Obligatorisk digital årsredovisning rör upp känslor

I en föreslog Bolagsverket att digitalt inlämnade årsredovisningar ska bli obligatoriskt från 1 juli 2021. Även om datumet inte fastställts, kan det tyckas vara på tiden. I exempelvis grannländerna Danmark och Norge finns sedan flera år kravet att bolagen ska lämna in årsredovisningen digitalt.

Faktum är att benägenheten för digital ingivning successivt har ökat i Sverige sedan 2016, då Bolagsverket kortsiktigt fick uppdraget att skapa en frivillig digital inlämning av årsredovisningar och långsiktigt verka för att den digitala ingivningen blir obligatorisk.

Under 2020 nåddes för första gången målet på , att jämföra med knappt 40 000 året dessförinnan.

Slutgiltig rapport till regeringen

I april i år lämnade Bolagsverket in sin slutgiltiga rapport till regeringen. En av slutsatserna var att digitalt inlämnade årsredovisningar för aktiebolagen som tillämpar K2 eller K3 ska bli obligatoriskt för räkenskapsår som inleds närmaste efter 30 juni 2021.

– Den digitala mognaden i samhället börjar bli större. Vi är ändå av åsikten att obligatorium är det som kommer att få det att lyfta ytterligare, sa Lena Munther, chef för årsredovisningsavdelningen på Bolagsverket .

Lena Munther. Foto: Anders Thorsell

Av de 100 000 digitala årsredovisningarna för 2020 var det däremot endast 3 600, inte ens fyra procent, som innehöll en revisionsberättelse. En besvikelse för Bolagsverket.

Av de närmare 70 300 registrerade digitala årsredovisningarna hittills för 2021 innehåller drygt 4 000 en revisionsberättelse (per 1 juni). Det slår förra årets siffror på totalåret. Men det är ändå alldeles för få, menar Nina Brede, verksamhetsutvecklare på Bolagsverket.

– För Bolagsverket är det angeläget att förstå varför. Vad är det som hindrar att man laddar upp en revisionsberättelse digitalt? Vad är det som inte funkar? Det är viktigt att prova på att lämna in digitala revisionsberättelser för det kommer ett svenskt obligatorium, även om det inte finns något exakt datum för det än, säger hon till Balans.

Nina Brede. Foto: Anders Thorsell

Kommit olika långt

I skrivande stund är det enbart programvaruleverantörerna e-revisor och Visma som erbjuder möjligheten att lämna in årsredovisningen enligt K3, varav e-revisor även har stöd för K3 med koncernredovisning.

I mejl till Balans skriver Hogia att stöd för K3 kommer under hösten och K3 med Koncernredovisning under våren 2022. Wolters Kluwer är inne i lanseringen av framför allt K3 och även Björn Lundén planerar införa stöd för digital inlämning för årsredovisningar som upprättas enligt K3 (ej koncern) under nästa vår. Briljant ekonomisystem skriver i sin tur att de har som målsättning att stödja digital inlämning av K3 innan det blir obligatoriskt.

Det är inte heller alla programvaruleverantörer som stödjer inlämning av revisionsberättelsen som en egen separat fil. Av de nio programvaruleverantörer som har just nu e-revisor, Hogia och Briljant ekonomisystem en sådan tjänst. Wolters Kluwer och eDeklarera skriver till Balans att även de framöver kommer att lansera möjlighet för separat inlämning av revisionsberättelse.

Visma, Björn Lundén och Årsredovisning online meddelar däremot att de inte kommer att ha stöd för digital inlämning av revisionsberättelse som en separat fil. Medan Bokio skriver i ett mejl att de kommer att bygga ett sådant stöd i takt med att de tar in större bolag i systemet.

Länk mellan Bolagsverket och programvaruleverantörer

In kommer revisions- och rådgivningsbranschen – länken mellan programvaruleverantörernas system och Bolagsverkets önskan om fler digitala revisionsberättelser.

Särskilt betydelsefulla blir branschens yrkesgrupper med tanke på att EU gör ESEF-rapporteringen obligatorisk från 1 januari 2022.

Under Balans rundfrågning hos byråer i olika storleksordning runt om i Sverige visar det sig att man har man kommit olika långt med att hjälpa kunderna.

PwC svarar att de lämnar in digitala revisionsberättelser för de kunder som så önskar och om dessa har systemen på plats.

Johan Kling. Foto: PwC

– Det rör sig än så länge om ett begränsat antal kunder, men redan till hösten kommer vi säkerligen att arbeta med digital inlämning för betydligt fler kunder, säger Johan Kling, Assurance Transformation Manager, i en skriftlig kommentar till Balans.

– Samtidigt sker här även en utveckling där vi ser över hur de tekniska delarna kan inkluderas i våra övriga processer framöver. Det vi ser som viktigt framåt är att hela processen med digital signering och inlämning kan genomföras på ett mer lätthanterligt sätt än idag, för att på så sätt underlätta för kunden, fortsätter han.

På Block Revisionsbyrå med kontor i Sollefteå och Kramfors ”håller man kunderna i handen” genom hela processen.

– Vi har kommit långt med inlämning digitalt och vi har det som standardval för de kunder som uttryckligen inte vill skriva på sin årsredovisning på traditionellt vis, skriver redovisningskonsulten Erica Winterqvist i ett mejl.

 

Erica Winterqvist. Foto: Privat

På gång med digital inlämning

Baks & co berättar i sin tur att de digitalt ”har gått live med kunder utan revision” med målet alla kunder ska skötas digitalt så snart programvaran stödjer det, medan Aspia skriver att ”digitalt flöde ska användas för kunder som tillämpar K2 och K2 med revision (i de fall vald revisor har möjlighet till digital inlämning av revisionsberättelsen).”

På WeAudit, annars kända för sin framåtanda och kaxiga approach, kallar man sig däremot ”för en gångs skull” för sena tillämpare, enligt Henrik Ahnkron, VD, auktoriserad revisor och produktägare.

– Vi jobbat aktivt med att digitalisera signeringsprocessen av originalhandlingar som årsredovisning, revisionsberättelse och ledningsuttalande, delvis med egen kundportal med BankID-integration. Det är alltså Bolagsverkets format vi har varit avvaktande med då det kräver mer jobb och verktyg trots att en digital årsredovisning redan producerats, skriver Henrik Ahnkron till Balans.

Henrik Ahnkron. Foto: Privat

– Merarbetet uppstår när kunden redan gjort ett digitalt original av årsredovisningen som inte går att kopiera till XBRL. XBRL-formatet skapar heller inget direkt värde för våra kunder, tillägger han.

”För dyrt”

Peter Rexhammar är auktoriserad revisor och VD på Deskjockeys. Han menar att det helt enkelt är för dyrt att lämna ifrån sig revisionsberättelsen digitalt.

Peter Rexhammar. Foto: Saerun Norén

– Jag är kritisk mot Bolagsverket som överlåter en samhällsnyttig funktion till programtillverkarna och kostnaden till oss revisorer. Det handlar om 800 kronor per revisionsberättelse. Det är surt när man inte har systemen. Jag tycker att Bolagsverket har varit otroligt naiva. Självklart vill vi vara digitala, men det är en jättekostnad och krångel för byråerna, säger Peter Rexhammar.

Helst skulle han vilja se att myndigheten eller FAR skapade en webbtjänst där man via en copy paste-funktion kunde ladda upp revisionsberättelserna.

Men verksamhetsansvarig på Bolagsverket Nina Brede säger att det aldrig har varit myndighetens uppdrag att konkurrera med den privata marknaden.

– Vi tillhandahåller förutsättningarna, sedan kommer den privata marknaden med lösningarna. Programvaruleverantörerna har gjort en mångårig satsning att skapa de här tjänsterna. Rollerna har varit tydliga från första dagen. Vi ska inte konkurrera med dem, vi har fullt upp med att ta fram taxonomier och tillhörande dokumentation, säger Nina Brede.

 

Läs mer på Bolagsverket:

Läs mer på FAR: