Nyligen publicerade Revisorsinspektionen sin tematillsyn av penningtvättslagen, som trädde i kraft 2017. I den konstaterade myndigheten att revisorer råkar ut för en hel del huvudbry när de ska adressera ämnet. Yrkesgruppen måste helt enkelt få till rutiner och bli bättre på att prioritera frågorna i den dagliga verksamheten.

En av de fjorton byråer som RI baserade rapporten på var Baker Tilly.

Myndigheten har tittat på nätverkets handböcker, dess allmänna riskbedömningar samt tekniska system. RI gick under tematillsynen också övergripande igenom några uppdrag. De hade inget särskilt att anmärka på.

Åsa Dahlgren. Foto: Fanny Bäckström

– Vi har tagit fram en handbok som gäller för alla kontor, men sedan har vi gjort en allmän riskbedömning per medlemsbyrå. Vi för en konstant dialog hur vi ska jobba med frågorna. Men det finns mycket jobb kvar att göra, berättar Åsa Dahlgren, auktoriserad revisor på Baker Tilly i Umeå och ordförande i nätverkets kvalitetsnämnd.

Någon som ansvarar för frågorna

Något RI i tematillsynen lyfter som positivt är när byråerna har en dedikerad person som är ansvarig för frågorna.

Det kan Baker Tilly checka av direkt. På respektive byrå inom nätverket finns just en utsedd funktionsansvarig för penningtvättsfrågor. Den personen sprider bland annat kunskap inom ämnet och ser till att rutinerna fungerar i kontakten med medarbetare och kvalitetsnämnden, där ordförande Åsa Dahlgren även är samordnare.

– Vi arbetar aktivt med detta, exempelvis genom att ha utbildningar varje år och propsa på att medarbetarna ska gå dem. Rutinerna finns på plats, säger Åsa Dahlgren, men sedan kan man fastna i frågor som: Vad är egentligen misstänkt penningtvätt? Vad är själva brottet?

Om revisorn får veta mer hur penningtvätt kan gå till, är det lättare att relatera och upptäcka oegentligheter, fortsätter hon.

Kunskap och uppmärksamhet nyckeln

Åsa Dahlgren påminner om att det inte finns någon del i revisionen som utförs specifikt för att upptäcka den här typen av bedrägerier, utan penningtvättsglasögonen måste konstant vara på.

Många av Åsa Dahlgrens kollegor på Baker Tilly undrar hur de ska bete sig kring kundkännedomsåtgärder. Men det kommer sällan frågor kring ett misstänkt ärende.

Lagen säger att revisorer inte behöver hitta bevis för att rapportera till finanspolisen, utan det räcker med blotta misstanken att det rör sig om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

– Det kommer väldigt få misstankerapporter från branschen över lag, vilket tyder på att vi inte riktigt är på tårna. Det viktiga är inte bara att vi vet vilka våra kunder är, utan att vi också upptäcker dessa ärenden. Att branschen inte anmäler kan handla om kunskapsbrist, men det kan också bero på att det tar emot att rapportera en kund som man har en relation till, säger Åsa Dahlgren.

 

Läs mer om ämnet:

• 
• 
•