Under 2021 prövade Högsta förvaltningsdomstolen två mål som rör tull vid import. Det ena målet handlade om hur en tullskuld som uppkommit genom bristande efterlevnad ska beräknas när varor omfattas av förmånstull. Det andra målet gällde huruvida Tullverket eller Skatteverket är beskattningsmyndighet för den mervärdesskatt som påförs i samband med import av varor.

Det fanns en förhoppning om att domsluten skulle lösa de problem och osäkerheter som finns kring dagens tullregler. Många inom näringslivet upplever dock att problemen kvarstår. En av dessa är Ulrika Badenfelt som är ansvarig för KMPG:s nationella tullfunktion och har lång erfarenhet av tullhantering.

Ulrika Badenfelt, KPMG

– Domarna från Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att om ett företag lämnar in en deklaration innan Tullverket har fattar sitt beslut så fanns det en deklarant vid den tidpunkten. Det innebär att det finns ett ”fönster” för företag att lämna in en deklaration innan Tullverket fattat beslut och fastställt vem som är skatteskyldig för importen. Trots detta klargörande har Tullverket börjat avvisa tulldeklarationer som lämnas in i samband med självrättelse. Det har skapat en osäkerhet för företagen, som trots att de försöker följa reglerna, riskerar att straffas hårt för mindre misstag.

Ny dom i Kammarrätten ger Tullverket rätt

I september prövade Kammarrätten i Göteborg ett fall där Tullverket nekat en tulldeklaration. Tullverket menar att deklarationen inte kunde godtas eftersom den lämnats in i efterhand, det vill säga under utredning om bristande efterlevnad. Myndighetens bedömning fick gehör av domstolen.

– Tullverkets beslut verkar ha fattats i syfte att göra Tullverket till beslutsmyndighet i stället för Skatteverket när det gäller mervärdesskatt. Det skapar ytterligare en osäkerhet för företagen, särskilt när det inte finns någon bestämmelse i tullkodex eller annan tullagstiftning om att Tullverket under vissa förutsättningar ska avvisa tulldeklarationer, menar Ulrika Badenfelt.

Näringslivet efterlyser en lagändring

Många företag upplever en frustration kring den nuvarande situationen. Därför förordar många inom näringslivet en lagändring i momslagen. Något som även Skatteverket förespråkar.

– Med tanke på det komplexa landskapet ser många inom branschen en lagändring som den enda hållbara lösningen för att adressera och lösa problemen. I nuläget riskerar företag som försöker följa regelverket att straffas oproportionerligt hårt. Speciellt olyckligt är det när transportörer drabbas och blir uppdebiterade miljonbelopp. Det är provocerande att administrativa misstag tillåts få så stora konsekvenser, säger Ulrika Badenfelt.

Osäker situation för företag och rådgivare

Trots att tullfrågor blir allt viktigare saknar många företag intern kompetens om tullhantering. Dessutom finns det brist på tullexperter och rådgivare som kan stötta företagen.

–  Alla företag vill göra rätt för sig men tull är snårigt och det är lätt att trampa snett. Frågorna är sällan prioriterade på ledningsnivå vilket gjort att många företag har hamnat efter. Det krävs en strategi för tullhantering och en tydlig styrning i företagen, säger Ulrika Badenfelt.