Annons

Fördjupning

Fördjupning

2026.09.29

ESEF: lärdomar från tillsynen och praktiska medskick

Insatserna är höga, även en tillsynes mindre felaktighet i den maskinläsbara årsredovisningen kan få betydande konsekvenser. Exempelvis ledde ett felvänt tecken på en enda radpost till att ett europeiskt bolags beräknade fria kassaflöde blev 1,8 miljarder euro för högt. Dessutom ökar tillsynstakten på ESEF-området. Nämnden för svensk redovisningstillsyn har under 2024-2026 fattat sju beslut som rör notupplysningar i ESEF-rapporter och det går att urskilja tydliga mönster i dessa beslut. I den här artikeln reflekterar FAR:s Strategigrupp Redovisning över vilka lärdomar som kan dras från tillsynen, och delar praktiska medskick inför årsredovisningen 2026.

Fördjupning

2026.09.16

Mer om revisorssuppleanten i aktiebolaget

För 30 år sedan skrev Carl Svernlöv artikeln Revisorssuppleanten i aktiebolaget i tidningen Balans. I samband med att han uppdaterat sin bok Aktiebolagets suppleanter, återkommer Carl Svernlöv här med nya rön kring den suppleant som får utses för ordinarie revisor.

Fördjupning

2026.08.28

Nya regler om företrädaransvar men rättssäkerhetsfrågan för den enskilde kvarstår

Den 30 juni 2026 infördes nya regler om befrielse och rådrum beträffande företrädaransvarsreglerna i skatteförfarandelagen. Det är återigen fråga om att rättssäkerheten för företrädare för exempelvis aktiebolag ska förbättras vid tillämpningen av reglerna. Björn Forssén återknyter här till sin fördjupningsartikel i Balans 2021 där han kommenterade utredningen SOU 2020:60 – vilken nu till slut har lett till en reform. Björn Forssén ifrågasätter i den här fördjupningsartikeln om lagstiftaren har lyckats bättre med de färdiga reglerna.

Fördjupning

2026.08.26

Förvaltningsrevision – en tradition som stärkts av att ha blivit ifrågasatt

Förvaltningsrevisionen är en särsvensk företeelse med rötter i 1600-talet. Trots decennier av harmoniseringstryck från samarbeten inom Norden och internationellt har den inte bara överlevt; dess roll har snarare stärkts varje gång dess existens blivit ifrågasatt. Den nyligen uppdaterade revisorsrekommendationen RevR 209, som trädde i kraft den 1 januari 2025, är den senaste indikatorn på att förvaltningsrevisionen fortsatt spelar en viktig roll i den svenska bolagsrevisionen. Det skriver forskarna Katharina Rahnert och Amanda Sonnerfeldt i en fördjupningsartikel för Balans.

Fördjupning

2026.08.12

Väsentligt omarbetad version av ISA 240: ”En möjlighet för revisorer att flytta fram sina positioner”

Den 15 december 2026 ska en väsentligt omarbetad version av ISA 240 börja tillämpas. Henrik Persson, auktoriserad revisor på Deloitte, sammanfattar i denna fördjupningsartikel huvuddragen i förändringarna, hur de förväntas påverka revisorns arbete och ger sina reflektioner kring den praktiska tillämpningen. Han ser förberedelsearbetet inför tillämpningen av den omarbetade standarden som en möjlighet för revisorerna att flytta fram positionerna i arbetet med oegentligheter, så att det blir mindre av en dokumentationsövning i planeringen och mer av en levande, integrerad och dynamisk del igenom hela revisionen. Den omarbetade ISA 240 syftar också till att få till en annan, mer avvaktande och skeptisk inställning, och förändrade beteenden, vid granskningen av oegentligheter.

Fördjupning

2026.06.25

Revisorns roll som vittne när klienten råkat in i karusellhandel

Vilka frågeställningar behöver en revisor ha koll på när ett företag som har råkat in i ett momsbedrägeri av så kallad karuselltyp (karusellhandel) behöver vittnesmål från företagets externa revisor? Björn Forssén utvecklar sin syn på saken i en fördjupningsartikel för Balans.

Fördjupning

2026.06.11

Byrårotation har gjort revisionen mer vital – och dyrare

Sedan lagen om byrårotation infördes har prislappen för revision blivit 36 procent högre. Framtidens utmaning blir att värna oberoende utan att prislappen blir orimligt hög. Det skriver Viktor Skog, nationalekonom, i en fördjupningsartikel för Balans.

Fördjupning

2026.04.15

Yttre underhållsfond – dåtid, nutid och framtid

Underhållsfonden i bostadsföreningar är ofta missförstådd – många känner inte till fondens syfte, behov eller hur den ska användas. Den obligatoriska övergången till K3 har satt frågan i fokus. Joakim Häll, Ingela Andersson och Birgitta Åhlander förklarar bakgrunden, lyfter aktuella frågeställningar och delar sin syn på underhållsfondens framtid.

Fördjupning

2026.04.14

Några tankar om dubbel koncerntillhörighet

Efter att de nya 3:12-reglerna beslutades är det många som har frågor om så kallad dubbel koncerntillhörighet. Frågorna har ökat som en följd av att de ändrade reglerna skapar incitament att strukturera om ägandet i fåmansbolag, i syfte att fler delägare ska kunna ta ut större lågbeskattade utdelningar. I en fördjupningsartikel i Balans delar Catrin Åkerlund, Pernilla Lundqvist och Carl Svernlöv sina perspektiv på utvecklingen.

Annons