Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Harald Jagner leder arbetet med att ta fram en standard för kommunal revision.
Karriär

2021.05.17

”Tiden är mogen för en ny standard”

Han är ordförande för FAR:s specialistgrupp för offentlig sektor och leder arbetet med att ta fram en standard för kommunal revision. Harald Jagner förklarar varför tiden är mogen och vad olika intressenter har att vinna på en standard.

text:

Rakel Lennartsson

foto:

Katja Ragnstam

Harald Jagner har just firat sina 50 år på jorden. 25 av dessa har han ägnat åt revision. Det var ett ”ganska givet val” att vilja arbeta åtminstone några år med revision efter studierna. Men Harald Jagner har varit trogen sitt yrke, som ”bara blir roligare med åren”.

Efter att ha startat sin karriär i Stockholm är han sedan länge tillbaka i Göteborg där han växte upp, närmare bestämt i Partille. Han är delägare i Deloitte och har en bred portfölj med uppdrag för både offentlig sektor och privatägda och noterade bolag. Sedan 2017 är han ordförande i FAR:s specialistgrupp för offentlig sektor och i den kapaciteten intervjuas han av Balans.

I samarbete med SKR och Skyrev står FAR just i begrepp att presentera förslaget till en standard för kommunal revision, vad innebär det?

– Vi har arbetat fram en standard för kommunal räkenskapsrevision. Det blir den första standarden i sitt slag i Sverige. Naturligtvis har det funnits en praxis tidigare och räkenskapsrevision inom den kommunala sektorn skiljer sig egentligen inte från revision av räkenskaperna i ett privat företag, men det har saknats en standard.

– För näringslivet har vi ISA, som är en internationell standard som utvecklats över tid. Nu är tiden mogen för en standard för kommunal revision som beaktar de unika förutsättningarna i sektorn.

Vad menar du med att tiden är mogen för en standard?

– Vad jag menar är att det de facto skett granskning tidigare, men att den har skett utan en tydlig standard. Effekten av att det inte finns någons standard blir relativt låg förutsebarhet när det gäller omfattningen av granskningen, liksom låg jämförbarhet. Det i sin tur skapar osäkerhet kring kvalitén på det som beställaren får tillbaka, vilket försvårar för upphandlare och andra intressenter. Därför ser vi att tiden är mogen. Det behövs en standard som stödjer förutsebarhet, jämförbarhet och kvalité.

För en standard är det viktigt med allmän
acceptans, så förankring och involvering är
viktiga byggstenar menar Harald Jagner.

Vad är mervärdet med en standard för olika grupper?

– För de som ska upphandla revisionen är det frågan om att veta vad för tjänst de köper, vad är omfattningen, och vad bör den kosta? För yrkesrevisorn handlar det om att kunna bedöma och veta att räkenskapsrevisionen uppfyller kraven för god revisionssed inom kommunal sektor. För andra intressenter handlar det om att kunna värdera resultatet av revisionen och jämföra det med andra organisationer.

Det här låter så självklart, varför har det inte funnits en standard tidigare?

– Det har funnits fungerande arbetsmodeller. Men det behövs något nytt och ett mer samordnande system. Vi menar därför att tiden är mogen för en standard för just kommunal räkenskapsrevision.

På vilket sätt skiljer sig kommunal revision från privat?

– I grund och botten är det samma sak, man vill veta att resultat- och balansräkningen är rättvisande. Men det är fler aktörer inblandade i den kommunala, såsom förtroendevalda revisorer och lite annan lagstiftning som gör att bokslutet innehåller räkningar som inte finns för privata bolag. Vid sidan av räkenskapsrevisionen är verksamhetsrevisionen en viktig del av kommunal revision, men den berörs inte av den nya standarden.

Hur är standarden för kommunal revision jämfört med ISA?

– Vår nya standard har stora likheter med det internationella ramverket ISA, men har förtydligats på de områden där den kommunala särarten behöver tydliggöras. Målsättningen är en standard som har samma kvalité som ISA, men på grund av det som skiljer mellan privat och kommunal sektor får olika delar olika tyngd i de två fallen. Exempelvis är frågan om fortsatt drift väldigt viktig när man reviderar företag, men har ingen betydelse i kommunal revision. I kommunal sektor finns det däremot andra balanskrav och krav på exempelvis investerings- och driftsredovisning.

”Man brinner för sitt yrke och vill vara med och utveckla det och samhället i stort, så det känns ganska naturligt att engagera sig.”

Vem ska använda standarden?

– Som vi ser det kommer den nya standarden att användas av auktoriserade revisorer, vilket även stämmer med Revisorsinspektionens krav på att huvudansvarig revisor måste vara auktoriserad, även inom kommunal revision. Däremot görs revision i dag alltid av ett team och de som är certifierade för kommunal revision [av Skyrev, reds anm] har en viktig roll som specialister. Vi tycker att båda grupperna är viktiga och känner oss trygga med att båda har en viktig roll framgent – det finns ingenting som tyder på en nedåtgående trend för granskning.

Hur lång tid har det tagit att utveckla standarden?

– Vi började i december 2017 då vi hade en rundabordskonferens med medverkande från FAR, SKR, Skyrev, Kef, RI med flera. Diskussionerna utmynnade i ett konstaterande att en standard nog skulle behövas. Så under första halvåret 2018 sonderade vi terrängen och i juni togs beslut om en förstudie. Ett år senare fick vi en rapport från förstudien och kunde fatta beslut om att tillsätta en arbetsgrupp som skulle plocka fram standarder. Arbetsgruppen består av åtta personer från FAR, SKR och Skyrev. I september 2019 hade vi en ny rundabordskonferens och efter den har vi arbetat fram standarden för kommunal räkenskapsrevision.

Nu är ni redo att skicka standarden på remiss, vad vill du säga till mottagarna?

– Här kommer ett väl genomarbetat förslag. Men remissen gör vi för att få in värdefulla synpunkter. För en standard är det viktigt med allmän acceptans, så förankring och involvering är viktiga byggstenar. Dessutom behöver det vara ett ramverk som håller över tid. I det här fallet måste det vara anpassat till den kommunala särarten, så vi hoppas att remissinstanserna utvärderar vårt förslag utifrån dessa viktiga aspekter.

Du har lett FAR:s specialistgruppen för offentlig sektor sedan 2017, vad har det gett dig?

– Man brinner för sitt yrke och vill vara med och utveckla det och samhället i stort, så det känns ganska naturligt att engagera sig. Sedan är det väldigt spännande och roligt att få träffa folk från olika byråer och organisationer och få den bredden i sitt nätverk.

Vad betyder det mer generellt att det finns en branschorganisation?

– Det är otroligt viktigt! Standarden hade aldrig kommit fram om det inte hade funnits en branschorganisation som kunde driva arbetet. Standarden visar på vikten av att det finns en branschorganisation.

Löpträning är ett av intressena.

Missa inget!

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.