Skatteverket skriver att ett klart fall när en rättelse uppfyller kravet på tydlighet är när en uppgiftsskyldig skriftligen ger uttryck för att en uppgift som man har lämnat ska ändras.

Skatteverket skriver på sin hemsida: ”Skatteverket kommer då att lägga de nya uppgifterna till grund för beskattningen, antingen genom att uppgifterna läggs till grund för ett beskattningsbeslut eller genom att ett tidigare beskattningsbeslut ändras genom omprövning. Skattetillägg får inte tas ut i dessa situationer.”

Skatteverkets ställningstagande har rubriken ”Skattetillägg när en uppgiftsskyldig gör en komplettering efter att en oriktig uppgift har lämnats” och publicerades den 20 december 2021.

Balans har talat med Peter Jevinger, skattejurist på BDO och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Han säger att vad Skatteverket nu har utvecklat relativt detaljerat är när en komplettering kan ses som en rättelse på eget initiativ med följd att skattetillägg inte ska tas ut.

Skatteverket ger också besked om i vilken mån kompletteringen kan medföra befrielse, även om kompletteringen inte kvalificerar som en sådan rättelse. Skatteverket anger dessutom vad myndigheten anser ska vara styrande för bedömningarna.

Varför är det bra för en rådgivare att känna till det här?

– Eftersom Skatteverket kan sägas tillhandahålla en slags karta för den stegvisa bedömningen, vill man givetvis som rådgivare kunna förhålla sig till de olika stegen på ett relevant sätt. Bland annat bör noteras vikten av tydlighet såväl vad gäller beskrivningen av själva beskattningsfrågan som de uppgifter som måste korrigeras. Man bör tänka på att Skatteverket helst ska kunna fatta ett korrekt beslut baserat på de uppgifter som lämnas.

– Det är också nödvändigt att förstå betydelsen av att ge uttryck för att en ändring av beskattningen är avsedd och vad som kan bli följden om en sådan viljeyttring inte avges. Även om ställningstagandet anger att Skatteverket bör ställa frågor i vissa situationer, kan givetvis osäkerhet uppstå och frågor eventuellt utebli. Skattetillägg kan då komma att tas ut trots en gjord komplettering.

– Genom att känna till kartan och vad som är avgörande för bedömningarna kan rådgivaren göra rätt vägval och se till att Skatteverket förstår vad avsikten med inlagan är.

Vilken nytta har en rådgivare av detta i sin yrkesroll och i sinakundkontakter?

– Det blir lättare att ge konkret och effektiv rådgivning.

– Ställningstaganden är styrande för Skatteverkets hantering och syftar till att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning. Som rådgivare är det viktigt att utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet kunna orientera sig och anpassa sin rådgivning till den prövning som ska ske.

– En korrekt analys kan då göras av vilka möjligheter som finns i just det aktuella fallet och då har man större chans att nå det resultat som man strävar efter. Då ökar möjligheterna för att en komplettering faktiskt anses vara en rättelse som gör att man slipper skattetillägg.

Vilka är de viktigaste fallgroparna som man ska se upp för som rådgivare?

– Risken i detta sammanhang är väl att en komplettering upprättas obetänksamt och utan att man ser de möjligheter som finns att åstadkomma en förändring. Om man som rådgivare inte känner till de olika stegen i prövningen och vad Skatteverket tycker är viktigt har man kanske inte heller ställt rätt frågor till klienten. Då finns risken att inlagan blir ett slag i luften, helt i onödan.

Peter Jevinger säger att det verkligen är värt ansträngningen att vara noggrann i sin analys av hur inlagor till Skatteverket bör utformas.

– Om fel uppdagas i en deklaration och en komplettering ska ske är det lämpligt att ta hjälp av experter. Inte minst om det gäller stora summor. Det är att tillvarata klientens intresse, säger Peter Jevinger.