Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Revisor

Annons
Foto: Getty Images
Debatt

2021.10.20

Skatten är en central del av företagens hållbarhetsarbete

I den klassiska bolags­styrningen med fokus på aktieägarnas vinstintresse betraktas skatt som en kost­nad i företaget. Men i den nya holistiska bolagsstyrningen, där företagets alla intressenter inkluderas, blir skatt en förutsättning för företagets långsiktiga framgång. Det skriver forskare och företagare som samarbetar inom CSR Sweden.

Under många decennier har företagens bo­lagsstyrning tydligt fokuserat på aktieägarnas intressen. På senare tid har dock investerare, men även andra aktörer i samhället, ställt allt tydligare krav på en bolagsstyrning där även andra intressenter, såsom miljö, samhälle och medarbetare tydligt inkluderas.

Skiftet från en avgränsad bolagsstyrning till en mer holistisk dito, har givit upphov till nya begrepp, såsom ex­empelvis stakeholder capitalism och ESG, som signalerar att ett företag uppfyller hållbarhets­krav inom Environment, Social och Governan­ce. EU:s taxonomi, samt uppdatering av kraven på företagens hållbarhetsredovisning, är exem­pel på reglering som signalerar att företagens stakeholders, och deras krav på hållbarhet, blir allt viktigare i framtidens företagande.

Detta skifte inom bolagsstyrning påverkar företagets hela verksamhet, inklusive skatte­funktionen. I ett avgränsat perspektiv, med tydligt fokus på aktieägarnas vinstintresse, är det naturligt att klassificera skatt som en kostnad i företaget. I en mer holistisk bolags­styrning, där företagets alla intressenter tydligt ska inkluderas är situationen dock annorlunda. I det avseendet är bolagsskatten en central håll­barhetsfråga. Nu vill vi förklara varför:

Alla bolagets intressenter är beroende av ett framgångsrikt, globalt hållbarhetsarbete. Detta kan förstås på så sätt att företagande inte är möjligt utan ett hyfsat välfungerande samhälle, och att ett samhälle inte kan existera utan en fungerande biosfär. Således krävs att en tillräckligt stor del av det värde som skapas i företag investeras i framför allt biosfären och samhället, innan det kanaliseras till ny ekono­misk verksamhet. Ur ett hållbarhetsperspektiv är alltså utdelning till aktieägare någonting som kan ske först då biosfär och samhälle har tilldelats tillräckliga medel för att säkra att möjligheten att bedriva ekonomisk verksamhet inte försämras över tid.

Företag bidrar till hållbarhetsarbetet på många sätt, men det viktigaste är att betala skatt. OECD har uttalat att det krävs en skatte­kvot om minst 15 procent för att ett samhälle ska kunna fungera. I många utvecklingsländer ligger dock kvoten en bra bit under 15 procent, vilket väsentligen begränsar dessa staters möj­ligheter att bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen. I detta sammanhang blir det tydligt att skattekonkurrens mellan stater, och aggressiv skatteplanering bland företag är di­rekt skadligt för det globala hållbarhetsarbetet.

Globala utmaningar kräver glo­bala lösningar och finansiering. Här är respektive lands suverä­nitet när det gäller skatteuttag och skattebas, och avsaknad av en global beskattning och gemen­samma regelverk, en utmaning. Att beskattning ska ske utifrån ett rättviseperspektiv där värde­skapandet sker är en rimlig vision men svår att implementera i praktiken, inte minst på grund av nya affärsmodeller som följer av den digitala ekonomin.

Här pågår dock internationella initiativ. Ett transparent sätt att redovisa internationell företagsbeskattning publikt, samt införande av internationella standarder inom skatteområdet innebär att företagets intressenter ges möjlighet att ställa krav på företag att bidra till hållbar­hetsarbetet där man har sin verksamhet.

Vi välkomnar därför GRI:s standard 207 för hållbarhetsredovisning av skatter, och ser EU:s nya direktiv om offentlig skatterapportering som ett nödvändigt, men otillräckligt, steg på vägen mot vad som krävs, nämligen en global standard för offentlig redovisning av skatter.

Men att presentera skatt som en hållbarhetsfrå­ga handlar inte bara om finansiell rapportering, det handlar framförallt om kunskapsutveckling utanför de traditionella skatt- och redovisningssammanhangen. Det handlar om att skapa strukturer och processer där skatt blir en naturlig del av hållbarhetsredovisningen, och där styrdokument och policyer inom såväl hållbarhetsavdelningen som skatteavdelningen vilar på samma grund – att bidra till uppfyllan­det av de 17 globala målen. Mot bakgrund av allt tydligare krav på stakeholder-engagemang är det inte osannolikt att en tydlig positionering av skatt som hållbarhetsfråga, och transparens inom skatteområdet på sikt kommer att vara en konkurrensfördel för företag.

Mot bakgrund av att skatt under lång tid ansetts, eller anses, vara en kostnad som ska hållas så låg som möjligt, snarare än bidrag till nödvändiga investeringar i samhället, krävs ett förändrat synsätt hos många företag. Ett nytt synsätt innebär att beslut kring ett företags skattepositio­ner inte enbart kan fattas utifrån gällande lagtext och aktieägarnas vinstintresse.

Beslut kring skatt måste även vila på kunskap om förväntade konsekvenser inom ramen för det globala hållbar­hetsarbetet, exempelvis huruvida företaget betalar en rimlig andel skatt – fair share – mot bakgrund av förväntade kostnader för de globala hållbarhetsutmaningarna.

Att bortse från en sådan konsekvensanalys synes högst oansvarigt i ett längre perspektiv, och mot bak­grund av de hållbarhetsutmaningar Sverige och övriga världen står inför.

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

!

Delta i debatten!

Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till .

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.