I december 2020 tog Bokföringsnämnden (BFN) det första steget i en översyn av K2- och K3-regelverken, genom att skicka ut förfrågningar om synpunkter. 34 organisationer svarade, meddelar nu Bokföringsnämnden på webben, däribland revisionsbyråer, myndigheter och högskolor.

De flesta svarande anser att normgivningen fungerar bra i dag. Många menar även att rådande normgivningsteknik med indelning i allmänna råd, kommentarer och exempel, är användbar.

Men det finns några viktiga punkter där åsikterna går isär. Det gäller områden där behov av förändring finns, som struktur och kapitelindelning i regelverken, ytterligare vägledning för byte mellan regelverken, och ändrat tillämpningsområde/gränsvärde för K2.

Stefan Pärlhem. Foto: Saerun Norén.

– Den mest centrala slutsatsen i det här läget är att många tycker att normgivningen i stora drag fungerar bra. Det finns behov av förändringar, men dessa är inte allt för omfattande, vilket är viktigt att förmedla eftersom hundra tusentals svenska företag och flera tusen redovisningskonsulter och revisorer tillämpar regelverken, säger Stefan Pärlhem, Bokföringsnämndens chef, till Balans.

Områdena där meningarna är delade bland intressenterna kommer nämnden att analysera vidare.

– K2 och K3 har olika struktur. En del tycker att det vore enklare om de kunde disponeras likadant, för att det skulle vara lättare att hitta om man letar parallellt, exemplifierar Stefan Pärlhem.

Den andra frågan på Bokföringsnämndens bord handlar om när företag behöver byta regelverk. Att kunna hoppa mellan K2 och K3 bara för att uppnå en viss effekt på företaget är inte avsikten menar BFN-chefen. Men frågan ska ändå dryftas vidare.

Tredje frågan som nämnden ska borra vidare i är den om tillämpningsområde/gränsvärde för K2. Vilka företag ska kunna tillämpa K2 – och hur man i så fall på bästa sätt begränsar användningen av regelverket till företag med enklare förhållanden?

– Från början var K2 inte skrivet för så pass stora företag som i dag tillämpar det, vi bedömer att 97 procent av alla svenska aktiebolag ligger under gränsvärdet. Man kan i och för sig sänka gränsvärdet, men då är risken att företag med enklare förhållanden knuffas ut. En bättre lösning är att avgränsa kretsen av företag genom att titta på komplexiteten i verksamheten, säger Stefan Pärlhem.

När det gäller företag med enklare förhållande finns även behov av att se över reglerna om tillämpning av väsentlighetsprincipen.

Parallellt med de mer principiella frågorna finns flera större och mindre enskilda sakfrågor som behöver tas om hand under översynen. BFN planerar att stämma av dessa med olika intressenter under resans gång, berättar Stefan Pärlhem vidare.

Förslag på ändringar ska enligt BFN:s preliminära tidsplan skickas ut på remiss under hösten 2022. Beslut om ändringar tas i maj 2023.