”Lekmannarevisorer granskar för lite – demokratin kan bli lidande

Lekmannarevisorer gör för få granskningar av de kommunala bolagen och risken är att den demokratiska insynen blir lidande. Det anser Johan Perols, certifierad kommunal revisor på EY. Branschen och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, jobbar nu tillsammans för att höja lekmannarevisionens status.

Om vi tar det från början, vilken är den lagliga grunden för lekmannarevisorer?

– Det finns i dag cirka 1 800 kommunala och regionala bolag i Sverige, alltifrån väldigt stora med miljardomsättning till väldigt små.  Många kommuner och regioner har stora bolagskoncerner, sammantaget kan man konstatera att aktiebolagsformen är mycket vanlig och viktig i offentlig sektor och offentlig verksamhet. Alla de här kommunala aktiebolagen har auktoriserade revisorer som granskar dem, precis som vilket aktiebolag som helst. Men enligt både aktiebolagslagen och kommunallagen ska de kommunala bolagen också bli granskade av lekmannarevisorer.

Vem kan bli lekmannarevisor?

– Lekmannarevisorerna utses från gruppen förtroendevalda revisorer inom kommunen eller regionen. De är politiskt utsedda, och behöver inte ha någon formell utbildning. De ska vara personer som anses erfarna och kunniga om verksamheten.

Vilken roll har en lekmannarevisor i granskningen av de kommunala bolagen?

– Lekmannarevisorerna utför en granskning som till viss del kompletterar de auktoriserade revisorernas granskning. Medan de auktoriserade revisorerna granskar finansiell rapportering och styrelsens förvaltning enligt aktiebolagens regler så granskar lekmannarevisorerna bolagens ändamålsenlighet med utgångspunkt ifrån de mål och uppdrag bolagen har från sina ägare. Det vill säga, de granskar att det aktuella bolaget verkligen bedriver verksamheten på det sätt som ägarna, kommunen eller regionen, har avsett.

Du menar att det finns brister i dagens lekmannarevision i Sverige. Vad tänker du på?

– Om man ska vara lite tuff, så kan man säga att lekmannarevisionen i allt för många fall är eftersatt. Det sker helt enkelt för få granskningar om man ser till hur oerhört omfattande och viktig de kommunala bolagens verksamhet är. Dels finns det en historik i det här att kommuner och regioner inte har velat satsa så mycket på lekmannarevision, men jag tror också att det handlar om att lekmannarevisorerna själva behöver bli tuffare, sätta ner foten och göra fler granskningar än vad de gör i dag.

Men styrs inte lekmannarevisorernas arbete av lagen?

– Lagen säger att lekmannarevisorernas granskning ska utföras i enlighet med god revisionssed. Men i praktiken blir det upp till lekmannarevisorerna själva att avgöra hur mycket och i vilken omfattning de ska granska de kommunala bolagen.

Vad är riskerna med en eftersatt lekmannarevision?

– Lekmannarevisorernas uppdrag är ju att granska och säkerställa en slags demokratisk insyn i de kommunala bolagen och deras verksamheter. De är medborgarnas representanter som ska granska om till exempel de allmännyttiga energibolagen och bostadsföretagen drivs enligt fattade demokratiska beslut och riktlinjer. Om inte lekmannarevisorerna granskar bolagen riskerar vi ett demokratiunderskott.

Vad är EY:s och branschens intresse i detta? Uppstår det affärsnytta för er om lekmannarevisorerna skulle göra fler granskningar?

– Om det görs fler granskningar skulle vi sannolikt också få mer uppdrag. Dels för att lekmannarevisorer behöver samverka med de auktoriserade revisorerna, dels för att lekmannarevisorer ska anlita yrkesrevisorer för olika typer av granskningstjänster. Men att vi vill lyfta frågan handlar inte bara om egenintresse, utan faktiskt om att vi är bekymrade över läget. Vi är heller inte ensamma om att se brister i dagens lekmannarevision, även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, anser att lekmannarevisorerna behöver göra fler granskningar än i dag.

Pågår något arbete från branschens sida för att driva frågan?

– Vi i branschen och SKR är ute, ibland tillsammans, och håller information och utbildningar för lekmannarevisorer och fullmäktigegrupper. Det här är ett arbete som har intensifierats under de senaste fem åren. Förutom frågan om demokratisk insyn lyfter vi också att bolagen och deras ledningar har stor nytta av lekmannarevision eftersom den ger en genomlysning av deras verksamheter som de kan använda i sin styrning. Vi hoppas på att höja lekmannarevisionens status och ser vissa resultat av vårt arbete, men det går lite för sakta. Jag tycker att landets lekmannarevisorer, generellt sett, behöver skruva upp sitt arbete rejält för att lekmannarevisonen ska anses vara enligt god revisionssed.