Kärnfrågan är om utvecklingen av praxis har medfört ett avsteg från 3:12-reglernas ursprungliga syfte och om det är rimligt att delägaren i ett fåmansföretag ska beskattas olika beroende på om dess passiva investerare är en institutionell investerare eller ett fåmansbolag där investeraren är aktiv.

 

Stefan Asklöf, Auktoriserad Skatterådgivare FAR, på PwC.

− På grund av utvecklingen i praxis och främst på grund av praxis på området avseende samma eller likartad verksamhet har det blivit ytterst komplext för en skattskyldig att avgöra om en utomstående delägare innehar aktier i bolaget. För att den aktive fåmansföretagaren ska kunna avgöra sin privata skattesituation måste denna ha insyn i dess passiva investerares privata skattesituation. Denna information framgår vanligtvis inte av bolagets aktiebok och kan i många fall vara mer eller mindre omöjlig att ta fram, säger Stefan Asklöf, Auktoriserad Skatterådgivare FAR, på PwC.

För den aktive fåmansföretagaren kan denna osäkerhet få stor betydelse i den privata beskattningen då utdelningar beskattas med 25 procent om en investerare klassificeras som passiv (och därmed utomstående) och upp till cirka 52 procent om investeraren inte kan anses som passiv.

Sommaren 2022 kom det ett nytt förhandsbesked från Skatterättsnämnden, SRN, som konstaterar att om en investerare är aktiv i sin investeringsstruktur, men passiv i rörelsebolaget, och använder upparbetat kapital för att förvärva aktier i rörelsebolaget exempelvis genom nyemissioner eller till att lämna tillskott anses investerarbolaget och rörelsebolaget bedriva samma eller likartad verksamhet.

Detta medför att den passiva investeraren vid ett direkt innehav i rörelsebolaget skulle anses ha kvalificerade aktier. Den passiva investeraren kan därmed enligt lagtexten inte anses som utomstående ägare.

Ida Lejerdal, skatterådgivare på PwC.

− Att lagregeln ska tolkas på detta vis var troligen inte syftet vid dess tillkomst. För den enskilda individen bör en passiv investerare hanteras på samma sätt oberoende av vad de gör i sin egna investeringsstruktur. Vår uppfattning är att utfallet i Skatterättsnämnden försvårar tillämpningen av utomståenderegeln ytterligare samt strider mot syftet med regeln vid dess tillkomst, säger Ida Lejerdal, skatterådgivare på PwC.

Förhandsbeskedet är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen och nu väntar skatteexperterna på avgörandet. Om domstolen fastställer förhandsbeskedet och därmed tillämpar en bokstavstolkning av lagen kommer det att få oväntade konsekvenser för den skattskyldige.

Stefan Asklöf säger att många fåmansföretag i dag sitter med strukturer där för dem passiva investerare har förvärvat mer än 30 procent av kapitalet i rörelsebolaget.

− Mot bakgrund av Skatterättsnämndens förhandsbesked kommer många investerare inte kunna anses som utomstående om investerarna har förvärvat aktierna via nyemissioner och de på något sätt är aktiva i sina egna strukturer.

Samtidigt som beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen inväntas pågår en utredning tillsatt av regeringen för att se över 3:12-regelverket.

− Dessa eventuella förändringar förväntas dock implementeras tidigast under 2025. Om Högsta förvaltningsdomstolen fastställer förhandsbeskedet kan vi bara hoppas att lagstiftningen korrigeras så att utfallet inte får negativa skattekonsekvenser för den enskilde samt strider mot syftet med lagregleringen vid dess tillkomst. Fram till dess att domstolen kommit med ett avgörande finns stor osäkerhet på området och som rådgivare bör du ta diskussionen med dina klienter som har utomstående ägare då Skatteverket börjat agera i linje med förhandsbeskedet, säger Stefan Asklöf.

 

Läs även

• 
•