Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Foto: Getty Images
Debatt

2021.07.01

Utlys företagsamnesti för korttidsstödet

Stödet till företag och anställda för korttidsarbete, tidigare permitteringsstöd, är en av regeringens enskilt största coronainsatser. Stödet är ett viktigt instrument i återstarten av Sverige när landet, förhoppningsvis, snart kan lägga pandemin bakom sig.

Likt många stora program som initieras hastigt har processen tyvärr kantats av allvarliga problem. Tusentals beslut om stöd har överklagats av antingen den myndighet, Tillväxtverket, som initialt beviljat stödet, eller av företag som inte erhållit stöd eller krävts på återbetalning. Vi behöver höja blicken och låta stödet komma till den nytta som avsågs från början – Sveriges ekonomiska återstart – och utlysa en företagsamnesti. Syftet med kortidsstödet till småföretagare var att hjälpa företag genom den kris som nedstängningarna av delar av samhället skapat. Det omfattande stödet från Sveriges skattebetalare har givit hopp till många företag och stödet har onekligen räddat både enskilda företagare och anställda.

Omkring 80 000 företag har ansökt om det stöd som gällde under 2020 och ytterligare 30 000 företag har hittills sökt stöd för 2021. När avstämningar och kontroller av stödet för 2020 inletts visar det sig att omkring 8 000 av besluten har överklagats av antingen den myndighet som initialt beviljat stödet, eller av företag som inte erhållit stöd eller krävts på återbetalning. Överklaganden från myndighetens sida sker ofta på grund av formaliafel och bagatellartade missar från företagens sida.

Det är inte acceptabelt att 8 000 företagare, och därtill otaliga anställda, ska drabbas av godtycklig handläggning. Den bristfälliga hanteringen är en rättssäkerhetsfråga av allvarligt och inte tidigare skådat slag inom svensk förvaltning. Även om pandemin är en ny erfarenhet i vår tid, med varken lagstiftning eller organisation anpassad därtill, är siffran oacceptabelt hög. Företag och anställda påverkas nu i många fall negativt av stödet.

Tilliten till samhället vilar på att dess grundläggande principer om legitimitet, förutsägbarhet och likabehandling följs. Vad är det då som brustit och behöver stramas upp med tydligare rutiner och instruktioner?

 

  1. Kärnan i problematiken är oklar innebörd av gällande lagtext vilket ytterst är politikens ansvar.
  2. Överväganden om nekade och indragna stöd behöver bättre och tydligare motiveras. Vari har företaget brustit? Utan dessa motiv kan inte företaget bemöta ifrågasättandet.
  3. Förutsägbarheten. Vi har nu i drygt ett års tid efterlyst ”kött på benen” till vaga och motstridiga regler. Vad gäller i flera för alla företag viktiga avseenden, hur avser tillämpande myndighet att tolka olika begrepp i lagen? Trots regelbundna dialogmöten mellan ansvarig myndighet och bland andra FAR har svaren varit sparsamma, och därtill sena.
  4. Lika fall ska behandlas lika. Det är tydligt att varken handläggare eller domare i vissa situationer förstår reglerna för stödet och därför beslutar och dömer olika i lika fall.
  5. Likformighet mellan det första och det förlängda stödet saknas fortfarande, vilket skapar förvirring.

 

De bakomliggande förklaringarna till den uppkomna situationen är flera. Vi nöjer oss med att konstatera att ett flertal aktörer medverkat i lagstiftningsprocessen och att det har behövt gå snabbt. Erfarna tjänstemän på departement synes inte ha hunnit med när politiker vill agera med kraft och sedan lämnat åt tillämpande myndighet att hantera situationen.

Nu är det angeläget att politiska företrädare, myndigheter, granskare och företag lyfter blicken och fokuserar på det mål som korttidsstödet syftat till att uppfylla: en återstart för Sveriges företag och i förlängningen för svensk ekonomi.

Vi föreslår därför att regeringen instruerar Tillväxtverket att utlysa en företagsamnesti som kan tillämpas under vissa angivna förutsättningar, så att myndigheten kan betala ut stöd till de företag som rättmätigt och på goda grunder ansökt om det. Syftet med stödet är trots allt att hålla i gång ekonomin, inte kväva den, och vid oklar men angelägen stödlagstiftning är det kanske mest lämpligt ge stöd snarare än att hitta skäl till avslag.

Låt parallellt erfarna tjänstemän från Finansdepartementet, Skatteverket och Tillväxtverket sammanfatta tillämpningsinstruktioner i de situationer där de största oklarheterna finns.

 

Vilka är FAR?

FAR är bransch-organisation inom redovisning, revision och rådgivning och är ett av Sveriges största privata utbildningsföretag inom ekonomiområdet med cirka 300 årliga utbildningstillfällen. FAR har cirka 5 000 medlemmar och cirka 1 000 anslutna medlemsföretag. FAR:s medlemmar är auktoriserade och godkända revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter, auktoriserade skatterådgivare, auktoriserade lönekonsulter och specialister samt små och stora företag inom redovisning, revision och rådgivning.

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

!

Delta i debatten!

Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till .

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.