Svenska revisorer sökes med ljus och lykta

Svenska medarbetare är uppskattade utomlands. Men för närvarande lyser de med sin frånvaro i EU:s institutioner. Problemet är så pass allvarligt att regeringen förordnat en person att arbeta med EU-rekrytering på heltid. I två år har Matilda Rotkirch ägnat sig åt frågan, men hon arbetar i uppförsbacke.

På grund av tekniska problem har EU:s uttagningsprov pausats under en längre tid.

Matilda Rotkirch. Foto: privat.

– Det är katastrof, säger Matilda Rotkirch, utan att dölja sin frustration.

Viktigt med personer i EU som förstår svenska förhållanden

Underrepresentationen av svenskar i EU:s institutioner är inte bara ett problem för den svenska regeringen. EU:s institutioner är också engagerade i frågan. Även om tillsättningen av tjänster är meritbaserad och kvotering är otänkbart, så står det i EU:s regelverk att institutionerna ska stäva efter geografisk balans. Det är viktigt för unionens legitimitet, men också en fråga om att ta tillvara olika erfarenheter och kompetenser.

Matilda Rotkirch nämner den svenska skogen, eller de stora geografiska avstånden, som exempel.

– När man arbetar för EU arbetar man inte för nationella intressen, men det är viktigt att det finns personer här som förstår svenska förhållanden. Det är svårt att förstå vad skogen betyder för svenskarna, om man inte är uppvuxen här. Eller vad de stora avstånden betyder för transportsektorn, säger hon.

Akut brist på revisorer från Sverige

På Europeiska revisionsrätten i Luxemburg, som reviderar och granskar EU:s räkenskaper och EU-finansierade projekt, är läget särskilt akut. Av 1 000 medarbetare är bara 17 svenskar och 15 av dem går i pension inom 10 år. De senaste 10 åren har bara en enda svenska revisor anställts med permanent kontrakt. Vid ett par viktiga utlysningar har inte en enda svensk ansökt. Underrepresentationen av svenska EU-revisorer är särskilt allvarlig med tanke på att den som blir granskad av EU har rätt att bli granskad på sitt eget språk.

Maria Sundqvist. Foto: privat.

– En viktig del av vårt arbete är att besöka verksamheter på plats och intervjua folk där, berättar Maria Sundqvist, som arbetar som EU-revisor sedan sju år tillbaka.

Hamnade i EU av en slump

Att hon hamnade just här ter sig i efterhand som en lycklig slump. Hon är utbildad ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och siktade på en internationell karriär, så när hon hörde talas om uttagningsprovet för att bli EU-tjänsteman tog hon chansen. Hon klarade provet, men sedan hände det ingenting på flera år.

– Varje år i december hörde de av sig från EU och sa att de skulle förlänga reservlistan där jag var med. Under tiden fick jag olika råd om hur jag skulle agera, en del sa att jag måste lobba för att bli erbjuden en tjänst, andra sa att jag bara skulle vänta.

Efter några år fick Maria Sundqvist och hennes sambo också sitt första barn, så fokus var stabilitet. Men då ringde telefonen. Hon blev kallad på intervju för en tjänst som ekonom på EU:s översättningscentrum i Luxemburg.

– Jag blev fast anställd från början och tjänstledig från mitt arbete i Sverige under provtjänstgöringen på nio månader, så det var i princip riskfritt, berättar Maria Sundqvist.

Många kollegor att bolla med

15 år senare har familjen två söner som gått hela sin skoltid i luxemburgisk skola. Sambon som var IT-tekniker har bytt karriär och är i dag personlig tränare. Maria har blivit gruppledare på Revisionsrätten.

– Vill man testa att jobba utomlands ärt det här en jättebra arbetsplats. Som ekonom på en myndighet i Sverige kunde det ibland kännas ensamt, här har jag så många att prata med, säger Maria Sundqvist som hyllar sina kollegor och chefer och all kompetens som finns i huset.

1 000 personer låter mycket, men med EU-mått mätt är det en ganska liten organisation. Kulturen är mindre hierarkisk och mer familjär än man kan förvänta sig, menar Veronica Ardelean, HR-chef.

Veronica Ardelean. Foto: privat.

Hon är själv ett exempel på vilka karriärvägar EU erbjuder. Efter studier i juridik arbetade hon som advokat i Rumänien innan hon gjorde uttagningsprovet för tjänstemän i EU. 2010 kom hon till Revisionsrätten och drygt 10 år senare, 2021, blev hon befordrad till HR-chef.

När Balans träffar henne har hon precis rekryterat tre svenskar till HR-avdelningen – ett kvitto på stora gemensamma ansträngningar från HR-avdelningen och det svenska kabinettet. Det leds av Hans Lindblad, som nyligen efterträdde Eva Lindström som Sveriges ledamot av Europeiska revisionsrätten (varje medlemsland utser en ledamot)

Glöggfika håller svenskheten vid liv

Just den här dagen har Hans Lindblads kansli bjudit in alla svenskar som jobbar på myndigheten till en glöggfika. Ett änglaspel sätter tonen för den informella träffen, samtidigt som skålarna med russin och skållade mandlar skickas runt bordet – många menar att man aldrig är så svensk som när man bor utomlands.

Svensk glöggfika på Europeiska revisionsrätten i Luxemburg. I mitten av bilden syns Hans Lindblad.

Jag småpratar med en svenska som berättar att hon kom till Luxemburg 1996, bara ett år efter att Sverige gick med i EU, 1995. 30 år senare har de första svenska EU-tjänstemännen gått i pension och Sverige har inte fyllt på underifrån. Det finns en massa teorier om vad det beror på, och en del belagda fakta.

– Dels ser vi ett samband mellan levnadsstandarden i medlemsländerna och aptiten att ansöka till EU-tjänster, dels handlar det om hur antagningsproven är utformade, säger HR-chefen Veronica Ardelean.

Långdraget att få tjänst i EU

Att söka fast tjänst i EU är en långdragen process. Först ska man göra provet. Om man klarar det blir man listad som en möjlig kandidat. Därefter kan man söka specifika tjänster, eller som Maria Sundqvist, bli uppringd. Problemet är att processen tar flera år och inte tycks passa hur svenskar ser på livet och arbetslivet.

Hans Lindblad har en bakgrund som nationalekonom och ser att Sverige sticker ut på flera sätt.

– Sverige har förmodligen världens högsta sysselsättningsgrad bland både män och kvinnor och hela vårt pensions- och skattesystemet bygger på att man är två som arbetar, vi har individuell pension och inte sambeskattning.

Alternativkostnaden för att vara medföljande blir helt enkelt väldigt hög, om det innebär att vara borta från arbetsmarknaden i flera år, vilket inte är bra för vare sig karriären eller pensionen.

Många tror också att uttagningsprovet avskräcker svenskar. Den utdragna och osäkra processen gör också att det är svårt att planera framåt, vilket är särskilt viktigt för par och familjer där båda har yrkeskarriärer.

Svårt att attrahera – men lätt att behålla

Nu har EU gjort om uttagningsprovet med sikte på en kortare process, 6–9 månader i stället för åratal. Men på grund av tekniska problem med det nya provet har det inte kunnat genomföras som planerat. Under tiden har EU-institutionerna enbart kunnat anställa på tillfälliga kontrakt, varför det i princip saknas påfyllning underifrån när den första generationen svenska EU-tjänstemän börjar gå i pension.

Det är en kris för svenska intressen i EU, men kanske en chans för svenska revisorer och andra, som vill testa ett nytt och meningsfullt arbete.

– Vi har svårt att attrahera folk, men vi har inte svårt att behålla dem. När man väl har börjat ser man fördelarna. Nu har vi fokuserat mycket på problemen, men den stora fördelen med det att arbeta här är att man upplever arbetet som viktigt och meningsfullt, säger Veronica Ardelean.

 

Fakta: Europeiska revisionsrätten

Granskar kommissionens på uppdrag av EU-parlamentet. Kan jämföras med Riksrevisionen i Sverige. Utför både finansiell revision och effektivitetsrevision.

Cirka 1 000 medarbetare varav 17 svenskar. Man måste inte vara auktoriserad revisor för att söka sig till Europeiska revisionsrätten, en mer allmän bakgrund inom ekonom eller administration kan passa bra.

Är du intresserad av en EU-karriär?

EPSO (European Personnel Selection Office) anordnar allmänna uttagningsprov och urvalsförfaranden för rekrytering av personal till EU:s institutioner, organ och byråer. EPSO publicerar också tillfälliga tjänster och information om olika anställningsformer, löner och förmåner. I Sverige kan du vända dig till Universitets- och högskolerådet som ger stöd, tips och råd i ansökningsprocessen.