Nuvarande regler om underskott har funnits i 25 år och länge varit omdiskuterade bland skatterådgivare och revisorer.

Reglerna går ut på att man vid en överlåtelse av bolaget som huvudregel inte får dra av underskott som överstiger två gånger köpeskillingen. Om man överlåter bolaget inom en koncern, så spärras underskottet i fem år i vissa situationer och enligt uttryckligen angivna regler.

För att hindra skattebortfall föreslår regeringen nu en begränsningsregel så att det inte längre går att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring, om underskotten varit det övervägande skälet till att ägarförändringen skett.

Omfattande kritik mot förslaget

har i ett remissvar varit starkt kritisk mot förslaget. Man menar att det är olyckligt att bygga på de redan komplicerade objektiva reglerna med en subjektiv regel, som säger att det övervägande skälet är att utnyttja underskottet.

Det bäddar för att komplexiteten ökar, underströk Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, redan i .

Hans Peter Larsson. Foto: Christian Gustavson

– De subjektiva reglerna är svårare att förstå innebörden av. Man får ett system med både hängslen och livrem. Vi anser att regelverket antingen ska vara objektivt eller subjektivt, inte en blandning av båda principerna, sa han då.

Nu konstaterar han att ”FAR får bita i det sura äpplet”.

– Det är viktigt att regeringen ser över reglerna tillsammans med den större skatteöversyn som kanske kommer efter valet. I första hand bör man ställa sig frågan om det över taget behövs begränsningsregler. I andra hand måste det bli tydligt vad som gäller för de objektiva kriterierna, så att de lätt kan tillämpas av skatteskyldiga, säger Hans Peter Larsson.

– Man ska inte behöva ha subjektiva kriterier. De subjektiva ”skatteflyktreglerna” bör undvikas i varje skattesystem, avslutar han.

Bestämmelsen föreslås träda i kraft 1 maj 2022. Regeringen anser att de nya reglerna bör tillämpas vid ägarförändringar efter 10 juni 2021.

 

Läs mer om ämnet: 

• 
• 
•