PwC:s arbetssätt får kritik av Vingåkers kommun

Det är ett ovanligt och tydligt ställningstagande från lekmannarevisorerna i Vingåkers kommun. I sin revisionsberättelse för 2024 väljer de att föreslå att kommunfullmäktige ska avstyrka att årsredovisningen godkänns. Revisorerna hänvisar till väsentliga fel i redovisningen – främst kopplade till hanteringen av finansiell leasing och koncernkonto.

Revisorerna: ”Redovisningen ger inte en rättvisande bild”

Granskningen har genomförts med sakkunnigt stöd från PwC och revisorerna menar att redovisningen inte ger en rättvisande bild. En av posterna som pekas ut är ett leasingkontrakt om 176 miljoner kronor som inte redovisats korrekt. En annan är ett koncernkontosaldo på 29 miljoner kronor som inte återspeglas i balansräkningen.

Elin Höghielm, ekonomichef Vingåkers kommun.

– Det här är frågor som vi har lyft själva inom kommunen, och finansiell leasing är något vi arbetar med och som ska vara infört till bokslutet 2025. Koncernkontot hade vi nettoredovisat i stället för bruttoredovisat och det är korrigerat i januari 2025, säger Elin Höghielm, ekonomichef i Vingåkers kommun.

Skickade skarpt formulerat brev

Kommundirektören Ralf Hedin tycker att det är bra att kommunens räkenskaper granskas och har inga synpunkter på kritiken i sak som framförs. Däremot har han och övriga anställda på kommunen reagerat på hur PwC har valt att arbeta. Det har gått så långt att kommundirektören skickat ett skarpt formulerat brev till lekmannarevisorerna. I brevet medger han de redovisningsbrister som påtalats – men pekar samtidigt på brister i PwC:s arbetssätt som en delförklaring till att de inte åtgärdats i tid.

Ralf Hedin, kommundirektör Vingåkers kommun.

– Vi vill naturligtvis att revisorerna ska göra en noggrann granskning av hur vi redovisar vår verksamhet. Jag är dock starkt kritisk mot att revisionsbyrån trots flera års diskussion fortsätter att ha ett arbete som dels skapar arbetsmiljöproblem på ekonomienheten, dels gör att den årsredovisning som fullmäktige får på sitt bord innehåller brister helt i onödan. Sådant som vi hade kunnat jobba bort om byrån hade haft bättre förmåga till framförhållning, dialog och struktur i sina kontakter med oss, säger Ralf Hedin, kommundirektör i Vingåkers kommun.

Kritik mot granskningsmetod – och mot samspel

Enligt kommundirektören har revisionsbyrån försvårat ett korrekt och effektivt redovisningsarbete i en redan pressad ekonomienhet. Ett återkommande mönster, menar han, är att inspel från PwC kommer sent i processen – vilket leder till att ekonomiavdelningen tvingas arbeta intensivt och under hög tidspress i slutfasen. Detta påverkar arbetsmiljön negativt och har påtalats upprepade gånger utan resultat.

”En revisionsbyrå som har i uppdrag att granska hur väl vi redovisar en verksamhet som omfattar 750 medarbetare borde själv kunna ha en förutsägbar och strukturerad process för ett arbete som omfattar de tre personer som gör granskningen.” står det i skrivelsen han skickat till lekmannarevisorerna.

Vill byta ut granskningsteamet eller ha en ny upphandling

Han hemställer att lekmannarevisorerna antingen byter ut granskningsteamet eller initierar en ny upphandling, där tydliga krav ställs på revisionsarbetets form och samarbetsförmåga.

– När årsredovisningen till slut var uppe i kommunfullmäktige valde politikerna efter diskussion och efter att jag förklarat vad kritiken från revisorerna handlade om att ge kommunstyrelsen ansvarsfrihet och att godkänna årsredovisningen. Men det har varit en svår arbetsprocess och vi upplever att samarbetet med yrkesrevisorerna inte fungerat tillfredsställande, säger Elin Höghielm, ekonomichef i Vingåkers kommun.

En ny revisionsverklighet

Kritiken mot PwC landar i ett känsligt men viktigt skärningsfält mellan oberoende och samarbete, mellan granskningskvalitet och arbetsmiljö. Den illustrerar de växande krav som just nu omformar det kommunala redovisningslandskapet – inte minst genom KISA.

KISA syftar till att harmonisera och förtydliga redovisningen i kommuner och regioner. Implementeringen innebär högre krav på spårbarhet, transparens och rättvisande finansiell information – men kräver också mer redovisningsresurser och en annan revisionsstruktur, särskilt i mindre kommuner. Vingåkers lekmannarevisorer pekar själva på att KISA drivit upp kostnaderna för granskningen under 2024.

Med andra ord: ambitionsnivån höjs – och när roller, resurser och ansvarsfördelning inte hänger med uppstår friktion.

– Redan tidigt i höstas var vi i kontakt med yrkesrevisorerna och gick igenom tidplanen och resonerade kring vad vi behövde för en smidig process. Självklart ska granskningen vara oberoende och KISA kan vara bra, men det är också viktigt att metod och bemötande stödjer förbättringsarbetet, inte försvårar det, säger Elin Höghielm.

 

Läs också:

• 
•