Polismyndighetens samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som även Revisorsinspektionen är en del av, har i dagarna släppt en 130 sidor lång rapport där de har analyserat 22 sektorer under penningtvättslagen i en ny nationell riskbedömning. Det är den andra i sitt slag.

I rapporten framgår att störst risk att utnyttjas för penningtvätt löper bland annat spelbolag, finansiella institut och varuhandlare. Särskilt verksamhetsutövare som säljer lyxprodukter och sällanköpsvaror, exempelvis klockor, båtar och antikviteter, är utsatta.

Revisions- och rådgivningsbranschen är ytterligare ett verksamhetsområde som löper risk att utnyttjas.

Särskilt sårbara

Skatterådgivare och redovisningskonsulter nämns som särskilt sårbara i polisens rapport, då dessa kan fungera eller utnyttjas som ”möjliggörare” för brottslingar att genomföra penningtvätt. Exempelvis genom att kriminella drar nytta av tjänster och produkter för att bygga upp lagliga fasader för sina företag.

Polisens samlade bedömning är att just dessa två yrkesgrupper, skatterådgivare och redovisningskonsulter, får näst högsta riskkriteriet ”betydande risk” utifrån en samlad bild för hot och sårbarhet på en skala 1–4 (låg, medel, betydande, hög).

Två av flera kända tillvägagångssätt där kriminella använder skatterådgivare är för att genomdriva skattebrott och beskattning i lågskatteländer samt vid komplexa gränsöverskridande skatteupplägg där svarta pengar tvättas vita.

Enligt rapporten har kontrollsystem en begränsad effekt att upptäcka oegentligheter. Att notera är att i polisens riskbedömning av enskilda sektorer under penningtvättslagen ingår vitt skilda kontrollsystem. Det säger Mikael Eriksson, samordnare hos polisen som ansvarat för den nationella riskbedömningen, till Balans.

Läs mer:

Mikael Eriksson. Foto: Privat

I en del branscher används avancerade monitoreringssystem och elektroniska kontrollmekanismer av kunder, företag och aktiviteter. Hos andra mindre verksamhetsutövare används enklare former av digitaliserade rödflaggningar. I värsta fall checkas riskbedömningen av med hjälp av ett papper.

– Det är oerhört viktigt att skatterådgivare följer lagen och genomför kundkännedomsåtgärder. Drygt hälften av verksamhetsutövarna hävdar att de vidtar den typen av åtgärder, men det räcker inte. Att inte kontrollera kundernas ekonomiska situation utgör en sårbarhet och kan öka risken för penningtvätt i sektorn, säger Mikael Eriksson.

– Den expertis och kompetens som skatterådgivare och redovisningskonsulter har är eftertraktad av kriminella. Ibland vet verksamhetsutövaren själv inte om att den är del av ett upplägg, fortsätter han.

Unik inblick i transaktioner

Skatterådgivare och redovisningskonsulter har många gånger en unik inblick i kunders transaktioner och ges därmed möjlighet att upptäcka tvivelaktiga ekonomiska förehavanden, exempelvis suspekta transaktioner, fastlås i rapporten.

Sätt som kriminella använder redovisningskonsulter är bland annat genom osanna fakturor, utlandsbetalningar, att pengar från brottslig verksamhet bokförs som försäljning och sedan plockas ut som legala i form av lön och utdelning eller att lagliga pengar betalas ut som lön till svart arbetskraft eller för privat konsumtion.

– Här måste man fråga sig: Känner jag och litar jag på kundens uppgifter? Ser underlagen korrekta ut? Varifrån kommer pengarna? Säger Mikael Eriksson hos polisen.

Även auktoriserade och godkända revisorer samt revisionsbolag nämns i rapporten. Riskkriterier i fråga om hot och sårbarhet bedöms i denna grupp som något lägre, sammantaget två av fyra på riskskalan (medel).

Kriminella kan använda revisorer – ”med eller utan deras vetskap – för att legitimera illegala transaktioner samt för att få falska underlag och fakturor att framstå som korrekta”, enligt rapporten.

Läs mer:

Per Johansson. Foto: Christian Gustavsson

På Revisorsinspektionens webb framhåller även RI-chefen Per Johansson revisorernas roll i bekämpningen av penningtvätt.

– Riskbedömningen innehåller en omfattande sektorskatalog som kan hjälpa revisorerna i arbetet med att identifiera riskerna, såväl i den egna verksamheten som i de verksamheter de granskar, kommenterar han polisens rapport.

Ett företag kan se ut att drivas helt lagligt, men kan i själva verket användas för momsbedrägerier, överföring av vinster till kriminellas konton, eller för att dela upp olagliga pengar mellan flera konton.

– Det måste finnas rutiner för riskbedömning. Om man misstänker kriminell aktivitet eller att något är suspekt, då ska man rapportera det till Finanspolisen (Fipo). Informationen kan vara en viktig pusselbit när man lägger ett större polisiärt perspektiv på det, säger samordnaren Mikael Eriksson.

Tittar man på antalet anmälningar till Finanspolisen har revisions- och rådgivningsbranschen inte mycket att skryta om.

Få anmälningar till Finanspolisen

Auktoriserade eller godkända revisorer eller registrerat revisionsbolag lämnade totalt in 20 rapporter om misstänkt penningtvätt till Finanspolisen under år 2019. Inom sektorn där redovisningskonsulter verkar var siffran totalt 19 rapporter för samma period, medan skatterådgivare lämnade in noll rapporter.

Att jämföra med exempelvis bank- och finansieringsrörelsen (inklusive kreditmarknadsbolag) som inkom med cirka 16 800 rapporter, eller sektorn betaltjänstverksamhet som lämnade in cirka 3 000 rapporter, flest och näst flest i sammanställningen.

– Att skatterådgivarna inte har kommit in med en enda rapport väcker frågor. Gissningsvis finns olika skäl: antingen beror det på att man inte känner till penningtvättslagen, eller vad man har för skyldigheter, eller så struntar man helt enkelt i lagstiftningen, säger Mikael Eriksson.

Den som är osäker på hur långt kundkännedomsprocessen sträcker sig kan kontakta tillsynsmyndigheten eller FAR med sina frågor. Vill man veta hur anmälan till Fipo går till går det alltid bra att kontakta polismyndigheten.

Branschen behöver öppna ögonen, understryker Mikael Eriksson i intervjun med Balans.

– Man måste se sin egen verksamhet i ljuset och vara vaksam på kriminell infiltration. Bli medveten om penningtvätten i samhället. Man behöver en bra, uppdaterad, riskbedömning där man systematiskt checkar och säkerställer att man själv eller ens kunder inte riskerar att bli utnyttjade för penningtvätt. Och kundkännedomen måste vara god, säger han och tillägger:

– Det är A och O att ha en god dialog i branschen, det brukar oftast finnas utmärkta vägledningar och förtydliganden att vända sig till.

Läs mer:

Läs mer om penningtvätt

• 
• 
•