En förutsättning för en framgångsrik utveckling av den framtida revisorprofessionen och dess tillsyn är hur väl regelsättare, näringsliv och bransch kan skapa samsyn kring de stora samhällsutmaningarna och på vilket sätt revisorn kan vara en del i att hantera problemen.

Medborgare och aktieägare förväntar sig att revisorer granskar rätt saker och på rätt sätt. Revisorer ska vara kompetenta och granskningen ska upplevas som relevant. Om revisionen brister i dessa avseenden skapas ett förväntansgap mellan samhälleliga behov, vad som efterfrågas och vilken revision som faktiskt levereras. Förtroendet för branschen är beroende av att den finner en balans i frågan. Det är en ständig utmaning som ställer krav på metodutveckling, kommunikation och dialog.

Revisionen blir som bäst när vi samarbetar. Branschen, näringslivet, offentlig sektor, akademin och politiken. Gemensamt skapar vi en högklassig revision. Revisorsinspektionen ser fram emot att under de kommande åren tillsammans med branschen och dess intressenter förverkliga förslag som leder till en stärkt revision i Sverige.

Det är därför viktigt att diskussionen kring den framtida revisionen fortgår. Till det samtalet vill myndigheten lyfta ett antal utvecklingsområden som vi bedömer som centrala för en relevant, kvalitativ och oberoende revision. Dessa grundar sig på globala drivkrafter, trender, nationella utmaningar och branschens behov.

Vad driver utvecklingen?

Förståelse för framtiden inbegriper förtrogenhet med såväl historien som samtiden. Samhällsförändringar och branschspecifika frågor tenderar att gå i cykler. Historien har också lärt oss att de kanske enskilt starkaste drivkrafterna till förändringen av revisionen och tillsynen har varit ekonomisk brottlighet, finansiella kriser och uppmärksammade företagsskandaler globalt och nationellt.

Nya regelverk för bolagsstyrning och redovisning, liksom stärkt revision och tillsyn, har återkommande varit åtgärder för att öka trovärdigheten i företagens redovisning och rapportering.

Globala drivkrafter och ”skandaler” har skapat en världsomfattande diskussion om revisionens framtida utformning och innehåll och även satt ett hårt tryck på EU-kommissionen att vidta åtgärder inom en rad områden. Förslag till ny reglering av penningtvätt, en ny europeisk penningtvättsmyndighet, rapportering och revision av hållbarhet samt nya krav för cybersäkerhet är några initiativ.

Utöver detta står troligen en översyn av EU-revisionspaketet från år 2014 inför dörren, en översyn som sannolikt kommer att föra med sig nya regleringar för revision och tillsyn.

Det finns flera specifika områden där revisorer förväntas ta en större framtida roll. De ökade förväntningarna på revisorer kommer därför att kräva en revisorskår som har rätt kompetens och är av tillräcklig storlek. De senaste årens uppmärksammade företagsskandaler kring oegentligheter har bidragit till att aktualisera revisorns roll och ansvar för att upptäcka och förebygga ekonomiska brottslighet och penningtvätt.

I december 2021 tillsatte regeringen en utredning för att motverka att företag utnyttjas som brottsverktyg. I utredningens direktiv ingår att se över om inte revisorsplikten för små aktiebolag bör återinföras. Det säger sig självt att en sådan återgång skulle få en stor påverkan på branschens utveckling de närmaste åren.

Även starka globala drivkrafter som klimatförändringar påverkar branschen. Revisorer förväntas få en allt större roll i att granska företagens redovisning och rapportering av hållbarhet.

Digitaliseringen och AI i samhället påverkar också revisionsbranschen. Användningen av automatiserade verktyg och tekniker möjliggör ökad kvalitet och effektivitet i granskningarna. Repetitiva och monotona moment i revisionerna kommer att minska. Behovet av mer kvalificerade revisionella bedömningar kommer att ökat eftersom den nya tekniken identifierar betydligt fler avvikelser jämfört med manuella stickprovs-mässiga arbetssätt. Detta kan medföra en mer attraktiv och analytisk roll för den framtida revisorn.

En tendens i den professionella dialogen är även att ISA börjar ifrågasättas som den enda standarden för att genomföra en revision. Orsaker till alternativa förslag till regler kan sökas i viljan av att förenkla och förtydliga standarder. Ambitionen är att bättre anpassa revisorernas arbete till mer specifika klient- och branschförutsättningar.

Såväl globalt som nationellt ser vi att flera standardsättare har tagit initiativ till att föreslå nya standarder för olika sektorer och marknadssegment och som kan få stor inverkan på revisionen och tillsynen. Detta gäller bland annat kommunal räkenskapsrevision och revision i mindre komplexa företag.

Antalet revisorer har minskat kraftigt sedan år 2010. Det är en utveckling som till del kan förklaras av en förändrad revisionsplikt, ökade regelkrav samt rekryteringar till näringslivet. Fortsatt stora avgångar från yrket och ett ökat behov av revision driver en efterfrågan på revisorer som kan bli svår att tillgodose. Attraktiviteten för yrket och möjligheterna av att behålla kompetenta medarbetare är av betydelse för att minska utflödet av revisorer.

I vår omvärldsanalys och i arbetet med myndighets strategiska plan har vi identifierat ett antal viktiga utvecklingsområden de kommande åren. Jag skulle vilka lyfta några av dessa:

Kompetenskrav och revisorsexamen

En troligen utveckling är att framtidens revisor kommer att få allt fler uppgifter och att hen blir en alltmer viktig aktör inom bolagsstyrning och i det finansiella ekosystemet. Kompetensbasen behöver vara bred och flexibel för att yrkeskåren ska kunna möta nya krav på en högt kvalificerad lagstadgad revision. Det komplexa juridiska regelverket för revision och digitaliseringen kommer att kräva särskilda kunskaper utöver det som ryms inom den traditionella revisorsrollen.

Genom nya utbildningskrav för revisorer som trädde i kraft år 2018 har kompetensbasen breddats och vägen till revisorsexamens blivit mer flexibel. Frågan är dock vad som är rimliga kompetenskrav att ställa på en framtida revisor i provet för revisorsexamen. Utvecklingen pekar tydligt på att en revisor förväntas granska allt fler områden och samtidigt axla rollen som en multispecialist. Revisorsprovets framtida utformning behöver diskuteras och prövas där en grundexamen för revisorer kanske behöver kompletteras med specialiseringar inom olika områden.

De mindre revisionsföretagens utmaningar

Högre krav på kompetens, kvalitet och investering i ny teknik skapar en koncentration mot de stora dominerande revisionsföretagen som tar en allt större del av marknaden. De små revisionsföretagen får det allt svårare att följa med i utvecklingen och uppfylla alla krav och förväntningar. Flera små revisionsbyråer upplever stora svårighet med att kunna investera i kunskap, metodik och teknik.

Samtidigt har riskaptiten bland de större revisionsföretagen minskat. Detta kommer till uttryck genom en ökad restriktivitet i att ta sig an nya kunder men även att befintliga kundrelationer noga omprövas och avvecklas i de fall de inte ryms inom företagets strategiska inriktning. Detta innebär att mindre företag, särskilt utanför storstadsregionerna, på sikt kan få det svårt att hitta en revisor som vill ta sig an uppdrag. Olika typer av åtgärder kan komma att bli nödvändiga för att skapa en ökad konkurrens på revisionsmarknaden och för att trygga försörjningen av revisorer i hela Sverige.

Digitalisering och automatisering

Digitaliseringen och automatiseringen skapar oanade möjligheter, men också strukturella och legala utmaningar i framtidens revision. Vilken utveckling som är möjlig och önskvärd kommer fortsatt vara en viktig fråga. Här behövs en vidare analys och diskussion mellan revisionsföretag, näringsliv, Revisorsinspektionen och samhället i övrigt.

Hållbarhet

Revisorer föreslås få en central roll i att granska företagens redovisning och rapportering av hållbarhet. Förslaget innehåller även krav på särskilda kunskaps-, utbildnings- och erfarenhetskrav för revisorer i förhållande till hållbarhetsrapportering. En analys inför ett eventuellt införande av revision av hållbarhet och dess konsekvens för Sverige behöver genomföras och svenska särregler prövas, vilket även torde omfatta förvaltningsrevisionen.

Ekonomisk brottslighet och penningtvätt

Revisorerna fyller en viktig roll i kampen mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Hur revisor kan fylla en än mer central roll bör vidare diskuteras. Revisorer ska vara en rengöringsmekanism i samhället. Företag där misstänkt ekonomisk brottslighet eller penningtvätt förekommer ska inte få den kvalitetsstämpel som revisionen utgör.