Vad är det största problemet med minimiskatten som den för närvarande är tänkt att utformas? 

– Vi har problemet med att den svenska tilläggsskatten nu är formulerad som en svensk version av EU-direktivet. Där kan det finnas skillnader gentemot överenskommelsen om Pelare 2 i dess helhet. Det finns också oklarheter som hänger ihop med den redovisningsstandard som lagstiftningen bygger på. Dessutom anser FAR, bland andra, att det finns en obalans mellan komplexiteten i regelverket, den administrativa bördan, och den förväntade nyttan i form av tillkommande skatteintäkter. Den obalansen speglas inte tillräckligt genom lättnader i sanktionssystemet. 

– Vi tycker också att det svenska regelsystemet i möjligaste mån bör säkerställa att ändringar på OECD-nivå på ett tydligt sätt kan implementeras eller utgöra tolkningsdata vid tillämpningen av den svenska lagen. 

– Svårigheten i detta är också att regelverket behöver kunna tillämpas på samma sätt i många länder, säger Peter Lindstrand. 

Vad anser du bör göras?

– Som FAR har påtalat är det viktigt att krafter samlas i Sverige för att implementeringen av detta regelverk kan ske på ett rättssäkert sätt. Det ska vara ett sätt som tar hänsyn till de stora förändringar av it-system, beslutsmodeller och complianceprocesser som måste göras på kort tid hos företag och tillämpande myndighet. Detta regelverk är helt nyskapande och komplext. 

– Jag tänker att erfarenheten från denna lagstiftningsprocess kan vara värdefull om man vill skapa en robustare plattform för delaktighet i framtida implementeringar av internationella regelverk i Sverige, säger Peter Lindstrand. 

FAR skrev ett kritiskt remissvar. Vad mer gör FAR?

– FAR följer naturligtvis utvecklingen på området noga. Vi kommunicerar i olika kanaler och sammanhang med politiken, med näringslivet och andra intressenter. Vi behöver ha fokus på de redovisningsfrågor som är nära sammankopplade med detta nya regelverk. Självfallet har vi alltid fokus på rättssäkerhetsfrågor och behovet av en praktiskt tillämpbar lagstiftning som inte är orimligt betungande. 

En svårighet är att regelverket behöver kunna tillämpas på samma sätt i många länder, säger Peter Lindstrand. Foto: PwC

Tror du att minimiskatten blir verklighet den 1 januari 2024?

– Minimiskatten ska enligt det EU-direktiv som har antagits vara på plats då, så jag räknar med att den svenska regeringen arbetar med den utgångspunkten. Just nu finns det inte tillräckligt som talar emot det. En annan sak är ju att innehållet i de svenska reglerna, som de har föreslagits, kan riskera att sakna detaljer som kan komma ut av OECD-förhandlingarna framöver, säger Peter Lindstrand. 

Vad skulle kunna hindra att minimiskatten blir verklighet den 1 januari 2024?

– Det är svårt att spekulera om det i nuvarande läge. Men om det blir alltför tydligt att det är osäkert om direktivet är fullt ut förenligt med OECD-överenskommelsen, och om flera EU länder tvekar eller inte är tillräckligt långt framme i sin implementering, kan man fundera på om ikraftträdandet möjligen kan skjutas fram. 

– Men det är för tidigt att säga något om detta i nuläget. Rådgivare behöver följa den här utvecklingen noga för att på bästa sätt stödja sina kunder när de ska anpassa sig till den kommande implementeringen. 

Något annat som bör framhållas i sammanhanget?

– Det händer otroligt mycket på skatteområdet internationellt, där fokus har legat på harmonisering och åtgärder mot skatteundandraganden Många ser nu behov av att framåt titta på fler förenklingar. Kanske bör man till och med ta bort eller åtminstone justera vissa tidigare regelverk som fyllt samma syften som nu kommer tas om hand genom internationella regelverk som Pelare 2. Det ska bli intressant att följa utvecklingen, vi får hoppas på en skattemiljö som på ett rättssäkert sätt stödjer ett välfungerande näringsliv och internationell handel, säger Peter Lindstrand.