Utredningen om ränteavdrag: ”Förslagen förenklar och skapar tydlighet”

– Jag tycker att utredningen utifrån dess förutsättningar presenterar förslag som klart kan förbättra och förenkla den svenska bolagsbeskattningen, säger Peter Lindstrand, auktoriserad skatterådgivare FAR.

Uppdraget har varit att följa upp och se över vissa frågor kopplade till de nya skattereglerna för företagssektorn som började gälla den 1 januari 2019. Förslagen, som nu ska ut på remiss, föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Förbättrad koncernutjämning en av huvudfrågorna

Redan när nuvarande ränteavdragsregler infördes 2019 så planerades en översyn av reglerna inom en femårsperiod. Peter Lindstrand berättar att några av de viktigaste frågorna utredningen tittat på är hur man kan förbättra koncernutjämningen i regelsystemet och skapa bättre neutralitet när det gäller ränteavdragen.

– I dag har svenska koncerner bristande möjligheter till utjämning inom en koncern. Utredningens förslag förenklar, samtidigt som de skapar goda förutsättningar för en mer korrekt beskattning, säger Peter Lindstrand och fortsätter:

– Det handlar bland annat om förbättringar av den generella avdrags­begränsningen, inklusive en förenkling av beräkningen av avdragsunderlaget, där underskott och koncernbidrag inte behöver beaktas. Det kombinerat med en enklare och mer välfungerande koncernutjämning och en evig rullning av negativa räntenetton är ett riktigt bra och effektivt förslag.

Ett kraftigt höjt takbelopp om 25 miljoner kronor i förenklingsregeln med en möjlighet till koncernkvittning innan regeln tillämpas, är också ett av förslagen och enligt Peter Lindstrand en av de viktigaste frågorna för många av de stora bolagen

– Det är också bra ur ett konkurrensperspektiv. Internationellt sett ligger Sverige väldigt lågt där idag.

Hur kan utredningens förslag komma att påverka skatterådgivare?

– Förslagen leder till ett mer korrekt och rättssäkert regelsystem. Bokslutsprocesserna kopplat till många frågor kommer att förenklas och kostnaderna för att hantera regelsystemet går förhoppningsvis ner. För rådgivarna blir det ett mer välanpassat regelsystem som blir lättare både att förklara och tillämpa i sin yrkesroll.

Hur ser du på FAR:s roll i det här arbetet, nu och framåt?

– Att vi som organisation kan bidra med vår expertis i arbetet med att anpassa och förenkla ett regelsystem som många av oss arbetar med är viktigt och har ett stort värde, både för FAR:s medlemmar och branschen i stort. Vi kan påverka på olika sätt, bland annat som i detta fall där jag deltagit som expert i utredningen nominerad av FAR, men också genom möjligheten att skriva ett svar när utredningen ska ut på remiss i nästa steg.

Vad är din förhoppning att utredningen ska leda till?

– Jag tycker att det varit en väldigt bra och konstruktiv dialog i utredningen med alla experter från olika håll, till exempel Skatteverket. Min absoluta förhoppning är att många av de här förslagen borde kunna bli föremål för lagändringar. Jag hoppas att förslagen bidrar till att skapa förenkling och tydlighet i skattereglerna och att det i sin tur förenklar arbetet för bland annat våra auktoriserade skatterådgivare.

 

Fakta: Så löd uppdraget

Utredningens uppdrag har varit att följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Det har bland annat innefattat att

• analysera och överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år,
• analysera och överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning av negativa räntenetton,
• följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen,
• utvärdera och analysera hur bestämmelserna om valutasäkring bör ändras så att de blir anpassade till de redovisningsmässiga reglerna,
• analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag,
• analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås, hur regeln påverkar Sveriges konkurrenskraft samt om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt och inte kan kringgås, samt
• utifrån rättspraxis analysera hur undantagsregeln i 24 kap. 18 § andra stycket IL bör ändras eller anpassas för att vara förenlig med EU-rätten samtidigt som det ska beaktas att regeln effektivt ska förebygga skatteundandraganden och inte ska kunna kringgås.

 

Ta del av förslagen i helhet

•