Näringslivskoden slår fast ett antal krav på förebyggande antikorruptionsarbete och ger vägledning för hantering av förmåner och mellanhänder. Koden togs fram i samband med nuvarande mutbrottslagstiftning och är ett komplement till lagstiftningen. Institutet mot mutor (IMM) var drivande i reformeringen av den nuvarande mutbrottslagstiftningen och i samband med detta antogs den första versionen av näringslivskoden.

Hayaat Ibrahim. Foto: Saerun Norén

− Näringslivskoden har under åren genomgått stora förändringar för att säkerställa sin relevans och att den faktiskt adresserar de utmaningar företagen möter och att den återspeglar de förändringar i krav, samhällssyn och praxis som skett över tid, säger Hayaat Ibrahim, generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (IMM).

Hon poängterar att näringslivskoden även bidrar till att organisationer inte endast förhåller sig till vad som är lagligt, utan att den också sätter en högre etisk standard för näringslivet.

− Min starka uppfattning är att detta är kodens styrka och anledningen till att den kommer fortsätta vara viktig lång tid framöver. Kraven på antikorruptionsområdet blir allt fler och komplexare. Här har Institutet mot mutor och näringslivskoden en viktig roll i att vägleda och tillhandahålla praktiska exempel på hur man kan förebygga, motverka och upptäcka korruption, säger Hayaat Ibrahim, generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (IMM).

Läs även