Tvistfinansiering eller tredjepartsfinansiering av tvister, är ett väletablerat fenomen i bland annat USA, Storbritannien och Australien. Nu ökar det i popularitet också på den nordiska marknaden, med nya lokala aktörer.

Johan Skog. Foto: Andreas Lundberg.

– Kort sagt innebär tvistfinansiering att en tredje part betalar advokatarvoden och andra kostnader i en rättsprocess i utbyte mot rätt till ersättning från den finansierande parten som utgår endast vid gynnsamt utfall, berättar Johan Skog, som jobbar med tvistfinansiering på det svenska bolaget Kapatens, som var först ut som svensk aktör på den nordiska marknaden.

För det finansierade bolaget innebär upplägget att man slipper de kostnader och den risk som annars är förknippad med rättsprocesser. Samtidigt accepterar man i regel att avstå från en relativt hög andel vid eventuellt positivt utfall.

Så redovisas tvistfinansiering

Hur påverkar då upplägget med tvistfinansiering balans- och resultaträkningen? Enligt Mats Jakobsson, auktoriserad revisor och partner på BDO, med lång erfarenhet av tvister ur ett redovisningsmässigt perspektiv, kan upplägget ofta innebära redovisningsmässiga fördelar.

– Tvister är osäkra till sin natur och blir ofta väldigt kostsamma. Större tvister löper ofta över många år och under den tiden redovisas kostnader för att driva tvisten i bolagets resultaträkning. När en intäkt senare i bästa fall kan redovisas blir det en intäkt av engångskaraktär, ofta med krav på upplysning. För ett bolag påverkas därför rörelsen negativt under den period som en tvist pågår, säger han.

När ett tvistfinansieringsavtal ingås ersätts processkostnaderna av en tredje part, tvistfinansiären. Möjligheten att i redovisningen kvitta kostnaderna mot den ersättning som erläggs av tvistfinansiären innebär att det inte uppstår några synliga kostnader för processen i resultaträkningen. I jämförelse med annan finansiering, som till exempel ett traditionellt lån, så belastas balans- och resultaträkningen inte med utgifter för processföringen eftersom tvistfinansiären bär samtliga kostnader.

Mats Jakobsson. Foto: BDO

– Ett avtal med en tredje part om tvistefinansiering innebär ur ett redovisningsmässigt perspektiv att gottgörelsen får kvittas mot kostnaden i resultaträkningen. Det innebär att kostnaden för att driva tvisten nettoredovisa vilket kan bli 0 kronor i effekt om avtalet med tvistefinansiären innebär att samtliga kostnader för tvisten ersätts. Detta innebär att ett bolag som driver en tvist kan göra det nästan helt utan att den ordinarie redovisningen påverkas, säger Mats Jakobsson.

Att kostnaderna för tvisten hanteras av en tredje part innebär även att negativa effekter på nyckeltal med mera, som kan påverka bolagets värdering kan minimeras.

– Till följd av att redovisningen inte påverkas av kostnader för tvisten blir det också lättare för en extern bedömare att bilda sig en uppfattning om bolagets verksamhet, säger Mats Jakobsson.

Ser du rent redovisningsmässig några nackdelar med tvistfinansiering?

– Min bedömning är att redovisningen förenklas till följd av tvistfinansiering. Det är ett sätt att för ett bolag underlätta de värderingsfrågor som generellt alltid följer med tvister. För en extern läsare av den finansiella rapporten är det också oftast lättare att ta till sig informationen i den finansiella rapporten om en potentiell uppsida av en tvist, jämfört med information om risker för alla potentiella utfall som en tvist kan resultera i. Den nackdel som finns är enligt mig inte redovisningsmässig utan endast kopplad till det affärsmässiga beslutat att avstå en andel av ett potentiellt positivt utfall från en tvist, mot minskade kostnader och risken för ett negativt utfall, säger Mats Jakobsson.