Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Platsannonser
Annons
Debatt

2022.08.29

Leder dagens revisorsutbildning till framtidens kompetens?

För att säkerställa att framtidens revisorer har rätt kompetens - behöver vi inom akademin en tydlig ledstjärna för vad vår redovisningsutbildning bör innehålla. Vem ska förse oss med den undrar Karin Seger och Matthias Holmstedt vid Mälardalens universitet.

Revisionsbranschens och revisorns framtid är ett ständigt aktuellt och återkommande ämne. Ökad globalisering, reglering, digitalisering, samt ett ökat fokus på etik och hållbarhet har lett till nya krav och ökade förväntningar. I takt med att arbetet har förändrats och ökat i omfattning, så har även revisorns roll förändrats – från superspecialist till multispecialist. Som Revisorsinspektionens chef Per Johansson påpekar i en behöver vi säkerställa att vi även i framtiden har en revisorskår med rätt kompetens. Men vad är då rätt kompetens? Och hur bör kunskap, färdigheter, förmågor, förståelser och förhållningsätt återspeglas i utbildningskraven? Och vilken roll har egentligen den akademiska utbildningen i dag som en garant för att dessa krav uppfylls?

Provet förändras för att möta nya krav

För att försöka finna svar på frågan om hur vi bör utbilda våra framtida revisorer kan vi titta på hur det ser ut i andra länder. I USA till exempel måste den som vill bli auktoriserad revisor ha en akademisk utbildning som innefattar kurser i finansiell redovisning och rapportering, revision, affärsmiljö, samt reglering. Revisorsprovet i USA kommer att förändras från och med år 2024 för att bättre stämma överens med de nya krav och förväntningar som ställs på yrket. I den huvudsakliga delen av det nya provet kommer man att testa färdigheter och kunskaper inom områdena revision, redovisning och skatt, samt testa kunskaper om digitala verktyg och dess inverkan på dessa områden. Varje kandidat väljer därefter en av följande tre specialinriktningar: affärsanalys och rapportering, informationssystem och kontroller, samt beskattning.

Revisorer med akademisk examen håller högre kvalitet

Kanske det kan vara en möjlig väg att gå när man ska diskutera revisorsprovets framtida utformning i Sverige? Eller ska man kanske gå en helt annan väg och ta bort kravet på en akademisk utbildning? I Storbritannien till exempel behöver man inte ha en akademisk examen för att bli auktoriserad revisor. Där räcker det med tre års praktisk utbildning som ska inkludera ett antal praktikorienterade kurser inom olika områden. Den brittiska modellen förefaller dock inte särskilt lämplig med tanke på att forskning visar att revisorer med en akademisk examen håller högre kvalitet i sina revisioner. Forskning visar även att revisorer som har läst akademiska kurser med yrkesrelevant innehåll och en mer kvantitativ inriktning håller högre kvalitet jämfört med revisorer som har läst akademiska kurser med mindre relevant innehåll och en mer kvalitativ inriktning (se artikeln ”Auditor university education: does it matter?” av Chu, Florou & Pope, 2021). Det verkar alltså vara en god idé att både behålla kravet på en akademisk examen, samt att tydliggöra vad den akademiska utbildningen ska innehålla. 

Från tydligt till otydligt

I Sverige har Revisorsinspektionens förändrade utbildningskrav tyvärr bidragit till att kraven på den akademiska utbildningens innehåll har gått från tydliga till otydliga. Medan Revisorsinspektionens tidigare utbildningskrav har fungerat som en ledstjärna för den akademiska utbildningens innehåll, så råder nu oklarheter kring vilken typ av kunskap den akademiska utbildningen egentligen förväntas bidra till. Å ena sidan är det enligt utbildningskraven inte längre nödvändigt att inneha en kandidatexamen i företagsekonomi för att bli auktoriserad revisor. Å andra sidan kvarstår behovet av traditionell företagsekonomisk kunskap (se Sven-Arne Nilsson i Balans fördjupning nr 1, 2022). I praktiken utgör alltså en humanistisk eller naturvetenskaplig utbildning i dag inget hinder för den som vill bli auktoriserad revisor så länge utbildningen kompletteras med de obligatoriska ämnesområdena.

Oklarheter kring vilket djup som krävs

Problemet är dock att kraven för de obligatoriska ämnesområdena inte omgärdas av varken omfattning (högskolepoäng) eller utbildningsnivå (baskunskap eller påbyggnadskunskap). Det finns alltså oklarheter kring vilket företagsekonomiskt djup som krävs och vilken typ av kunskap som förväntas byggas upp under den akademiska utbildningen. Tekniskt sett skulle en mycket grundläggande högskolekurs i företagsekonomi (låt oss säga en 3 hp kurs, det vill säga två veckors heltidsstudier) kunna skräddarsys för att täcka de fem teoretiska och obligatoriska ämnesområden som anges för den akademiska utbildningen i utbildningskraven. Trots att en sådan boxtickande kurs enbart skulle ge en mycket översiktlig introduktion till ämnet så skulle den likväl leda till att utbildningskraven uppfylls.

Rätt kompetens bör säkerställas

Det säger sig självt att vi – för att säkerställa att vi även i framtiden har en revisorskår med rätt kompetens – bör kräva mycket mer av den akademiska utbildningen än så. Om utbildningskravet är tänkt att stärka studenternas förmågor, färdigheter och förhållningssätt krävs ett omfattande och fördjupande akademiskt utbildningspaket i företagsekonomi. Om det dessutom förväntas att studenterna under sin utbildning skall utveckla ett kritiskt förhållningsätt krävs oerhört mycket mer i termer av påbyggnadskurser (se artikeln ”Critical thinking in accounting education: Status and call to action” av Wolcott & Sargent, 2021). 

Förändrade krav kräver tid för omställning

Inför en eventuell förändring av utbildningskraven är det dock viktigt med framförhållning för att högskolesektorn skall kunna ta sitt ansvar. I USA har AICPA/NASBA redan under 2021 (det vill säga tre år innan förändringen äger rum) utvecklat en modell för vad som bör ingå i den akademiska utbildningen för att man inom högskolesektorn ska hinna genomföra nödvändiga förändringar i tid. I Sverige informerades högskolesektorn om förändringen av Revisorsinspektionens utbildningskrav först vid införandet av de nya reglerna. Detta ledde till att vi under både ett och ibland även två års tid utexaminerade studenter vars examen inte uppfyllde de nya utbildningskraven. Ett sådant förfarande är naturligtvis inte bra vare sig för högskolesektorn, för den enskilde studenten, eller för branschen. Eventuella förändringar i utbildningsplanerna för programmen kan inte göras på kort varsel då dessa måste vara färdigställda när anmälan öppnar, vilket normalt sett infaller cirka tio månader före utbildningens start. Förändrade utbildningskrav måste alltså meddelas i god tid!

Tydlig ledstjärna behövs

Det är olyckligt att Revisorsinspektionens utbildningskrav blivit otydligare samtidigt som förändringar inom branschen har lett till att alltmer innehåll behöver rymmas inom den akademiska utbildningen. Parallellt med detta så har vi inom universitet och högskola gjort en återgång till mer klassiska akademiska ideal. Det har medfört att forskningen fått en allt större plats i utbildningen, vilket i sin tur har lett till diskussioner om huruvida professionsutbildningarna riskerar att bli för akademiserade och därmed förlora sin praktiska relevans. Det är i så fall mycket olyckligt med tanke på att högskolelagen tydligt anger att utbildning på högre nivå ska vila på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet, samt att utbildningen ska relateras till studenternas framtida yrkesliv. Redovisningsinriktningen är och förblir en professionsutbildning som ska vila på en vetenskaplig grund och som ska relatera till studenternas framtida yrkesliv. För att motverka att utbildningen blir allt för akademiserad och därmed förlorar sin praktiska relevans – och för att säkerställa att framtidens revisorer har rätt kompetens – behöver vi inom akademin en tydlig ledstjärna för vad vår redovisningsutbildning bör innehålla. Vem ska förse oss med den? Kanske Revisorsinspektionen bör snegla på USA:s hantering vid diskussioner om revisorsexamens framtida utformning?

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

!

Delta i debatten!

Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till .

utgiven av

Ansvarig utgivare

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.