Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2025.05.22
Linda Sallander, ny VD för EY, vill vara en synlig ledare som bryr sig om medarbetarnas personliga utveckling. Hon vill i möjligaste mån behålla EY:s 43 kontor och tänker inte sälja av byråns redovisningsdel. – Att ha kvar redovisning ger oss en konkurrensfördel, säger Linda Sallander.
text:
Dan Håfström
foto:
Emma Grann
Det var 2007 och slutet på studierna nalkades. Egentligen ville hon ut och resa, men så blev det finanskris och Linda Sallander tänkte om.
– Helt plötsligt blev det oroliga tider och alla skulle ha ett jobb, och då drogs jag med i det. Många av mina studiekamrater sökte arbete på revisionsbyrå så då tänkte jag att det kan vara värt att testa, säger Linda Sallander.
EY i Göteborg visade sig vara en perfekt match för Linda som stortrivdes från dag ett. Under studietiden jobbade hon som servitris på stadens krogar och fick lära sig hantera olika typer av människor, något som hon fick nytta av då hon började stiga i graderna på EY.
– Jag fick ganska tidigt prova på ledande befattningar och upptäckte att jag gillade den rollen. I min typ av ledarskap är det viktig att kunna bli personlig med folk runtomkring mig, att lära känna dem som människor, och visa att jag bryr mig om deras utveckling.
När vi ses på EY:s kontor på Parkgatan precis bredvid Ullevi har hon varit VD i tre månader. Som VD på storbyrå har man ofta pressekreterare med sig under intervjuer. Linda klarar sig själv och ställer efter intervjun dessutom upp som chaufför till fotograferingen i Botaniska trädgården.
– Det märks nog alltid en viss skillnad när det kommer in en ny person på en sådan här roll. Jag kommer att försöka vara en synlig ledare, som är ute mycket och visar mitt engagemang. Jag vill gärna sätta min personliga prägel, men viktigast just är att sätta mig in ännu mer på djupet vad vi gör i hela vår verksamhet.
– Nej, privatpersonen Linda är inte superutåtriktad, jag har inte ens Facebook. Så att vara ute och synas är lite utanför min comfort zone. Samtidigt när jag tänker på förväntningarna jag har på mig själv i den här rollen handlar det om att vara synlig, prata med folk och visa upp och representera alla olika delar av firman.
– När det gäller branschens attraktionskraft är det viktigare att vi jobbar tillsammans än att vi försöker profilera oss mot varandra. När vi till exempel håller gästföreläsningar på universitet eller högskolor tycker jag det är bra om fokus ligger på att representera yrket och inte på att vi kommer från EY eller PwC. Det tror jag att vi alla vinner på i längden. Sen vill alla byråer naturligtvis profilera sig på sitt sätt. Jag själv är till exempel väldigt stolt över vår starka företagskultur, men tycker att det absolut bästa är att låta medarbetarna själva tala. Jag har en holistisk syn på vår organisation och ledarskap, om vi kan skapa rätt förutsättningar för våra medarbetare att både utvecklas och trivas så är det också detta som EY kommer associeras med. Om det är något som många medarbetare håller med om, då får vi en stark berättelse om vad EY står för.
– I mitt fall har jag haft en viktig roll internt, de senaste åren har jag varit kontorschef samt ledare för vår Audit-verksamhet i Göteborg. Jag ingår också i den svenska ledningsgruppen inom Audit/Assurance. Där har jag fått mycket bra erfarenhet, och den rollen har varit en språngbräda för mig. När jag fick frågan om jag ville bli VD så kändes det spännande och lite av en dröm. Jag kan också tycka att det är ett kul val att EY valde någon som inte sitter i Stockholm.
– Det visar på en ambition att få lite bredd i landet. Att vi ska försöka få ihop de olika delarna av EY i landet ännu mer. Vi har ju faktiskt 43 kontor runt om i Sverige.
– Inom revision är vår verksamhet indelad i två divisioner, en internationell divison med fokus på våra större internationella, ofta noterade kunder och en nationell division som satsar mer på medelstora och mindre företag. Båda divisionerna tillhör vår kärnverksamhet och vi värnar lika mycket om dessa segment.
– Nej, det är inget som är aktuellt, vi går åt andra hållet och satsar inom både redovisning och middle-market. Vi är ju den enda av storbyråerna som faktiskt har vår redovisningsdel kvar, vilket varit en förutsättning för att få ihop middle-market-affären även för revision. Redovisningsdelen ger oss en förankring till väldigt många kunder genom alla våra lokala kontor. Det skapar möjlighet att göra så kallade kombiuppdrag, och har varit en jättefördel för oss.
– Ja det tror jag, och våra medarbetare har en stor stolthet i dessa uppdrag. Men det är lite tidigt att säga vad effekterna av den här konsolideringen blir. Men jag tror absolut att det kan vara en konkurrensfördel. Uppenbarligen finns det en stor potential i redovisningsaffären och kombiaffären givet de transaktioner som varit i marknaden.
– Vi har bland annat satsat väldigt mycket på digitala verktyg för den här affären. För det är svårt att tillämpa alla våra globala verktyg på mindre kunder. Där har vi utvecklat lite mer avskalade verktyg på en nordisk nivå, för att kunna göra den revisionen mer relevant och ändamålsenlig.
– Ja.
– Nej, i och med att vi ser bra potential och bäring i affären så tycker jag inte det. Det känns också väldigt positivt att vi satsar på de lokala kontoren när man pratar med dem ute i landet.
– Vad man kan säga som nog är positivt för branschen som helhet är att en del av de här mindre byråerna som nu går in i de här nya konstellationerna, har legat efter på investeringssidan helt enkelt. De har behövt göra något för att de ska hänga med i en allt mer krävande miljö, inte minst på digitaliseringsfronten. Så totalt sett för branschen kanske kvaliteten i revisionen ökar nu när de får muskler att modernisera.
– Det ser säkert olika ut på olika orter. Det kan vara väldigt lokal konkurrens på vissa orter. Men hur deras strategi ser ut är lite tidigt att säga. Men vi är inte så rädda, faktiskt.
– För att vi tycker att vi har en ganska bra position där vi är marknadsledande på merparten av de orter där vi är verksamma. Vi har även funnits länge, har ett bra nätverk samt en bra kundbas på dessa orter. Vi har jättebra medarbetare som vill driva den här affären, och som ser incitament att göra det. Så därför känner vi oss ganska trygga. Vi ser även bra synergier med vår storbolagsaffär genom vår lokala närvaro.
– Det är ju ett mönster som startade tidigare i andra länder än i Sverige. Jag förmodar att detta har föregåtts av omfattande undersökningar utifrån alla olika synvinklar och i slutändan har de samma regelverk att förhålla sig till som alla andra. Men det är klart att PE-husen ser stor potential i branschen och ser möjligheter att göra något bra av detta.
– Ja, det känns väldigt tidigt i dag att försöka uttala sig om hur det kommer att bli. Men det blir jätteintressant att se vad som händer i dessa koncerner när det blir dags för en exit.
– Vi har våra prioriterade fokusområden, till exempel hållbarhet som fortsatt ligger i fokus. Vi fortsätter också att investera i teknikdelen och AI-lösningar. Mycket sker globalt men vi har också en nordisk innovationshub som utvecklar system speciellt anpassade för vår verksamhet i Norden, och det tror jag jättemycket på, för där vi får vi bra effektivitet och får bra användning för de lösningarna.
– Ja, det är en jätterelevant fråga. Det är precis som du säger, innan omnibus hade vi ju kartlagt hur många av våra kunder som kommer att träffas av det här regelverket, och vi har satsat, rekryterat och utbildat under flera års tid. Osäkerheten som vi just nu befinner oss i är svår att navigera i både för oss och för våra kunder. Det är just nu för tidigt att säga vad man egentligen kommer att landa i slutligt avseende exempelvis gränsvärden. Och det är också svårt att i dag säga precis vilken typ av information som företagen kommer att vilja förmedla till marknaden. Vi har ju hittills haft en stor andel kunder som valt att frivilligt rapportera om hållbarhet. Det kanske kommer att bli lika stort som den regelstyrda rapporteringen i framtiden. Men vi vill ligga i framkant inom hållbarhet, det gäller inte bara CSRD-rapportering utan även hur vi agerar internt.
– Man bygger upp sån här kompetens över tid, och vi har satsat på hållbarhet i många år. När det gäller revision så har vi anställt många som jobbar både med hållbarhetsgranskning och finansiell revision, särskilt när det gäller de som kommer direkt från universitetet har många av dem har fått lära sig båda delarna. Det har vi kanske inte gjort på samma sätt när det gäller höstens rekryteringar. Med andra ord bromsar vi just den kombinerade rollen något jämfört med året innan, men bedömer samtidigt att vi både har, och fortsatt får stor användning av den kompetens vi byggt upp internt. Det finns fortfarande väldigt mycket jobb, och vi har många kunder som ska in i regelverket. Vi får avvakta och se, men jag tror inte att utvecklingen kommer att gå så mycket tillbaka om vi ser det på sikt.
– När det kommer till CSRD-rapportering är vi lyhörda för utvecklingen och det beror på den osäkerhet som finns just nu. Det är så mycket kring hållbarhet som inte riktigt går i takt med utvecklingen i EU med omnibus. Vad ska till exempel hända med revisorsprovet? Ska det finnas en hållbarhetsdel i provet? Vad kommer att hända med svensk lag? Just nu är CSRD-paketet inskrivet i svensk lag, vad kommer att hända där? Det är mycket som ska jacka in i verkligheten.