Statlig auktorisation – ett vasst vapen mot ekobrott?

Sedan Sverige avskaffade revisionsplikten för mindre aktiebolag saknar samhället en grindvakt i upp till en halv miljon företag. Kan den norska modellen med statligt auktoriserade redovisningskonsulter vara ett alternativ?

– som en av flera möjliga vägar framåt – i ett remissvar till regeringens utredning Bolag och brott. Ett par månader senare skickade Svenska bankföreningen en tio sidor lång framställning till justitiedepartementet med förslag om att redovisningskonsult ska bli en skyddad titel och att redovisningskonsulterna ska bli föremål för obligatorisk auktorisation.

Erik Wendeby.

– Frivillig auktorisation av redovisningskonsulter har funnits i ganska många år, men det har såvitt kan bedömas inte lett till någon minskning av den ekonomiska brottsligheten, säger Erik Wendeby, jurist på Svenska Bankföreningen.

Bankföreningens förslag syftar till att få bort oseriösa redovisningskonsulter från marknaden. Medvetet eller omedvetet kan dessa fungera som möjliggörare av den omfattande ekonomiska brottslighet som på senare år letat sig in i alla delar av det svenska samhället.

– Från de kriminellas sida kommer det alltid att finnas en efterfrågan på mindre nogräknade konsulter, säger Erik Wendeby.

Därför tror inte Bankföreningen att en frivillig auktorisation är lösningen.

I dag beräknas det finnas 24 000–30 000 redovisningskonsulter i Sverige. Färre än 5 000 av dem är auktoriserade på frivillig basis genom den frivilliga auktorisation som FAR och Srf Konsulterna utvecklat tillsammans.

Mindre än en femtedel är auktoriserade

Den frivilliga auktorisationen har marknadsförts som en kvalitetsstämpel som bevisar konsultens kompetens. För kunderna är det en trygghet och för konsulten kan det vara en konkurrensfördel. Men att mindre än en femtedel av alla konsulter är auktoriserade ger en fingervisning om att det är pris snarare än kvalitet som driver konkurrensen på den svenska marknaden för redovisningstjänster.

Snart har det gått ett år sedan Bankföreningen skickade in sitt förslag om en obligatorisk auktorisation av redovisningskonsulter. Än så länge har de inte fått någon återkoppling från Regeringskansliet.

– Men det har varit ett massivt och mestadels positivt gensvar från redovisningsbranschen, säger Erik Wendeby.

Syftet – att komma till rätta med oseriösa aktörer

Branschens respons är knappast oväntad, med tanke på att FAR var först med att lyfta frågan i Sverige och har arbetat vidare med frågan under året. I maj lade FAR fram rapporten , varav de två första handlar om auktoriserade redovisningskonsulter. FAR föreslår att det ska vara obligatoriskt att anlita en auktoriserad redovisningskonsult i samband med upprättandet av årsbokslut och årsredovisning, för mindre bolag som inte har revision. Syftet är att komma till rätta med att oseriösa företag verkar helt utan insyn från utomstående och samtidigt säkerställa kvalitén på boksluten – men till en lägre kostnad jämfört med återinförande av full revisionsplikt.

FAR:s förslag ser ut som en möjlig kompromisslösning. Men överraskande nog tycks det inte ha nått fram till lagstiftarna.

Nyligen . Uppslutningen bakom regeringens föreslagna skärpningar var stor. Oppositionen (S och MP) hade dock velat gå längre och hänvisade till att tunga remissinstanser förordat ett återinförande av revisionsplikten. Då det inte finns någon majoritet i riksdagen för ett sådant förslag, kan frågan om revisionsplikt betraktas som död för närvarande.

Skulle en statlig auktorisation av redovisningskonsulter kunna vara ett alternativ?

Markus Kallifatides.

– Spontant skulle jag säga att det kunde det absolut vara, men det är inte ett förslag som var har haft uppe till politisk diskussion, säger Markus Kallifatides, riksdagsledamot (S) och docent på Handelshögskolan.

Han har hittills drivit linjen att revisionsplikten bör återinföras, men då den inte samlat en majoritet i riskdagen, är han öppen för att titta på andra förslag till lösningar.

– Vi behöver definitivt skärpa upp graden av ordning och reda och försöka hitta alla pusselbitar som kan bidra till det, säger Markus Kallifatides.

Även på Ekobrottsmyndigheten (EBM) är man öppen för alternativ till revisionsplikten.

Henrik Lundin. Foto: Mikael Gustavsen.

– Vi tycker inte att ämnet är uttömt. Vi tycker att det ska finnas någon form av grindvakt. I dag är 500 000 svenska aktiebolag utan revisor, säger Henrik Lundin, strategisk Ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.

EBM prioriterar återinförd revisionsplikt

Hans bild är att regeringen inte gått till botten med frågan om återinförd revisionsplikt. EBM efterlyser således i första hand att regeringen tar upp revisionsplikten igen och tittar på den med nya ögon. I andra hand öppnar man för idén om en statlig auktorisation av redovisningskonsulter.

– Generellt sett har vi sagt att man ska utreda det som ett alternativ till revisionsplikten, säger Henrik Lundin.

Även om det är svårt att belägga sambandet mellan avskaffandet av revisionsplikten och den ökande ekonomiska brottsligheten så har det tveklöst skett en stor förändring, menar han.

– Det vi kan slå fast är att antalet ekobrott ökat väsentligt sedan revisionsplikten avskaffades (för de mindre aktiebolagen, reds. anm.). Då talar jag om anmälda brott, mörkertalet torde vara ännu större. Många bolag där revisorn hade en brottsförebyggande effekt, flyger i dag under radarn säger, Henrik Lundin.

En annan faktor som tros ha spelat in är att kravet på aktiekapital sänkts från 100 000 till 25 000 kronor, vilket (tillsammans med den avskaffade revisionsplikten för mindre bolag) lett till en explosion av nystartade bolag.

Henrik Lundin tycker att problembilden är välbelagd och uttrycker viss frustration över att det inte råder enighet om lösningarna.

Moderaterna och Företagarna vill undvika pålagor

Regeringspartierna, med Moderaterna i spetsen, vill emellertid inte gå fram med lagstiftning som kan beskrivas som pålagor på näringslivet. Argumentet, som bland annat framfördes i en riksdagsdebatt nyligen, är att den stora majoriteten hederliga bolag inte ska tvingas betala för att ett fåtal missköter sig.

Resonemanget känns igen från näringslivets intresseorganisationer.

Patrick Krassén.

– Vad gäller ett statligt krav på alla företag att ha en auktoriserad redovisningskonsult ser vi det inte som en träffsäker åtgärd. Det skulle innebära en kraftigt ökad regelbörda och ökade kostnader för de mikroföretag som i dag är undantagna från revisionsplikt, säger Patrick Krassén, policychef på organisationen Företagarna.

Han efterlyser ”vederhäftig empiri” som belägger korrelationen mellan frånvaro av revisor eller auktoriserad redovisningskonsult och att bolaget används som del av brottslig verksamhet.

Därtill har Företagarna principiella invändningar mot att auktorisationen skulle vara statlig snarare än en branschstandard, och att uppdraget skulle definieras av staten i stället för, som i dag, genom en affärsuppgörelse där företagaren köper de redovisningstjänster som den anser sig vara i behov av.

– Om redovisningskonsulter skulle åläggas uppgiften att fortlöpande bevaka sina kunders göromål i brottsbekämpningssyfte skulle det innebära en fundamental förändring av affärsrelationen – då skulle konsulten arbeta på uppdrag av staten, snarare än på kundens uppdrag, säger Patrick Krassén.

EBM: ”De bästa brottsförebyggarna jobbar nära företagen”

Samtidigt menar både Ekobrottsmyndigheten och Bankföreningen att redovisningskonsulter, som arbetar löpande med företagen, kan vara särskilt effektiva i att förebygga brott.

– Vi kommer inte ifrån att de bästa brottsförebyggarna är de som jobbar nära företagen säger Henrik Lundin på EBM.

Erik Wendeby på Bankföreningen poängterar emellertid att deras förslag om en statlig auktorisation för redovisningskonsulter inte ska ses som ett alternativ till återinförd revisionsplikt.

– Motiven för en reglering av redovisningskonsulterna är starka oavsett en eventuell återinförd revisionsplikt, säger han och fortsätter:

– Om man skulle genomföra vårt förslag, kan man dock överväga om det verkligen finns skäl att även återinföra en revisionsplikt. De brottsbekämpande syften man eftersträvar kommer då sannolikt att uppnås utan att återinföra revisionsplikten.

FAR: Statlig auktorisation skulle ge högre kvalitet

På FAR har man för länge sedan valt linjen att revision av mindre bolag ska vara efterfrågestyrd. Däremot arbetar FAR vidare med sitt förslag om en statlig auktorisation av redovisningskonsulter.

– Vi har en arbetsgrupp som tittar på möjligheterna och riskerna och vi ser att det framför allt skulle leda till en välkommen kvalitetshöjning av bokslut och årsredovisningar, säger Camilla Carlsson, auktoriserad redovisningskonsult och ansvarig för projektet på FAR.

Till riskerna hör att branschen skulle tappa medarbetare i övergången till ett system med statlig ”överrock”. Samtidigt skulle omställningen bli mindre för FAR:s medlemmar som redan omfattas av den frivilliga branschauktorisationen med tillhörande standard (Reko) och kvalitetsgranskning.

– Vi har en bra plattform att utgå från. Grundplattan är väldigt bra och stabil, annars hade vi inte vågat gå fram med det här projektet, säger Camilla Carlsson.

Fortfarande oklart om färdplanen framåt

När ett konkret förslag skulle kunna vara på plats vågar hon inte sia om. I Norge tog det tio år av utredning att få en auktorisation av redovisningskonsulter på plats, men det skedde 1992, i samband med att Norge avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen.

Från Regeringskansliet låter man hälsa att frågan bereds på justitiedepartementet, utan närmare besked om hur eller när regeringen kommer att återkomma i frågan.

Erik Wendeby på Bankföreningen inskärper att det är angeläget att problemet får en så snabb lösning som möjligt

– Än så länge har vi inte sett några konkreta förslag från politikerna, men problematiken med redovisningskonsulter som möjliggörare av ekobrott behöver på något sätt adresseras.