Ett byggföretag hade yrkat att skattskyldigheten för uttag ur byggnadsrörelsen ska upphöra på tillträdesdagen. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, ger byggföretaget rätt och ändrar därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Byggföretaget bygger ett antal ägarlägenheter. När ägarlägenheterna säljs finns det fortfarande byggnadsarbete kvar att göra, lägenheterna är ännu inte nyckelfärdiga bostäder.

Lägenheterna färdigställs då enligt entreprenadkontrakt med köparna. Byggnadsarbetena utförs alltså i lägenheter som inte längre tillhör byggföretaget.

Byggföretaget vände sig till Skatterättsnämnden för att få ett förhandsbesked om när skattskyldigheten för uttag ur verksamheten upphör.

På tillträdesdagen

Nu har saken avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen som tittat på frågan när man kan anse att lägenheterna har gått från säljare till köpare.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att det är först på tillträdesdagen som köparen kan dra nytta av de väsentliga fördelar som förknippas med äganderätten och att det är först då som köparen kan förfoga över den. Domstolen skriver: ”Det är därmed vid den tidpunkten som leverans sker i mervärdesskattedirektivets mening.” Domstolen skriver också att fastigheten därmed slutar att vara säljarens fastighet på tillträdesdagen.

Skattskyldigheten för uttag ur verksamheten upphör därmed på tillträdesdagen, slår Högsta förvaltningsdomstolen fast och ändrar därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked.

EU:rättsligt perspektiv

Emil Frennberg, Deloitte. Foto: Alex Blext

Emil Frennberg, Director Tax & Legal och VAT på Deloitte samt ledamot i FAR:s remissgrupp Skatt, tycker att domen är intressant, särskilt ur två aspekter.

För det första saknar reglerna om uttagsbeskattning av byggande i egen regi motsvarighet i EU:s momsdirektiv. Men Högsta förvaltningsdomstolens dom bekräftar att tolkningen av reglerna ändå ska göras utifrån ett EU-rättsligt perspektiv när det gäller tidpunkten för just äganderättsövergången.

– Detta är en central fråga när det gäller att avgöra när uttagsbeskattning kan ske, säger Emil Frennberg.

Han säger att utmaningen är att momslagen, som i grunden ska vara en EU-harmoniserad lagstiftning, även hänvisar till vissa inkomstskattemässiga begrepp.

– Domen visar att vi har att göra med en hybrid där inkomstskattelagen styr vissa delar medan andra ska tolkas mot bakgrund av EU:s momsdirektiv. Det underlättar inte tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen. Därför tycker jag att det är värdefullt att det nu slutligt klargjorts vad som gäller, säger Emil Frennberg.

Mycket intressant

För det andra tycker Emil Frennberg att det är mycket intressant att Högsta förvaltningsdomstolens majoritet i och med domen avviker från vad som gäller civilrättsligt. Majoriteten bedömer att ägarlägenhetsfastigheterna, med stöd av momsdirektivet och EU-domstolens praxis, ska anses omsatta först i samband med att köparen tillträder.

– Jag tycker att det är en fråga som inte är helt lätt, eftersom varken byggföretaget eller köparen under tiden mellan köpeavtal och tillträde hade någon fullständig rätt att förfoga över lägenheten, som om köparen vore ägare. I stället måste båda parterna finna sig i vissa inskränkningar i dispositionsrätten, säger Emil Frennberg.

Han pekar på att två av fem justitieråd var skiljaktiga och ansåg att det var kontraktsdagen som borde vara styrande. Även i Skatterättsnämndens förhandsbesked fanns det en skiljaktig minoritet, tre av sju ledamöter. Men i Skatterättsnämnden gjorde minoriteten i stället samma bedömning som den som Högsta förvaltningsdomstolen nu har gjort.

Det här var andra gången som frågan prövades i högsta instans. I mars 2021 upphävde Högsta förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens första förhandsbesked.

– Jag tycker detta visar på hur svåra frågor det rör sig om, säger Emil Frennberg.

Får stor betydelse

Han säger att den här domen får stor betydelse för byggbranschen eftersom ett tidigt köpeavtal är viktigt för att kunna säkra finansieringen av byggprojekten.

– Nu kan det ske utan att det begränsar företagens möjlighet att fortsätta att tillämpa reglerna om uttagsbeskattning.

Emil Frennberg tycker att regelverket är ganska svårtillgängligt. Därför är allt som ger ledning för bedömningen välkommet, så länge som Sverige håller fast vid de här reglerna i stället för att harmonisera lagstiftningen fullt ut med EU:s regler.

– Man ska nog inte utgå från att allt är solklart efter det här avgörandet. Det här är fortfarande en komplex lagstiftning där man måste vara noggrann med att titta på vilka förutsättningar som gäller i det konkreta fallet, säger Emil Frennberg.

Högsta förvaltningsdomstolens dom med mål nummer 2389-22 är daterad den 15 februari 2023.