I en promemoria från den 11 juni 2021 föreslår regeringen en särskild begränsningsregel som tar bort möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter att ett bolag har fått nya ägare. För att det ska vara möjligt att ta bort möjligheten till underskottsavdrag ska det finnas skäl att anta att underskotten i bolaget var det främsta skälet till att det bytte ägare.

FAR skriver i ett remissvar att det saknas en tillräckligt grundlig analys från regeringen av behovet av den lagstiftning som föreslås.

Subjektiv prövning ska göras

Jörgen Graner, ansvarig för frågor om företagsbeskattning på KPMG, säger att lagförslaget innebär att en subjektiv prövning av skälen till ett köp av ett företag ska göras vid bedömningen av om avdrag för tidigare års underskott ska medges.

Jörgen Graner. Foto: Felicia Yllenius

– Vi tycker att det är olyckligt att de skattskyldiga kommer att vara utlämnade till en bedömning. Det riskerar både rättssäkerheten och förutsägbarheten när det gäller vilket värde ett företag egentligen har, säger Jörgen Graner.

– Jag tror att de flesta är ense om att annan skattelagstiftning som innebär subjektiv prövning fungerar dåligt. Det gäller till exempel de riktade reglerna för begräsning av ränteavdrag i 24:e kapitlet i inkomstskattelagen, säger Jörgen Graner.

Enligt lagförslaget är det skattebetalaren som har bevisbördan.

– Att den skattskyldige har bevisbördan i denna skatteflyktsregel är något som avviker från utformningen av skatteflyktslagen. Det förefaller omotiverat och leder till olika systematik vad gäller bevisbörda i dessa lagar. Det finns redan en begränsningsregel när det gäller underskottsavdrag i form av den så kallade beloppsspärren. Det hade varit mer rimligt att det allmänna skulle ha bevisbördan för att visa om ytterligare underskottsavdrag ska begränsas på grund av skälen till att underskottsföretaget har bytt ägare, säger Jörgen Graner.

Problem med gränsdragningen

Jörgen Graner framhåller också att det kommer att uppstå gränsdragningsproblem kring bolag som inte är renodlade skalbolag eftersom det kontinuerligt säljs rörelsedrivande företag som också har betydande underskott från tidigare år.

– Hur ska man avgöra av vilken anledning bolaget köptes, var det för att förvärva rörelsen i bolaget eller var det för att få tillgång till underskottsavdragen? Under lång tid framåt kommer det att finnas en osäkerhet när det gäller rätten att dra av underskott i denna typ av bolag. Det kommer att göra det mycket svårt att bestämma vad bolaget som säljs egentligen är värt, säger Jörgen Graner.

Regeringen lade fram en proposition den 27 januari och preliminärt kan riksdagen fatta beslut den 30 mars. Regeringen vill att de nya bestämmelserna ska tillämpas retroaktivt på ägarförändringar som sker från den 10 juni 2021.

– Därför är det särskilt viktigt för alla skatterådgivare att känna till detta. Dessutom är det givetvis viktigt att förstå regelns karaktär av bestämmelse mot skatteflykt men där den skattskyldige har bevisbördan för att inte omfattas, säger Jörgen Graner.

Viss handel upphört helt

Såvitt Jörgen Graner kan se har handeln med bolag med enbart stora avdrag för tidigare års underskott i princip upphört.

– Detta gör att det inte finns något behov av retroaktivitet i lagstiftningen. Det har dock gjorts en rad överlåtelser av företag som har både en rörelse och underskott där de skattskyldiga nu inte vet om de får dra av tidigare års underskott. Företagen är utlämnade till en myndighet som ska övertygas om att de har visat att det övervägande skälet till ägarförändringen inte var underskotten.