Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Platsannonser
Annons
Jan Marton

2022.09.08

Reglering av hållbarhets­rapportering igång på allvar

Vad kan man som redovisare eller revisor syssla med nu när sommarledigheten närmar sig? Varför inte kommentera alla de utkast till standarder för hållbarhetsrapportering som dök upp under våren. Nu börjar nämligen regleringen av sådan rapportering komma igång på allvar. I slutet av mars publicerade International ­Sustainability Standards Board (ISSB) utkast till två standarder om hållbarhetsrapportering. ISSB är en systerorganisation till IASB och båda finns inom ramen för IFRS Foundation. I slutet av april kom utkast från EFRAG på European Sustainability Reporting Standards (ESRS). EFRAG gör detta arbete på delegation från EU, och ESRS kommer att bli tvingande genom EU:s kommande direktiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

Intressant med båda utkasten är att de har explicit angivna syften och tänkta användare för rapporteringen. Dock är det väsentliga skillnader mellan deras utgångspunkter. IFRS Foundation har som syfte att ta fram standarder som är användbara på finansiella marknader. I konsekvens med detta anger ISSB i utkast till sin första standard (IFRS S1) att hållbarhetsrapportering ska vara till nytta för investerare och andra som tillför kapital, och vara till hjälp för att bestämma värde på företag. Man betonar därmed ekonomiska aspekter på hållbarhet och de effekter som miljömässiga och sociala faktorer kan få på företagets värde och förmåga att återbetala sina lån. Den tydliga fokuseringen på avgränsade användare och användningsområden förenklar framtagandet av nya standarder.

ESRS har ett betydligt bredare syfte. De kopplar till EU:s målsättningar inom flera områden, till exempel 1) att få väl fungerande finansiella marknader på EU-nivå, 2) att uppnå miljömässiga mål exempelvis en reducering av klimatpåverkande utsläpp, 3) att uppnå sociala mål, och 4) att stärka företags interna styrning exempelvis genom att förhindra korruption. Den första målsättningen ligger nära det som lyfts fram av ISSB, medan övriga tre målsättningar inte gör det. Bredden av målsättningar med ESRS gör att det kommer att bli svårare att koppla ihop föreslagna rapporteringskrav med de effekter man önskar uppnå.

Skillnaden i målsättning påverkar de som i framtiden upprättar och reviderar hållbarhetsrapporter. Hållbarhetsrapporteringens natur gör att standarderna i stor utsträckning kommer att vara principbaserade vilket innebär att det krävs betydande tolkning och bedömning av hur de ska tillämpas i det enskilda fallet. I en sådan tolkning behöver man förhålla sig till rapporteringens syfte, vilket underlättas om det finns ett tydligt definierat mål med rapporteringen.

ESRS kommer med stor sannolikhet att bli obligatoriska för företag inom EU. Vad gäller standarder från ISSB är det i dagsläget oklart hur de eventuellt implementeras för svenska företag.

För att återkoppla till inledningen av denna text finns nu möjlighet för den som är intresserad att kommentera utkasten till standarder och därmed påverka deras utformning. Kommentarer till ISSB ska inkomma senast den 29 juli, medan kommentarer på utkast till ESRS har en deadline den 8 augusti.

Sommaren är räddad!

 

Läs mer av Jan Marton

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Vill du också skriva en krönika?

Hör av dig till redaktionen@far.se

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.