Revisionsverksamheten allt annat än historielös

Katharina Rahnert är universitetslektor vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet och Peter Öhman är professor och ansvarig för Centrum för forskning om ekonomiska relationer vid Mittuniversitetet. Vi bad dem berätta om boken. 

Varifrån kom idén till boken? 

– Jag tillbringade mycket tid i bland annat FAR:s arkiv för den historiska delen av min avhandling, säger Katharina Rahnert. 

– Bland gulnande dokument från olika tidsåldrar fick jag idén om att uppmärksamma FAR:s 100-årsjubileum genom att sprida kunskap om revisionsverksamhetens utveckling i Sverige. Jag tog kontakt med Peter Öhman för att skissa på idén för en antologi. Han har tidigare skrivit om revisionens historia i Sverige tillsammans med Eva Wallerstedt. Vi tog sedan kontakt med FAR:s generalsekreterare Karin Apelman som var entusiastisk till projektet. 

– Bland gulnande dokument från olika tidsåldrar fick jag idén, säger Katharina Rahnert. Foto: Per Andreas Reichenberg

Hur har arbetet med boken gått till? 

– I denna populärvetenskapliga antologi ville vi som redaktörer fokusera på den historiska utvecklingen och dessutom förmedla en bild av aktuella teman, säger Peter Öhman. 

– Vi tog kontakt med kapitelförfattare från flera svenska lärosäten inom områdena företagsekonomi, ekonomisk historia och juridik och som har ett intresse för revisionsforskning. Förutom dessa forskare bjöd vi in FAR och Revisorsinspektionen till bokprojektet. Kapitelutkasten diskuterades på en workshop och genomgick sedan en peer-review process i sann akademisk anda. 

Är det något under resans gång som har överraskat er redaktörer?

– Många har fått för sig att revision är fyrkantigt och lite tråkigt, men ju mer vi har fördjupat oss i revisionens historia och olika aspekter av yrket har vi fascinerats av hur mångfacetterad verksamheten har varit och fortfarande är. Det är något som vi har försökt förmedla i antologins 17 kapitel genom att beskriva olika områden, allt från reglering till digitalisering, säger Katharina Rahnert. 

– Vi kan också notera att branschen för närvarande genomgår en omfattande transformation som bland annat beskrivs i FAR:s framtidsorienterade kapitel. De kommande årtiondena kommer att bli intressanta att följa. 

– Kunskap och reflektion om revisionens historia kommer ofta i bakgrunden, säger Peter Öhman. Foto: Torbjörn Bergkvist

Varför behövs en sådan här bok? 

– Revisionsverksamheten ter sig ofta som historielös. I bästa fall har revisorer koll på den uppsjö av lagar och regler som ska följas för stunden och FAR har visat stort intresse för framtidsfrågor genom att publicera ett antal framtidsstudier, säger Peter Öhman. 

– Kunskap och reflektion om revisionens historia kommer då ofta i bakgrunden, men kan ge oss värdefull förståelse för både nutid och framtid. När FAR fyllde 75 år publicerades en bok av revisorer om revisorer för revisorer. När vår bok nu publiceras på dagen 100 år efter det att FAR grundades, görs det utifrån ett vetenskapligt perspektiv. 

Vem är boken tänkt för? 

– Branschen jobbar hårt med att öka attraktiviteten och det finns ett stort intresse för revision bland studenter i företagsekonomi som ofta väljer att skriva sina examensarbeten om revisionsrelaterade frågor, säger Katharina Rahnert. 

– Antologin kan tjäna som kunskapsbank för dessa studenter och deras handledare. Redovisning och revision är också områden som berör många i det föreningsrika Sverige. Vi hoppas att den kunskapstörstande allmänhet och revisorerna själva samt yrkesverksamma med relaterade uppgifter kan finna det berikande att läsa boken Revision – i går, i dag och i morgon.