Viktigt att förbereda sig inför lag om AI

Genom överenskommelsen har EU tagit ett steg närmare en gemensam reglering för artificiell intelligens, AI. Ministerrådet, parlamentet och kommissionen är överens på ett antal viktiga punkter. Företagen blir inte skyldiga att börja följa lagen förrän tidigast 2025.

Krav på transparens

I överenskommelsen ingår krav på transparens när det gäller breda AI-tjänster/generativ AI, som Chat GPT. Kravet om transparens var en av de svåraste frågorna att komma överens om.

En annan viktig del i uppgörelsen är att ansiktsigenkänning i realtid på allmänna platser förbjuds, men med vissa undantag för brottsbekämpning och brottsprevention. Enligt förslaget ska företag som bryter mot reglerna kunna dömas till böter på upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av företagets globala omsättning. Civilminister Erik Slottner (KD) välkomnar uppgörelsen.

– Det är mycket angeläget att EU kommer fram med gemensamma regler för AI-produkter. Vi kan inte ha 27 separata lagstiftningar för en så viktig teknik som artificiell intelligens. Ett gemensamt synsätt och en gemensam reglering är positivt för såväl svensk som europeisk innovation och konkurrenskraft, säger Erik Slottner i en kommentar på regeringens hemsida.

Börja arbeta tidigt

Även om det dröjer åtminstone till 2025 innan företag inom EU blir skyldiga att följa ny lagstiftning om AI är det viktigt att förbereda sig tidigt. Det säger Jennie Nilsson, advokat på Advokatfirman DLA Piper. Jennie Nilsson är specialiserad inom dataskydd och informationssäkerhet och är ansvarig för DLA Pipers verksamhetsgrupp för Digital, Data & Cyber i Sverige.

Jennie Nilsson, advokat DLA Piper. Foto: DLA Piper.

– För företag som kommer att falla under AI-förordningens tillämpningsområde är det viktigt att börja arbeta med dessa frågor tidigt och inte vänta tills förordningen börjar tillämpas, säger Jennie Nilsson.

Hur tror du att FAR:s medlemmar kommer att bli påverkade av den kommande lagstiftningen?

– EU:s AI-förordning påverkar de flesta företag, mer eller mindre. För FAR:s medlemmar som vill effektivisera det dagliga arbetet, inklusive att förenkla manuella processer, och dra nytta av de möjligheter som tekniken erbjuder, blir AI-förordningen relevant, säger Jennie Nilsson.

Varför vill EU få den här lagstiftningen på plats?

– En EU-gemensam reglering är ett uttryck för medlemsstaternas samsyn på användning av AI på ett sätt som främjar en sund konkurrens och etisk användning. Vissa rättsområden lämpar sig för sådan reglering. Utöver AI är lagar om informationssäkerhet och GDPR andra exempel.

Vilka fördelar skulle du vilja peka på?

­– Min personliga uppfattning är att all utveckling som leder till mindre manuellt arbete är positiv om den inte drabbar kvalitet eller träffsäkerhet eller inkräktar på rättigheter, till exempel immateriella rättigheter, eller dataskydd.

Vad är särskilt viktigt för samhället att se upp med i den här utvecklingen?

– Storskalig realtidsövervakning och användare som interagerar med en produkt eller tjänst med negativa effekter för individer, ett exempel är automatiserade beslut i rekryteringsprocesser. Generellt är transparens viktigt, på liknande sätt som för GDPR. Individer vars personuppgifter behandlas ska ges möjlighet att förstå hur och varför så sker. Ett enkelt exempel är att man ska förstå om man interagerar med en chatbot och inte med en människa.

Hur ska branschen och dess kunder förhålla sig?

– För företag som kommer att falla under AI-förordningens tillämpningsområde är det viktigt att börja arbeta med dessa frågor tidigt och inte vänta tills förordningen börjar tillämpas.