Hållbarhetsarbete har länge främst förknippats med företagens miljö- och klimatmässiga påverkan, men under senare år har det pratats alltmer om betydelsen av social hållbarhet. Sophie Nachemson-Ekwall har en doktorsexamen i företagsekonomi och forskar nu på social finansiering vid Handelshögskolan i Stockholm. Parallellt med det arbetar hon på PwC:s kontor i Stockholm som rådgivare inom social hållbarhet, rapportering och finansiering.

Sophie Nachemsson-Ekwall: Foto PwC

− PwC har gjort en global omorganisation där man lyfter in hållbarhet i alla sina erbjudanden. En del av mitt uppdrag är att få in social hållbarhet i detta och förpacka det i en svensk kontext. Sen ska jag hjälpa företagen att använda de nya rapporteringskraven för hållbarhet CSRD, för att utveckla sin strategi och affär, säger hon.

En social taxonomi för finansmarknaden är på gång och med det ökar betydelsen av att ha mål, mäta och följa upp sociala insatser.

− Social hållbarhet handlar om företagens ansvar att ha processer på plats för att tydligt visa vad som görs och vilken ambition som finns i relationen till anställda, anställda i leverantörskedjan, kunder och slutkonsumenter samt hur företaget bidrar och samverkar med det lokala samhället. Social hållbarhet är något som berör och behöver integreras i alla delar av verksamheten, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte där synen på företagens roll i samhället är på väg att förändras, från en vinstdrivande maskin med fokus på aktieägarna till en samhällsbyggande aktör som ser till flera intressenters behov utöver aktieägarna.

− Vi börjar återigen se att företagets roll i samhället inte bara handlar om sysselsättning och vinst utan att företaget är en viktig samhällsaktör. Ett samhällsengagerat näringsliv med lokal förankring är viktigt för att hela Sverige ska leva och för att vi ska kunna lösa gemensamma samhällsutmaningar, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Kan du ge något konkret exempel på social hållbarhet i praktiken?

− Fastighetsbolagen är ett lysande exempel på vad social hållbarhet och social finansiering kan handla om. I Sverige finns det flera fastighetsbolag som äger fastigheter i ett socialt utsatt område. Bland dessa finns ett antal som tar in social hållbarhet i sin strategi. De renoverar på ett sådant sätt att folk som bor där har råd att bo kvar, de samarbetar med civilsamhället kring olika trygghetsfrämjande insatser, verkar för att arbetslösa ungdomar i området får ett jobb genom samarbete med lokala näringsidkare, andra fastighetsägare, kommunen och de även stöttar föreningsverksamheten på olika sätt, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Nya krav på hållbarhetsrapportering ska hjälpa

Den 21 juni antog EU- kommissionen ett nytt direkt direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). CSRD träder i kraft under 2023 och innebär att fler bolag kommer att omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering. Kraven på innehåll blir också mer omfattande och ska göras enligt en ny rapporteringsstandard.

− Efterfrågan på transparent information om företagens hållbarhetsarbete är större än någonsin. Tidigare har intressentperspektivet varit mer eller mindre frivilligt, men i och med nya lagar och regler kring hållbarhetsrapportering måste företagen tänka om. Det innebär att de måste redovisa både grön och social hållbarhet som en del av sin strategi, något som ska ingå i företagets mål och integreras i alla delar av verksamheten, förklarar Sophie Nachemson-Ekwall.

Hon menar att regelverken ska ses som en hjälp för företagen att synliggöra vad de gör kopplat till hållbarhet och även få dem att fundera och redovisa vad de mer kan göra för att öka sitt sociala ansvarstagande.

− Många har redan förstått hur företagen bidrar för att minska vårt miljömässiga avtryck. Nästa steg handlar om vilken roll företagen spelar när det gäller sociala dimensioner. Social hållbarhet handlar om långsiktighet, att ha en plan för hur man som företag kan bidra till samhällets utveckling över tid.