Danmark har antagit en ny bokföringslag med krav om exportformat på systemleverantörer för att registreras hos det danska bolagsverket som standardsystem. Norge har också krav på exportformat. I Sverige finns det inte krav på samma sätt.
Den danska lagen omfattar alla digitala bokföringssystem i Danmark. Lagen ställer krav när det gäller funktionalitet, it-säkerhet, säkerhetskopiering och utlämning av bokföringsmaterial. Danmark och Norge gör vissa förändringar i lagstiftningen för att få till digitaliseringen i affärssystemen, men på lite olika sätt.

Vad innebär den nya danska bokföringslagen konkret? Vi frågade Björn Erling, sektionschef på Skatteverket.

Björn Erling, sektionschef, Skatteverket. Foto: PrivatSkatteverket.

– Den förändring som Danmark åstadkommer genom den nya bokföringslagen är mycket intressant att följa från ett svenskt perspektiv. Danmark lämnar en teknikneutral inriktning och reglerar utifrån en digital kontext. Det förenklar på sikt för dem som har att bokföra eller revidera och så vidare. Men till en början medför det en investering och ett krav på att lämna vissa manuella analoga processer helt och hållet.

Vilka krav ställer detta konkret på svenska företag som vill exportera till Danmark och Norge?

– Det är egentligen en fråga som man bör ställa till danska myndigheter om man vill ha ett korrekt svar. Men om ett företag hanterar dansk bokföring så ställer förändringen krav på lösningar för det. Alla företag i Norge och Danmark bör snart i praktiken kunna ta emot e-fakturor, vilket kan vara positivt för svenska företag, säger Björn Erling.

Vad betyder detta för FAR:s medlemmar?

– Det kan vara en stor fördel om man gör det arbetet. Det kan exempelvis handla om enklare tillgång till standardiserad, maskinläsbar data för företag som är baserade i och handlar med Danmark och Norge.

Hur bör svenska beslutsfattare agera?

– Samhället behöver bekämpa de kriminella grupperingarna genom att nyttja digitaliseringens möjligheter. I den nya digitala och internationella kontexten måste företagen bidra med information, digitalt och nära realtid. Om det kan göras automatiskt av informationssystem i bakgrunden, kan det göras till en låg kostnad för företagen som vägs upp av digitaliseringsvinster.

Vilken är Skatteverkets inställning?

– Skatteverket ser positivt på möjligheten att Sverige inför transaktionsbaserad rapportering av fakturainformation, för nationella och internationella transaktioner. Det är en viktig möjliggörare just nu för Sveriges förmåga till digitalisering av affärsprocesser, skattekontroll och brottsbekämpning.

Har Skatteverkets inställning förändrats?’

– Skatteverket har tidigare varit mer ambivalent inför den förändringen. Men två faktorer har lett till att vi nu bedömer att det kommer att vara nödvändigt i ett längre perspektiv. De två faktorerna är dels resultaten av utvecklingen i vår omvärld vad avser digitalisering och minskade fel, dels den förändrade situationen i våra riskbilder i Sverige. Detta gäller både på momsbrottsligheten och organiserad brottslighet i stort.

Hur agerar ni i den här frågan?

– Skatteverket, Myndigheten för digital förvaltning – Digg och Bolagsverket har hemställt om att utreda obligatorisk standardiserad e-fakturering. Den information vi har är att det blir bättre för alla parter med mer automatiserad och standardiserad information. Och företagen kan minska sina kostnader. Skatteverket bedömer att standardiserad rapportering av data är framtiden och ser det som positivt för digitalisering och i kontrollsyfte.

Något annat som är viktigt att framhålla i det här sammanhanget?

– Sverige har hamnat efter när det gäller standardisering genom reglering av data, det fördröjer digitalisering och automatisering. Det som har visat sig framgångsrikt i ett internationellt perspektiv är att helt byta ut regelverk, även teknikneutrala regelverk, och införa regler som utesluter analoga manuella processer.

Hur ligger Sverige till jämfört med andra länder?

– Med tanke på att större länder i EU inför obligatorisk e-fakturering och olika former av rapportering kommer Sverige med största sannolikhet fortsätta att vara på efterkälken inom överskådlig tid eftersom vi inte har motsvarande regleringar, säger Björn Erling.