– Rapporten är viktig för förståelsen av de ekonomiska förutsättningarna i bostadsrättsföreningar och vad som är relevant information för framför allt boende, potentiella köpare av bostadsrätter och kreditgivare. Med rätt information kan förutsättningarna i enskilda bostadsrättsföreningar bli tydligare och prissättningen effektivare.

Det säger BFN:s kanslichef Stefan Pärlhem till Balans.

Bakgrunden till rapporten är följande:

Frågor kopplade till ekonomin i bostadsrätter har diskuterats under lång tid. Regeringen tillsatte en utredning som har lämnat sina förslag i betänkande Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden, SOU 2017:31.

När Bokföringsnämnden fattar beslut om ny normgivning är inte bestämt ännu. Det säger kanslichef Stefan Pärlhem. Foto: Særún Norén

Delar av förslagen har behandlats av regeringen i propositionen Tryggare bostadsrätt, prop 2021/22:171. Regeringen konstaterade i det sammanhanget att tryggheten för den som vill köpa en nyproducerad bostadsrätt har flera brister och att detsamma gäller tryggheten för dem som är medlemmar i en bostadsrättsförening.

– Rapporten har tagits fram bland annat eftersom en del av förslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt förutsätter kompletterande normgivning från BFN, säger Stefan Pärlhem.

Några punkter gällande den information som bör finnas i en bostadsrättsförenings årsredovisning enligt Bo Nordlunds rapport är:

• Genomsnittlig bindningstid för räntor på lån.
• Skuldsättning per kvadratmeter på ytor upplåtna med bostadsrätt.
• Räntekostnad per kvadratmeter fördelad på ytor som upplåts med bostadsrätt.
• Räntekostnad om räntan stiger med exempelvis 2 procent per kvadratmeter fördelad på ytor upplåtna med bostadsrätt.
• Årsavgift inklusive debitering av förbrukning med mera per kvadratmeter fördelad på bostäder och lokaler.
• Hyresintäkter per kvadratmeter, fördelade på bostäder och lokaler.

Ytterligare några förslag som Bo Nordlund presenterar i sin rapport gäller hur behovet av framtida underhåll av föreningens byggnad ska beaktas i redovisningen, bland annat genom avsättning till underhållsfond och en övergång till komponentavskrivning.

Nu ska BFN analysera innehållet i rapporten och ta fram förslag på ny normgivning. I det sammanhanget kommer BFN att ta ställning till innehållet i rapporten. Det förslag som så småningom tas fram av BFN kommer att skickas på remiss till en rad olika intressenter. Därefter fattar BFN beslut om ny normgivning.

– När i tiden detta kommer att ske är inte bestämt i dagsläget. Vi arbetar för närvarande intensivt med en remiss gällande en översyn av regelverken K2 respektive K3, säger Stefan Pärlhem.