Diskussionen om revisionspliktens vara och icke vara tog fart igen under sommaren 2021. Då kom utredningen Enklare regelverk för mikroföretag och en modernare bokföringslag, som lämnade ett förslag till regeringen. I utredningen diskuteras bland annat en höjning av gränsvärdena för revisionsplikt i nivå med definitionen för ett mikroföretag.

Karin Apelman, generalsekreterare och VD, FAR. Foto: Kristofer Hedlund

– FAR:s ståndpunkt är att revision är bra både för företagen och för näringsliv och samhälle i stort. När det gäller mindre företag så menar vi att det bästa är om det är hög kvalitet hela vägen. Det blir det med en auktoriserad redovisningskonsult i kombination med en revisor, sa Karin Apelman

Dagens värden på rimlig nivå

 I slutet av 2021 tillsatte regeringen utredningen Bolaget som brottsverktyg som ska överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. I utredningens uppdrag ingår bland annat att redovisa de för- och nack­delar som finns med nuva­rande undan­tag från revisions­plikten för små aktie­bolag.

Men hur står revisions- och rådgivningsbyråerna i frågan?

De fyra byråerna som Balans har varit i kontakt med; EY, BDO, Revideco och Frejs Revisorer, är överens om att dagens gränsvärden (se faktaruta) är på en rimlig nivå.

Malin Nilsson, VD BDO. Foto: BDO

– Nuvarande gränsvärden fångar upp de företag som behöver revision på ett lämpligt sätt. Aktiebolagsformen innebär att verksamhet kan drivas med ett begränsat ansvar vilket också ställer höga krav på transparens och hög tillförlitlighet till lämnad information, svarar Malin Nilsson, VD BDO, i ett mejl.

– Bolag som ligger under nuvarande gränser är ofta bolag som drivs utan andra anställda än ägarna och utan externa finansiärer. Det begränsar behovet av att externa intressenter behöver en oberoende kvalitetssäkring av informationens riktighet, vilket minskar nödvändigheten av revision för dem, skriver hon.

Vill fokusera på värdet

Elina Malmström har arbetat både inom Big 4 och på mindre revisionsbyrå, och har dessutom forskat om revision ur de mindre byråerna perspektiv. I dag är hon tillbaka på Revideco som revisorsassistent.

Hon spjärnar emot och vill egentligen inte prata om exakta gränser, men anser ändå att de nuvarande gränsvärdena kan bibehållas. Däremot anser hon att användningen av revisionen kan vidareutvecklas. När diskussionen om gränsvärdena blossade upp på nytt var det första hon frågade sig: Varför?

Elina Malmström, revisorsassistent Revideco. Foto: Privat

– När man började prata om en höjning, i samband med utredningen, så fokuserades det på aktieägarperspektivet. Det är en indikation på hur man ser på revision av mindre företag. Det blev tydligt att det finns många som inte ser värdet av revisionen, annat än när det handlar om börsbolag, säger hon när Balans ringer upp.

– Det som har missats i debatten är värdet av revision för mindre företag. Jag skulle hellre se att man först förenklar hur man gör revision i mindre företag – och sedan vidareutvecklar värdet av revision. Men jag är inte säker på att vi ska införa revisionsplikt för alla. Vad blir det för påverkan för näringslivet att ett pyttelitet företag ska ha revision. Behövs det?

Lagstadgad framför frivillig

När Balans ställer frågan om revision bör vara lagstadgad eller frivillig är samtliga överens om att den bör vara det förstnämnda.

– Ur ett näringslivs- och samhällsperspektiv bör revisionen vara lagstadgad, revisionen tillför en gemensam nytta för alla intressenter. Och de allra minsta företagen ska undantas, precis så som det är nu. Det är bra att det är enkelt att starta företag, men den lite trubbiga tvåårsfristen bör reformeras, snabbt växande verksamheter hålls utanför lite väl länge.

Mikael Glimstedt, partner på Frejs Revisorer. Foto: Johan Ekstam

Det säger Mikael Glimstedt, auktoriserad revisor och partner på Frejs Revisorer – och syftar på tvåårsfristen vid tillämpning av revisionspliktens gränsvärden som han menar är kontraproduktiv då den även kan utnyttjas för att begå ekonomisk brottslighet.

Samtidigt tillägger han att byrån har många kunder som ligger under gränsvärdena och ändå vill ha revision.

– Vi har kunder under gränsvärdena som har stannat sedan revisionsplikten avskaffades och vi har kunder som har tillkommit. Kunderna anlitar inte oss på grund av plikten, utan för behovet och nyttan. Det är vad diskussionen bör handla om, understryker han.

Konkurrenskraft och revision

Även Anna Svanberg, VD på EY, vill fokusera på nyttan av revision.

– Revision bör även fortsatt vara lagstadgad för företag som överstiger gränsvärdena. Argumenten är den nytta som revision medför dels för företagare/aktieägare, dels för en vidare krets av intressenter såsom anställda, leverantörer, kunder, långivare och samhälle. Enligt vår erfarenhet så görs i de flesta revisioner noteringar som leder till justeringar i bolagens redovisning så att bolagens rapportering blir mer korrekt, skriver hon i ett mejl.

Malin Nilsson, VD på BDO, presenterar i sin tur en annan tanke:

– Jag tycker att man skulle kunna titta på om vissa företag som ligger under gränsvärdena, till exempel de som tar emot allmänna medel, ska ha revisionsplikt. Jag ser faktiskt inte några fördelar alls med att höja gränsvärdena.

Hur blir det då med konkurrensen? Påverkas den av nuvarande gränsvärden?

Anna Svanberg, VD på Ey. Foto: Felicia Yllenius.

Anna Svanberg på EY har ingen uppfattning om eller på vilket sätt nuvarande gränsvärden påverkar konkurrenskraften hos olika intressenter. Medan Malin Nilsson på BDO svarar att nuvarande gränsvärden ger svenska företag konkurrenskraft och bidrar starkt till att landet har ett sunt företagsklimat.

– Vi har en viktig roll i branschen att verka för förenklingar och fortsatt modernisering av lagar och regler, för en anpassning till exempelvis teknikutvecklingen. Därmed ger vi också svenska företag framtida konkurrenskraft, skriver Malin Nilsson vidare till Balans.

FAR bistår med fakta

Johan Rippe från PwC är ordförande i FAR:s Strategigrupp Revision och en av experterna i utredningen Bolaget som brottsverktyg.

Förutom att klargöra de för- och nack­delar som finns med nuva­rande undan­tag från revisions­plikten för små aktie­bolag, ska man redovisa för en möjlig åter­införd revisions­plikt för sådana bolag. Utredningen ska även föreslå de författ­nings­änd­ringar som skulle krävas vid ett even­tuellt åter­införande.

– Det har tagits fram många uppgifter, exempelvis hur många bolag vi har i Sverige, hur många av bolagen som har revision, och hur många bolag som väljer att inte ha revisor sedan revisionsplikten togs bort för mindre företag. För FAR blir en viktig uppgift att bistå med fakta. Vad skulle krävas vid ett eventuellt införande av revisionsplikt? Ingen annan i branschen än FAR vet det bättre, säger Johan Rippe.

Johan Rippe, ordförande i FAR:s Strategigrupp Revision. Foto: PwC

– En revision i dag ser annorlunda ut än vad den gjorde för tio år sedan när man tog bort revisionsplikten. I dag är den mycket mer automatiserad och digitaliserad.

Omdiskuterad fråga

Det är med andra ord också angeläget att känna till och förhålla sig till teknikutvecklingen. Hur kan en revision tänkas se ut i framtiden – och vad gör egentligen en revisor?

– Många som inte själva jobbar med revision vet inte alltid det, vilket är naturligt, understryker Johan Rippe, och menar att en revision inte bara är en detektiv aktivitet, utan även har en preventiv effekt.

Just den viktiga förebyggande effekten i bekämpning av ekonomisk brottslighet lyfts även fram av Malin Nilsson på BDO i mejl till Balans. En fråga som i sig varit omdebatterad.

saknas vetenskapligt stöd för att den slopade revisionsplikten har lett till ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet. Något som i sin tur motsades av , som menade att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor:

– En revisor har en unik inblick i hur företagen fungerar. Medan en redovisningskonsult har koll på detaljnivån, har revisorn en större helhetsförståelse. Det perspektivet kan man kanske använda för att förhindra ekonomisk brottslighet, anser Elina Malmström på Revideco.

Preventiv effekt?

 Men statistiken visar att revisorer inte särskilt ofta anmäler misstanke om exempelvis penningtvätt, trots Finanspolisens uppmaningar och ansträngningar. Under hela 2021 inkom endast 20 rapporter från revisorer, visar Finanspolisens årsrapport. Visserligen mer än dubbelt så många som året innan, dock lika många som 2019.

– Hur mycket brott anmäler revisorn? Den statistiken är ju lite tunn, tillstår den auktoriserade revisorn Mikael Glimstedt på Frejs Revisorer, och fortsätter:

– Men det kan också bero på att det faktiskt inte förekommer ekonomisk brottslighet i större omfattning. I den mån vi upptäcker fel, så löser vi revisorer det i vår funktion och med vår närvaro genom att hjälpa kunden att göra rätt. Med en reformerad tvåårsfrist så skulle bolagssektorn också kunna slippa delar av den organiserade brottsligheten.

Mer om ämnet på Balans webb: