Länsstyrelsen har tillsynsansvar för bland andra redovisningskonsulter och skatterådgivare vad gäller regelverket kring penningtvätt. Tillsynsansvaret innebär bland annat att länsstyrelsen varje år väljer ut ett antal verksamhetsutövare för att granska deras allmänna riskbedömning samt rutiner och riktlinjer för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Om länsstyrelsen bedömer att en verksamhetsutövare inte fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och länsstyrelsens föreskrifter kan länsstyrelsen förelägga verksamhetsutövaren att göra rättelse eller under vissa förutsättningar upphöra med verksamheten. Länsstyrelsens förelägganden får förenas med vite och vid överträdelser som inte anses vara ringa får länsstyrelsen meddela sanktionsavgift. 

Under senare år har en överväldigande majoritet av de verksamhetsutövare som länsstyrelsen granskat blivit fällda. Maria Lantz, chefsjurist på FAR, berättar att FAR arbetar med flera olika åtgärder för att stötta sina medlemmar och därigenom bidra till att fler klarar länsstyrelsens granskning.
– En åtgärd är att hjälpa medlemmarna att förstå hur tillsynsprocessen faktiskt går till. Om byrån får ett föreläggande från länsstyrelsen är det viktigt att agera på en gång, säger Maria Lantz.

Maria Lantz, chefsjurist på FAR.

Enligt föreläggandet får den berörda byrån normalt några veckor på sig att komma in med efterfrågade handlingar. Länsstyrelsen kan därefter återkomma och begära kompletteringar, i de fall länsstyrelsen tycker att det behövs, men ibland hör byrån ingenting tills beslutet kommer. Det kan dröja lång tid, ibland upp till ett år, innan själva beslutet kommer. 

–  Vår erfarenhet är att de granskade byråerna ofta förväntar sig någon form av respons på de handlingar som de har skickat in. Det är inte säkert att byrån får någon återkoppling eller information och därför är det viktigt att skicka in alla efterfrågade handlingar vid ett och samma tillfälle. Skulle man vilja skicka in kompletteringar under en pågående tillsyn är det möjligt trots att byrån inte fått ett föreläggande. Länsstyrelserna har informerat oss om att de gör prövningen utifrån allt material som kommer in varför det ibland kan vara värt att skicka in till exempel en uppdaterad allmän riskbedömning.  

Länsstyrelsens granskning är för närvarande centrerad kring verksamhetsutövarnas allmänna riskbedömning. Med anledning av att få företag klarat av att leva upp till länsstyrelsens krav på detaljrikedom vad det gäller riskbedömningen så har FAR utvecklat sina mallar kring penningtvätt. (artikeln fortsätter längre ner)

– Länsstyrelsen har väldigt höga krav. Därför har vi uppdaterat våra mallar. Målet är att göra det tydligare för medlemmarna vad de har att leva upp till. Framför allt måste den granskade byrån anpassa mallarna. Mallarna är endast ett stöd och måste anpassas efter byråns egna omständigheter. Det gäller också att på djupet beskriva hur man bedömer riskerna. 

Enligt Maria Lantz kan branschen knappast hoppas på att Länsstyrelsen ska bli mjukare i sina bedömningar. Samtidigt pågår ett arbete där FAR och länsstyrelsen tillsammans tittar på situationen. 

– Vi har en väldigt bra dialog och jag hoppas att vi gemensamt ska kunna bidra till att fler klarar granskningen och efterlever regelverket på ett tillfredsställande sätt. När det gäller själva tillsynsprocessen kommer vi från FAR:s sida att fortsätta resonera med länsstyrelsen, till exempel kring de risker som FAR anser att en redovisningsbyrå har för att förhoppningsvis öka förståelsen för vad en redovisningsbyrås arbete går ut på. 

Fakta

Länsstyrelsen är en tillsynsmyndighet och utövar tillsyn av efterlevnaden av penningtvättsregelverket.  Det praktiska ansvaret för tillsynen kring penningtvätt är fördelat på tre länsstyrelser: Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Skåne.   

Länsstyrelsens tillsyn – så går den till

1. Urval
   Länsstyrelserna har ett stort antal verksamhetsutövare registrerade under sin tillsyn enligt penningtvättsregelverket. I tillsynen arbetar länsstyrelserna med ett riskbaserat urval eftersom alla verksamheter inte är förenade med samma risker. Syftet med granskningen är att kontrollera att verksamhetsutövarna följer regelverket och fånga dem som gör fel. 
2. Föreläggande/Föreläggande med vite.
   Oftast gör länsstyrelsen så kallad skrivbordskontroll vilket innebär att verksamhetsutövaren föreläggs att lämna in de handlingar och uppgifter som länsstyrelsen behöver för sin tillsyn. Länsstyrelsen kan också göra platsbesök hos verksamhetsutövaren för att bland annat följa upp hur rutinerna och riktlinjerna tillämpas i praktiken.
3. Eventuell komplettering.
   Om länsstyrelsen tycker att det saknas uppgifter begär den att verksamhetsutövaren skickar in kompletteringar. Vanligtvis får verksamhetsutövaren några veckor på sig att skicka in kompletteringarna. 
4. Beslut: Avskrivning/ingripande.
   Efter avslutad utredning så fattar länsstyrelsen sitt beslut. Om verksamhetsutövaren bedöms följa regelverket på ett tillfredsställande sätt avskrivs ärendet. Om verksamhetsutövaren inte fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och länsstyrelsens föreskrifter får länsstyrelsen förelägga verksamhetsutövaren att göra rättelse eller under vissa förutsättningar upphöra med verksamheten. Länsstyrelsens förelägganden får förenas med vite och vid överträdelser som inte är ringa får länsstyrelsen meddela sanktionsavgift.
   
5. Delgivning.
   Länsstyrelsen informerar verksamhetsutövaren om sitt beslut.
6. Publicering på webben/Överklagan/Fakturering
   Länsstyrelsen offentliggör beslutet på sin webbsida. Verksamhetsutövaren har möjlighet att överklaga beslutet, i första hand till förvaltningsrätten. Om beslutet om ett vitesbelopp kvarstår så fakturerar länsstyrelsen verksamhetsutövaren. 

Läs mer: