Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2023.04.27
Högsta förvaltningsdomstolens besked om utomståenderegeln togs emot med lättnad. Nu bör företag och rådgivare se över hur utomståenderegeln tillämpats av Skatteverket vid situationer där samma och likartad verksamhet anses uppkommit genom överföring av medel.
text:
Charlotta Marténg
Den så kallade utomståenderegeln i 3:12-regelverket hamnade i ropet efter ett besked från Skatterättsnämnden förra sommaren. Under hösten diskuterades den flitigt i vissa kretsar och många skatterådgivare konstaterade att utvecklingen av praxis gjort tillämpningen mer komplex.
Läs mer här:
För några månader sedan, den 20 februari, kom så ett efterlängtat besked från Högsta förvaltningsdomstolen som enligt rådgivarna åter ger liv till utomståenderegeln.
Med hjälp av Stefan Asklöf, Auktoriserad Skatterådgivare FAR, på PwC och Ida Lejerdal, skatterådgivare på PwC, har Balans gått igenom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen och reder ut vad det faktiskt betyder.
− Högsta förvaltningsdomstolen fattade beslutet gällande om en passiv investerare som förvärvat aktier i ett fåmansföretag genom nyemissioner kan anses vara en utomstående ägare. Domstolen har i domen slagit fast att utomståenderegeln ska tolkas i enlighet med dess syfte och inte genom en bokstavstolkning av lagen, säger Ida Lejerdal.
Därmed ändrar Högsta förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens förhandsbesked från juli 2022. Domen som kom i februari innebär att utomståenderegeln kan tillämpas även om en passiv investerare har förvärvat aktier i ett rörelsebolag genom nyemission, förutsatt att de passiva investerarna inte är aktiva i själva rörelsebolaget eller äger aktier i detta, eftersom det inte finns någon risk för inkomstomvandling.
− Entreprenörer, familjeföretag samt dess investerare kan därmed andas ut för denna gång, säger Ida Lejerdal.
3:12-regelverket reglerar hur delägare som är verksamma i betydande omfattning i ett fåmansföretag ska beskattas för utdelning och kapitalvinster för att undvika inkomstomvandling från högt beskattade tjänsteinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst.
− Inkomstomvandling har dock inte ansetts föreligga om utomstående äger andelar i fåmansföretaget i betydande omfattning, minst 30 procent av kapital enligt praxis. 3:12-reglerna har då inte ansetts tillämpliga utan utdelningar och kapitalvinster ska i stället beskattas med 25 procent, utomståenderegeln, säger Stefan Asklöf.
Både han och kollegan Ida Lejerdal menar att Skatterättsnämndens förhandsbesked förra sommaren resulterade i stor osäkerhet på 3:12-området.
− Genom domen har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att bedömningen huruvida utomståenderegeln är tillämplig ska göras i förhållande till de passiva investerarna, säger Ida Lejerdal.
Hon förklarar att när passiva investerare förvärvar aktier i ett rörelsebolag genom en nyemission innebär det i praktiken att vinstmedel som genererats i den passiva investerarens fåmansföretag förs över till rörelsebolaget. Men då de passiva investerarna inte är verksamma i betydande omfattning i rörelsebolaget finns det ingen risk för inkomstomvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Denna risk hade dock kunnat föreligga om aktierna ägts direkt.
− För att de passiva investerarna ska kunna tillgodogöra sig kapitalet från rörelsebolaget privat kommer således deras eventuella utdelningar och kapitalvinster att beskattas enligt 3:12 regelverket (om inte utomståenderegeln är tillämplig i deras privata ägarbolag). Baserat på ovan kan således den passiva investerarens ägarbolag och rörelsebolaget inte anses bedriva samma eller likartad verksamhet även om aktier i rörelsebolaget förvärvats via en nyemission, säger hon.
Stefan Asklöf uppmanar nu företag och rådgivare att fundera på och se över hur utomståenderegeln har tillämpats av Skatteverket vid liknande situationer där samma och likartad verksamhet anses ha uppkommit genom överföring av medel.
− Finns det fall där utomståenderegeln inte har ansetts vara tillämplig? I så fall bör en förnyad genomgång göras och en eventuell omprövnings begäras hos Skatteverket, säger han.
− Som vi ser det innebär domen sammanfattningsvis att aktiva delägare bör kunna förlita sig på att ett utomstående ägande finns så länge investerarna är normalt passiva investerare, oberoende av vem och hur investeringen gjorts, säger Stefan Asklöf.