Hitta artiklar

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Annons
Post banner
Expertfrågan

2022.04.11

Låneförbudet och penninglån – vad gäller?

Det aktiebolagsrättsliga ­låneförbudet är ständigt aktuellt och ställer ofta bolagets revisorer inför svåra ­bedömningsfrågor. Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie, reder ut vad som gäller för penninglån enligt detta förbud. Låneförbudet, som regleras i aktiebolagslagen, är utformat för att förhindra att företag ger förbjudna lån till personer med betydande inflytande, såsom styrelseledamöter, VD eller stora aktieägare. Syftet är att skydda bolagets kapital och undvika intressekonflikter som kan skada företaget ekonomiskt. Samtidigt kan det i vissa situationer vara nödvändigt för ett bolag att bevilja lån, vilket leder till frågor om vad som är tillåtet och när ett lån kan klassas som ett förbjudet lån. Nedan följer en genomgång av vanliga frågor och svar om hur dessa regler tillämpas i praktiken och vad företag bör tänka på för att undvika juridiska fallgropar.

text:

Charlotta Marténg

illustration:

Rebecca Elfast

1

Vad innebär egentligen ”penninglån”?

Svar:

Lagtexten riktar in sig på vad som med vanliga civilrättsliga termer brukar betecknas som försträckning. Det är mer oklart om förbudet innefattar andra typer av försträckningar. Vid en första anblick kan tyckas att försträckningar även av andra omsättningsbara tillgångar, som exempelvis noterade aktier, borde omfattas av förbudet med hänsyn till att det annars blir mycket lätt att kringgå. 

Enligt förarbetena omfattas inte ”normala varukrediter” av förbudet, vilket bland annat innebär att det inte finns något hinder för den som har en stor aktiepost i ett detaljhandelsföretag att köpa varor på kredit från företaget på normala kreditvillkor. Det anges vidare att förskott på lön inte utgör lån och alltså inte omfattas, vilket innebär att om en huvudaktieägare i ett bolag gör à-contouttag för egen räkning och dessa bokförs på privatkonto borde uttaget i allmänhet få anses utgöra förskott på lön eller direkt löneutbetalning. Sådana löneutbetalningar bör normalt slutregleras vid räkenskapsårets utgång. Medel som sätts på bankräkning representerar i och för sig en fordran som insättaren har på banken. Det i lagtexten använda uttrycket ”penninglån” omfattar emellertid inte medel på bankräkning.

2

Vid vilken tidpunkt ska ett lån anses ha lämnats vid tillämpning av låneförbudet?

Svar:

Vid tillämpning av låneförbudet i 21 kap. 1 § ABL (aktiebolagslagen) ska ett penninglån anses ha lämnats när ett bindande låneavtal har ingåtts. Om låntagaren då ingår i den krets som omfattas av förbudet är lånet otillåtet, se NJA 2015 s. 578.

3

Kan lån lämnas till en styrelseledamot eller VD som tillfälligt avgått från sin befattning?

Svar:

Medan det framgår av NJA 2015 s. 578 att den relevanta tidpunkten för bedömning av om en person tillhör den förbjudna kretsen är tidpunkten för lånets lämnande är sannolikheten mycket stor för att ett lån som lämnats under ett tillfälligt uppehåll i befattningen skulle ses som ett (otillåtet) kringgående av låneförbudet.

4

Är det förbjudet för ett svenskt dotterbolag att lämna penninglån till styrelseledamot eller VD i ett utländskt ”moderbolag”?

Svar:

Nej, enligt 21 kap. 1 § första stycket 2 ABL är det endast förbjudet att lämna lån till styrelseledamot eller VD i ett annat bolag i samma koncern. Aktiebolagslagens koncerndefinition förutsätter därvid att moderbolaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag, se 1 kap. 11 § ABL.

5

Omfattas styrelse­suppleanter och vice VD av låneförbudet?

Svar:

Trots att det inte framgår klart av lagtexten anses även styrelsesuppleanter och vice VD omfattas av låneförbudet, i vart fall i civilrättsligt hänseende, se NJA 2015 s. 578.

6

Får ett aktiebolags revisor låna pengar av bolaget?

Svar:

En revisor som står i skuld till ett aktiebolag är jävig i förhållande till bolaget. En revisor som lånar pengar av bolaget blir därigenom obehörig (9 kap. 17 § första stycket 7 ABL).

7

Får ett bolag lämna penninglån till sitt systerbolag?

Svar:

Penninglån får enligt huvudregeln inte lämnas till den som äger aktier i bolaget (moderbolaget), 21 kap. 1 § första stycket 1 ABL. Lån får inte heller lämnas till ett bolag som aktieägaren har ett bestämmande inflytande över (systerbolaget), 21 kap. 1 § första stycket 5 ABL. I 21 kap. 2 § ABL görs dock undantag för lån till företag inom samma koncern (eller motsvarande företagsgrupp inom EES). Under förutsättning att bolaget och dess systerbolag är i samma svenska koncern (eller motsvarande företagsgrupp inom EES) är därför lånet tillåtet.

8

Kan ett aktiebolag åberopa låneförbudsundantaget för så kallade kommersiella lån i 21 kap. 2 § första stycket 3 ABL när lånet lämnas i syfte att gäldenären ska starta en rörelse som det långivande bolaget anser kan främja dess egen verksamhet?

Svar:

Nej. Undantaget för kommersiella lån gäller endast lån som är avsedda för en existerande rörelse som gäldenären bedriver, inte lån i syfte att gäldenären ska starta en sådan rörelse.

9

Är det tillåtet vid köp av aktier i ett aktiebolag att i stället för att erlägga köpeskilling överta en skuld säljaren har till aktiebolaget?

Svar:

Nej. Ett sådant förfarande kan anses innebära att köparen förvärvar aktierna med hjälp av ett lån från aktiebolaget, och träffas därför i regel av förvärvslåneförbudet i 21 kap. 5 § ABL.

10

Får ett bolag lämna penninglån i syfte att låntagaren ska betala en skuld som uppkommit till följd av tidigare kreditköp av aktier i bolaget?

Svar:

Låneförbudet i 21 kap. 5 § ABL gäller för situationer där låntagaren ska förvärva aktier i bolaget. Det gäller således inte om låntagaren redan förvärvat de aktier som betalas med hjälp av lånet. Det får dock inte röra sig om ett rent kringgående av förbudet. Säljaren av aktierna måste ha stått en verklig risk vid kreditgivningen och inte från början varit säker på att erhålla betalning med hjälp av lånet.

11

Ska revisorn avstyrka ansvarsfrihet om bolaget beviljat ett förbjudet lån?

Svar:

De särskilda sanktioner som stadgas i ABL för brott mot låneförbudet, det vill säga straff enligt 30 kap. ABL och civilrättslig ogiltighet, innebär att förbjudna lån normalt inte sanktioneras med skadestånd enligt 29 kap. ABL. Följaktligen har ansvarsfrihet i normalfallet inte någon betydelse i förhållande till förbjudna lån, och påverkar inte heller revisorns uttalande i ansvarsfrihetsfrågan om denne skulle upptäcka att ett förbjudet lån har lämnats under aktuellt räkenskapsår. Dock skulle såväl ansvar enligt 29 kap. ABL samt fråga om revisors tillstyrkande eller avstyrkande av ansvarsfrihet kunna aktualiseras på denna grund i det fall ett förbjudet lån inte återbetalas till bolaget. Om så är fallet har nämligen den som medverkat till att lämna ett förbjudet lån gjort sig skyldig till en överträdelse av aktiebolagslagen som lett till skada för bolaget.

12

När utgör återbäringsplikten som följer av en olovlig värdeöverföring ett förbjudet lån?

Svar:

En utbetalning ur ett aktie­bolag som utgör en olovlig värdeöverföring är inte att betrakta som ett (förbjudet) lån om det utbetalade beloppet ligger inom ramen för vad som enligt en sammanvägd bild vid tiden för utbetalningen rimligen kan förväntas bli utdelat. Om dessa förutsättningar däremot inte föreligger – och utbetalningen görs till någon i den förbjudna kretsen – utgör den dock ett förbjudet lån.

13

Kan ett lån från ett aktiebolag utgöra en värdeöverföring?

Svar:

Ja, ett lån kan utgöra en värdeöverföring i den mån gäldenären är insolvent vid lånetillfället och alltså inte har förmåga att återbetala lånet.

!

Ställ en fråga!

Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll. 

.

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare