Nu har förslaget om en moderniserad bokföringslag och förenklingar för mikroföretag varit ute på remiss.

− FAR ser mycket positivt på en modernisering av bokföringslagen och vi ser gärna förenklingar för mikroföretagen, säger Karin Apelman, FAR:s generalsekreterare och VD.

Karin Apelman. Foto: Lieselotte van der Meijs

FAR är en av instanserna som svarat på remissen. Andra som tagit chansen är Svenskt Näringsliv, Företagarna, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Revisorsinspektionen, Bokföringsnämnden med flera. Gemensamt är att parterna är positiva till en översyn men som väntat skiljer sig uppfattningarna beroende på de konkreta sakfrågorna.

Bolagsverket ser ett behov av en bred och förutsättningslös översyn av bokföringslagen och vill att årsredovisningslagen samtidigt ses över eftersom lagarna är nära sammankopplade. Att modernisera redovisningslagstiftningen är ett viktigt steg för att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, anser myndigheten.

Flera frågor som rör revisions- och rådgivningsbranschen finns i utredningen, bland annat förenklingar av regler om kapitalbrist. Den har bland annat diskuterats på , efter ett på Balans webb.

Reglerna ska skydda företagets borgenärer. Ett verktyg i detta är kontrollbalansräkningen, som ska upprättas när hälften av aktiekapitalet är förbrukat. Detta har visat sig skapa problem med dagens nivåer på aktiekapital. Utredaren vill att regeringen snarast utreder kapitalbristreglerna med syfte att förenkla dem, men presenterar inte själv några förslag till förändringar.

FAR uppmuntrar Näringsdepartement att prioritera en översyn av de bolagsrättsliga borgenärsskyddsreglerna. Även Företagarna stödjer utredningens förslag och Ekobrottsmyndigheten delar utredningens uppfattning men anser att den centrala frågan vad gäller kontrollbalansskyldigheten är att utreda hur borgenärsskyddet ska tillvaratas.

Andra frågor som berörs är:

Arkivering av räkenskapsinformation utomlands: Utredningen föreslår att bokföringslagens krav på förvaring av räkenskapsinformation i Sverige samt krav på anmälan respektive ansökan för förvaring av räkenskapsinformation utomlands, för närvarande inte bör avskaffas. Det här förslaget delas inte av FAR. FAR vill i stället se en förenkling vad gäller geografisk förvaring av räkenskapsinformation: ”När all räkenskapsinformation förvaras digitalt bör kravet att förvara viss räkenskapsinformation i Sverige utmönstras under förutsättning att räkenskapsinformationen är tillgänglig i Sverige. Det bör då generellt räcka med att informera Skatteverket i vilket eller vilka ”moln” räkenskapsinformation arkiveras, det vill säga kravet på tillstånd bör då också tas bort.”

Skatteverket skriver i sitt remissvar: ”Om de geografiska lokaliseringskraven skulle lindras eller avskaffas försvåras möjligheterna för Skatteverket att vid våra kontroller säkerställa tillgången till räkenskapsinformation. Ändrade regler om de geografiska kraven förutsätter att Skatteverket och andra myndigheter genom effektiva regler kan få tillgång till företagens räkenskapsinformation som arkiveras utomlands.”

Bevarande av räkenskapsinformation: FAR ställer sig positiv till utredningens förslag att det inte längre ska vara förbjudet att förstöra ursprungligt material med räkenskapsinformation före det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Detta ska dock bara gälla om räkenskapsinformationen överförts till digital form utan risk för att räkenskapsinformationen förändras eller försvinner.

Kombiuppdrag: Utredningen hade i uppdrag att föreslå förändringar som behövs för att skapa en så ändamålsenlig och tydlig avgränsning som möjligt för vad som bör vara tillåtet när det gäller så kallade kombiuppdrag. Uppdraget innebar också att nuvarande möjlighet att ta kombiuppdrag – i allt väsentligt – skulle lämnas oförändrad. Det utredningen landat i är att oberoendehot vid kombiuppdrag inte bör hanteras inom ramen för en oförändrad analysmodell, och utredningen har därför föreslagit att befintliga undantagsregler ska justeras något.

Frågan om ändrade gränsvärden för frivillig revision tas också upp i utredningen. Svenskt Näringsliv och Företagarna välkomnar en översyn och framhåller att de tycker att gränsvärdena bör ändras så att färre företag omfattas av kravet på revision. Ekobrottsmyndigheten anser att revisionspliktens omfattning bör belysas ur fler perspektiv än de som föreslås i betänkandet, till exempel revisionens brottsförebyggande effekt och betydelse för redovisningens kvalitet.

Revisorsinspektionen avstår från att kommentera utredningens uppfattning om gränsvärdena med hänvisning till den utredning regeringen tillsatte 28 december 2021. Då tillsatte regeringen en utredning för att motverka att bolag används som brottsverktyg. I den utredningen återfinns också.

Bolagsverket däremot är tydligt i sitt svar och skriver att revisionsplikten fyller en viktig funktion.

”Det är inte en ovanlig uppfattning att Bolagsverket fyller en granskningsfunktion när det kommer till aktiebolagens årsredovisningar, i synnerhet för företag som inte har krav på revision. De som tar del av årsredovisningsinformationen via Bolagsverket utgår ofta felaktigt ifrån att Bolagsverket har granskat innehållet i årsredovisningen och att registreringen av årsredovisningen innebär att den återger företagets finansiella ställning på ett korrekt sätt. Bolagsverket befarar att den uppfattningen kommer bli än vanligare om fler företag undantas från revisionsplikten.” skriver myndigheten.

FAR:s uppfattning är att nuvarande gränsvärden för frivillig revision är väl avvägda och därmed kan bibehållas. Revision bidrar till konkurrensneutralitet, i den meningen att företag får jämförbara förutsättningar vad gäller regelefterlevnad kring olika regelverk, bland annat skatter och avgifter.

FAR:s bedömning är att företag med kvalificerad revisor, men även företag som anlitar en auktoriserad redovisningskonsult, auktoriserad lönekonsult eller en auktoriserad skatterådgivare, har större benägenhet att efterleva lagar och regler.

− Nästan all revision leder till en påverkan på företagets finansiella rapportering i något avseende. Målet med revisionen är inte att rapportera fel och brister utan att rapporteringen ska bli rätt från början, säger Karin Apelman.

->