>
Att göra ett omtag när det gäller arbetssätt är enklare i teorin än i praktiken. Det tar sin tid och det kräver en hel del tankeverksamhet – samtidigt som kunderna ska tas om hand som vanligt och uppdragen betas av.
Därför kommer här även några råd om hur du kan ta dig an det här:

<em>Avsätt tid
</em>Att förändra vanor och arbetssätt och skapa nya är bland det svåraste som finns. Om man inte avsätter och till och med schemalägger tid för förändring så är risken att det aldrig blir av.

<em>Gör en sak i taget
</em>Skriv en lista på saker som du vill och behöver göra. Börja med det som är viktigast och högst upp på listan. Gör klart det steget innan du börjar med nästa.

<em>Ta hjälp
</em>Även om din byrå är unik finns det många som har stått inför liknande förändringar och utmaningar. Prata med branschkollegor om hur de har gjort eller gå en utbildning eller ett webbinarium för att lära dig mer.
<ul>
 	<li>Med <a href="https://www.fortnox.se/byra/byrapartner">Fortnox Byråpartner</a> är det lätt att jobba rätt. Här finns allt du behöver för tajta samarbeten samlat på ett ställe. I centrum finns Digital byrå, hjärtat i vår samarbetsplattform – som ger dig stenkoll på dina kunder, uppdrag och vad som behöver göras.</li>
</ul>

Om sommar och semester innebär tid för återhämtning och reflektion, så är hösten perfekt för en nystart. Att göra de där förändringarna som inte blivit av, men som gör stor skillnad i vardagen för redovisningskonsulter, byråer och deras kunder.

Kom igång efter semestern – 6 råd inför hösten

Yrkesvardag

Expertfrågan

Karriär

Krönikor

Debatt

Fördjupning

fortnox-green

Fortnox-green

100% byrå

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Fika med

vismaspcs

Hållbarhet

Penningtvätt

Internationellt

Digital årsredovisning

Organiserad brottslighet

Jämställdhet

Vår byrå

Den 5 juni 2016 ringer Oskar Nyströms telefon

Kvalitetskontroll

Länsstyrelsen

ett samtal som han har väntat på i 637 dagar. - Sitter du ner? - Ja. - Vi har hittat ett nytt hjärta som vi tror kommer att passa dig

Lön

Kompetensförsörjning

vi vill att du åker hem till din bostad

Årets framtidsbyrå

cybersäkerhet

Antikorruption

Moms

CSRD

Bokföring

Arbetsrätt

Redovisning

Konkurser

Arbetsliv

Auktorisation

Branschens attraktionskraft

Bokföringsnämnden

Auktoriserad

Revision

IFRS

CBAM

Auktoriserad skatterådgivare

Reklam

Student

Automatisering

E-Faktura

transfer pricing

Corona

Skatt

Grant Thornton

digital signering

Digitalisering

Rådgivare

ISA för LCE

Etik

Rådgivning

Big 8

Juridik

<p>Hör av dig till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a></p>


Vill du också skriva en krönika?

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

balans_logga_sv

Balans_logga_sv

<p>Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a>.</p>


Delta i debatten!

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

<p class="p1">Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll.<span class="Apple-converted-space"> </span></p>
<p class="p1"><span class="s1"><a href="https://www.far.se/medlem/medlemsformaner/medlemsradgivningen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på far.se</a>.</span></p>


Ställ en fråga!

FAR är branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister.

Ekonomiska regler på ett  och samma ställe

FAR Online

FAR:s experter kommenterar aktuella händelser 

FAR-bloggen

far-logo-3

far-logo

Pernilla Lundqvist

Jan Marton

Anneli Lönnborg

Ann-Sofie Forsmark

Om Balans

Kontakta oss

Annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Funderar du på att skriva en fördjupningsartikel?

Taggar

balans_logga_vit

Balans_logga_vit

Arkiv

Hon har jobbat med revison och redovisning i över 40 år, är författare till ett stort antal böcker och fördjupningsartiklar på området och en uppskattad föreläsare och mentor. Eva Törning är minst sagt en veteran i branschen, men att sluta jobba är inget som lockar. 

”Vi 60-plussare har mycket att ge till branschen”

Under våren förvärvade Axcel elva byråer inom redovisning och revision och bildade gruppen Accru Partners. Kombibyråerna Bright och Edlund & Partners, som numera ingår i gruppen, ser stora möjligheter att stärka sina erbjudanden och samtidigt behålla den lokala närvaron.  

Därför väljer kombibyråer att bli förvärvade av riskkapitalist

Det är bra att vi tillsammans konkretiserar vad rådgivningstjänster kan innebära för branschens olika yrkesroller. Men vi ska inte lägga ribban för lågt, tycker Ramona Liungman, auktoriserad redovisningskonsult. En erfaren redovisningskonsult kan vara en bättre rådgivare än en nyutexaminerad revisor, skriver hon. 

”Redovisningskonsulter ska inte backa från avancerad rådgivning”

Går det att effektivisera arbetsprocesser radikalt? Ja! "Vi sparar minst åtta timmar per konsult och vecka", säger Jonas Jarlback, redovisningsansvarig på den digitala byrån REDO. Med Visma eEkonomi hanterar han och kollegorna sina kunders leverantörsfakturor på en bråkdel av den tid det hade tagit med manuella processer.

Lösningen som sparar åtta timmar per konsult och vecka