– Att brytpunkten för statlig skatt inte räknas upp kommer att leda till krav på kompensation från de anställda. Det kommer att märkas bland FAR:s medlemmar och bland deras kundföretag, säger Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR och skatteansvarig på FAR.

Han pekar på ännu en konsekvens:

– Även entreprenörers löneuttag påverkas negativt av att brytpunkten inte räknas upp. Det ökar spänningen i 3:12-reglerna.

Samtidigt säger Hans Peter Larsson att beslut som fattas i Bryssel och Paris får allt större betydelse för de svenska företagen och deras anställda.

– Beslut som fattas inom EU och OECD gällande bolagsbeskattning och hållbarhetsredovisning kan ha minst lika stor betydelse som beslut fattade av regeringen i Stockholm.

Regeringens budgetproposition för 2024 innehåller reformer för sammanlagt 39 miljarder kronor. Regeringen föreslår att statens utgifter för 2024 ska uppgå till 1 331 miljarder kronor och räknar med att statens inkomster kommer att uppgå till 1 324 miljarder kronor. Statens ekonomi beräknas därmed få ett underskott på omkring 7 miljarder kronor under 2024. Det framgår av regeringens budgetproposition.

Inflationsmålet nås 2025

Regeringen skriver att prognoserna pekar på att inflationen fortsätter att falla under 2024 men att det dröjer fram till 2025 innan inflationsmålet på 2 procent nås. Finanspolitiken behöver därför vara återhållsam tills det blir tydligt att inflationen närmar sig inflationsmålet, enligt regeringen.
Regeringen skriver att hög inflation fortsätter att prägla svensk ekonomi som bedöms vara i en lågkonjunktur under 2023 och 2024.

Stigande arbetslöshet

Den höga inflationen och högre räntor tillsammans med en minskad efterfrågan i omvärlden är de främsta skälen till att konjunkturen viker, enligt regeringen.

På grund av lågkonjunkturen väntas arbetslösheten öka under 2023 och 2024. Under 2025 väntas ekonomin återhämta sig vilket leder till att efterfrågan på arbetskraft ökar, skriver regeringen.

Läs mer: